En tur till Öland

Långhelg! Kristi Himmelsfärdsdag på torsdagen och Sveriges nationaldag på måndagen – fem lediga dagar om man räknar klämdagen på fredagen. Min fru, Berit ville åka till Öland på motorcykel och se syrenerna blomma. Vi åkte med HOG Black Mountains Chapter för några år sedan och nu ville Berit åka igen. Och då fick det bli så. Hundvakt ordnades genom att dottern kom hem och bodde hemma några dagar samtidigt som hon besökte Siesta. Förena nytta med nöje kan man säga.

Vi hade bestämt med gamla mc-vännerna Eva och Ingvar att vi skulle åka tillsammans. Hjertströmmarna hade bokat rum i Borgholm, Byxelkrok och Böda. Planen var att utforska norra delarna av Öland denna gång. Dagen innan avresan hade Eva också försökt att få bord på Hotell Borgholm, en av Sveriges tio bästa krogar. Vi stod uppsatta på väntelistan.

Vi väntar på Eva & Ingvar

Torsdag morgon, packning av motorcyklar. Berit har ”expandable” väskor på sin Super Glide T-Sport och kan få med en hel del grejor (läs smink, hårfönar och annat nödvändigt för att hålla stilen). Själv har jag bara fasta, hårda väskor på min Street Glide och med en stor systemkamera och en liten pocket, två romaner (den ena var Berits), jättekättingen ABUS, en necessär och lite annat var det ganska fullt hos mig. Dockningssats inköptes i Miami men är inte installerad, sissy saknas så T-bagen på 60 liter fick stanna hemma. Berit hade synpunkter på mina prioriteringar men jag envisades med systemkameran.

Vi kom iväg i god tid, tankade fullt och körde i lugnt tempo mot Shell-macken i Fjälkinge som var samlingsplats. 10.00 var det sagt. Inte mycket trafik. Vi kom fram i god tid och njöt av det vackra vädret i väntan på Eva och Ingvar. Vid 10-tiden hördes ljudet av Ingvars Heritage Special och vännerna gled in på macken. SEMESTER några dagar. Vi tog det lugnt och investerade i glass, kaffe, mm innan vi äntrade hojarna och körde mot Öland. Tankstopp var planerat till Preem i Rinkabyholm men ett kulturstopp vid Brömsebro fick också plats. Freden vid denna kända plats ägde rum…? Ja, när var det?

Det blev både kultur- och naturpaus eftersom det fanns toalett på rastplatsen. Öland lockade så vi var snart på väg igen. Ett snabbt tankstopp i Rinkabyholm och sedan var vi snart i Kalmar. Kö ut på motorvägen när vi skulle upp på Ölandsbron. Reparationsarbete på bron korkade effektivt igen trafiken. Nåja, det gick rätt snabbt ändå och snart rullade vi norrut på väg 136, Ölands pulsåder. Ja, pulsåder med rätt många proppar kan man säga. Husbilen tycks vara den nya trenden. Dom finns ungefär tretton på varje dussin.

Vi hade bestämt att åka direkt till ett lämpligt lunchställe så vi passerade Borgholm och gled genom Köpingsvik. Strax innan Lundhags Camping, norr om Köpingsvik står en skylt som pekar in till höger; Kroppkaksbod. Vi åkte in till ”Evas Kroppkakor”. Där stod grytorna på rad och väntade. Fyra hungriga bikers högg in på ljuvliga öländska kroppkakor med lingon, grädde och smör. Mmmm! Har inte fått en riktig kroppkaka sedan lilla mamma stack till sin kolonilott i himlen.

Vi hugger in på kroppkakor på solen och vindarnas ö.

Återfärd till Borgholm och Ebbas Café som också är ett STF Vandrarhem. Incheckning i restaurangen/baren. Kö, stressad krögare och lite rörigt. Det kostar 750 kronor för Berit och mig inklusive lakan och handduk. Dusch och toalett i korridoren. Rummet är spartanskt. Vi bor på nummer 8, Eva och Ingvar på nummer 6, det är mindre.

Efter dusch och ombyte tar vi en liten drink av medhavd rom från Cuba innan vi tar en promenad till gamla vännerna Marianne och Bo som vi hyrt sommarboende många år av förr i tiden. Det blir ett kärt återseende och Marianne har bakat både bullar och kakor. Mums! Dagens andra härliga smakupplevelse. Vi har en trevlig stund på deras altan i den sköna sommarvärmen.

Klockan 20.30 har vi bord hos Karin Fransson på Hotell Borgholm. För Berit och mig blir det ett snabbt ombyte eftersom vi har lite svårt att slita oss från Marianne och Bo. Det var några år sedan och det finns mycket att prata om. Ingvar och Eva går före till restaurangen. Vårt bord finns längst in. Vid bordet bredvid sitter två TV-personligheter. Ett par ”förståsigpåare” som brukar sitta med i diverse paneler. Den ene heter Högstadius tror jag och har en speciell klädstil, dagen till ära är han ”dressed down”. Kanske blev det lite för varmt med fluga, väst och tweedkostym? Hans sällskap är en tjej, journalist, gissar jag. Heter Popova eller något sånt. Dem ligger före i ätandet och vi visar inte mer intresse för dessa halvkändisar utan koncentrerar oss på att studera menyn.

Kvällen inleds med en liten appertizer som följs av en kall marinerad oxfilé, en god kall soppa som vi sköljer ner med ett vin från Beune. Till huvudrätt vankas torskrygg, färskpotatis och jordärtskockspuré. Chardonnay dricks till. Därefter ett potpurri på goda ostar och avslutning med passionsfruktmousse. Oj, oj så gott allt var. Nästan som kroppkakor 🙂 och bara lite dyrare. Efter denna gourmetupplevelse strosar vi sakta mot vårt vandrarhem nöjda och mätta. Sammanfattningsvis har vi fyllt dagens näringsbehov med råge kan vi konstatera. Vi bestämmer oss för att hoppa över korvkiosken och ladda inför morgondagen.

Syntetkudde och syntettäcke – vad annat kan man förvänta sig? Vi somnar dock i vad man skulle kunna kalla ”paltkoma”. Vid halv åtta-tiden nästa morgon väcks jag av den första smällen. Vandrarhemmet är utrustat med dörrstängare till alla rum. Ett krav från brandskyddsmyndigheten. Nu har vandrarhemsgästerna vaknat och ska fixa frukost, göra morgontoalett och kanske packa. På vandrarhem ska man ju städa också. Alltså är det full aktivitet nu på morgonen. Friluftsmänniskorna är aktiva så det förslår. När man går ut ur rummet öppnar man dörren sedan släpper man den. Den stänger ju sig själv – mycket praktiskt. PANG! När man går in är det bara att öppna dörren och sedan släppa den så stänger den sig själv – genialt. PANG! Det finns väl tio rum kanske och dem verkar vara befolkade av hundra människor som ska ut och in på rummet hela tiden. När dem inte är på rummet motionerar dem sina elefanter i korridoren. Det är alltså meningslöst att försöka sova en stund till. Jag stiger upp klär på mig och går ut ur vårt rum, stänger dörren utan ett ljud. Märkligt, trodde det var omöjligt. Men det gick att göra så utan svårighet. Inte för att det behövdes. Efter femtio dörrsmällar på tio minuter fanns det knappast någon som sov. Eventuellt avlidna under natten måste ha återuppstått. F-n vad folk är dumma i huvudet eller är dem bara hänsynslösa?

Vi ville också ha frukost, fast inte i det gemensamma köket. Det var förmodligen fullsatt av dörrsmällarna och deras elefanter. Vi tog en promenad till Strand Hotell vid gästhamnen och köpte varsin frukost för det facila priset av 125 riksdaler. Hotellfrukost, ljuva hotellfrukost! Ack vad vi blev besvikna. En ganska påver frukostbuffé faktiskt. Bestick saknades, kaffet var slut och wienerbröd fanns överhuvudtaget inte på menyn. Kaffe och bestick trollades slutligen fram men wienerbröden förblev osynliga. Räknar man samman kommer man fram till att övernattningen kostade 750 kronor, frukost för två kostade 250 kronor, dvs en jämn tusenlapp men då får man nöjet att bädda själv, tömma papperskorgen och städa rummet. En natt på Strand med frukost, visserligen ganska trist sådan, kostade enligt uppgift 1025 kronor nu på försäsongen. Vi sparade 25 spänn per par. F-n vad man kan vara dum i huvudet eller är man bara snål?

En intressant iakttagelse vid frukosten var att det serverades blängsylta. Ja, jag kunde inte hitta den på buffén men någonstans måste den funnits för vi blev rejält betittade av de ordinarie hotellgästerna. Det stod visserligen Harley-Davidson på oss här och där men herregud… Man kanske ska göra ett lyft eller nå´t?

Solen sken från molnfri himmel och Borgholm vaknade så sakta till liv. En obligatorisk shoppingtur på huvudgatan gick inte att undvika innan utcheckning och vidare färd mot Byxelkrok. Några absolut nödvändiga inköp gjordes fast att Ingvar sa att det inte fanns plats för ett oslickat frimärke i deras packning – fast det gjorde det. Vi lämnade Ebbas, städningen gjordes ganska summariskt för övrigt.

Norrut mot Byxelkrok, Trouserhook enligt den engelska kartan. Ha, ha gick du på den? Jag hade ingen karta eller jo det hade jag men jag hade inte kollat den ordentligt så jag körde fel i Löttorp. Vadå, kan man köra fel på Öland? Det finns väl bara 136:an och den går ju till Byxelkrok. Jo, det är sant men vi skulle ta en avstickare till Byrums raukar och då ska man svänga vänster i rondellen i Löttorp. Det var ett tag sedan jag var på Öland och jag har inte sett den rondellen innan. Blev lätt chockad och lite förbannad. Det skulle vara förbjudet att bygga rondeller på Öland – det passar bara inte.

Vi kom fram till Byrum till slut och då fegade jag ut. Ville inte köra ner på grusparkeringen utan ställde hojen på den asfalterade vägen. Försökte lura mig själv att det var för Berits skull men det var nog mest för mig själv. Berit och Ingvar parkerade också på asfalten. Där stod vi bra. Raukarna var befolkade av turister som var tvungna att klättra upp på stenformationerna och inta olika poser. På det sättet kan man se Ölands raukar med en holländare på eller en tysk eller en lönnfet svensk. Mycket vackert natursceneri… och så kan man slita lite på dem också och kanske bli av med någon aluminiumburk eller två. F-n vad folk är dumma i huvudet eller är dem bara moderna?

Byrums raukar

Det var nu, när vi var på väg tillbaka till våra hojar som jag insåg att det kanske inte var så smart att parkera på vägen. Det var när jag såg cementbilen som passerade några centimeter från våra motorcyklar som jag insåg det. F-n vad man kan vara dum i huvudet eller är det bara som man är feg?

Vandrarhemmet i Byxelkrok var superfräscht och inte medlem i STF, hmm! Vi fick rum på andra våningen med snedtak. Hyfsat varmt under plåttaket men Berit öppnade det enda fönstret. Vi tog en promenad efter uppackning och hittade ett lunchställe i hamnen. Hyfsat käk och kall öl satt som en smäck.

Kvällens supé blev intressant. Utbudet av restauranger så här i början på säsongen var begränsat i Byxelkrok. Vi hamnade på en grekisk (herregud vi är på Öland) restaurang, också den i hamnen. Menyn var tjock men innehållet tunnt. De flesta rätterna var överstrukna – serveras ej under lågsäsong, häpp! Vi hittade i allafall några ätbara maträtter och en flaska vin. Helt ok faktiskt! Sedan kom invasionen. Medan solen sänkte sig över hamnen i väster blev restaurangen snabbt fullsatt – av mygg. Egyptens gräshoppor förefaller vara i minoritet jämfört med detta. Vi flydde till en intill liggande bar där fotboll visades. Gin & tonic intogs i förebyggande syfte. Man vet aldrig om det smugit in sig någon malariamygga i det gänget vi precis haft en fight med?

Mygghuva med minimal effekt men hämden blev ljuv.

Återtåg till vandrarhemmet och dags för sömn. Jag vaknar klockan halv fem av ett j-vla surrande. Hela rummet är fullt myggor, stora som gråsparvar (ja, ja jag överdriver lite). Jag sliter till mig en tidning och börjar dödandet. PANG! Det smäller i väggarna. PANG! Där var en till. Blodfläckarna på väggen berättar att de redan kalasat på vårt blod, något utspätt av vin och gin & tonic. PANG! PANG! En halvtimme senare är alla myggor i mygghimlen och övriga vandrarhemsgäster med all sannolikhet klarvakna. Oopps!

Nästa morgon lämnar vi Byxelkrok – befriat från myggor, i alla fall några. Vi åker norrut för jag tror vi ska få se Blåeld på Neptuni Åkrar. Jag har fel så klart. Vi är för tidigt ute. Färden går vidare mot Böda. Där ska vi bo på STF:s vandrarhem kommande natt är det tänkt. Vi kommer fram till ett öde vandrarhem och gör en okulär inspektion. Rivningsdags! Vilka holkar. Här vill vi inte bo. Vandrarhemmet ligger ”in the middle of nowhere” och där kan vi ju sitta och häcka vår sista kväll på Öland. Vi bestämmer att det får vara även om vi betalt i förskott och vi äntrar hojarna igen för att åka mot en hägrande lunch.

Jag har Kårehamn i tankarna. Lite god fisk kan säkert friska upp humöret efter besvikelsen över vandrarhemmet i Böda. Vi glider snart in i den lilla pittoreska hamnen på Ölands ostkust. Man beställer i butiken, som så ofta på den här typen av matställen. God färsk fisk och skaldjur står på menyn. Vid ett bord på uteserveringen sitter en bekant Hässleholmare – världen är liten. Fast det är klart – en fågelskådare hittar man väl ofta på Öland. Var ska sleven vara om inte i grytan?

Vid lunchen bestämmer vi att vi ska söka natthärbärge i Borgholm för att vara säkra på att få uppleva lite folkliv. Vi börjar med att kolla med Strand. Halvtaskig frukost och tak över huvudet för 1.025 spänn verkar hyfsat tycker vi. Fullbokat så klart! Vi får rulla vidare och söka rum. Efter bara några meter, in på en tvärgata 150 meter från Strand ser jag en skylt med ”Rum, Zimmer”. Ett kråkslott mitt i Borgholm som ägas av en 08-gubbe med klädbutik runt hörnet. Vi hyr två rum med vardagsrum och kök för 1.200 skattade kronor.

Väntetiden på plankstek på Ebbas upprör flera gäster men vi har ingen brådska. När den äntligen kommer på bordet är du utomordentlig god. Visst, en plankstek är en plankstek och inget som sätter fantasin i rörelse men ibland är det gamla välkända också en njutning. Det blir en skön kväll med goda vänner och Borgholm förefaller helt myggfritt.

"En plankstek i Borgholm" filmtitel och mått på väntetid.

Morgon och packning. Frukost äter vi i den vildvuxna trädgården. Solen skiner så klart – vi är ju på Öland. Vi åker söderut och stannar vid Vida Konsthall och Museum som ligger precis intill Halltorps Gästgiveri. Här finns glas med Ulrika Hydman-Vallien och Bertil Vallien som Berit och jag för övrigt träffade på en tågresa från Stockholm för något år sedan. Här finns flera fina utställningar så det är ett väl värt besök.

Vi fortsätter söderut, lämnar Öland och i Kalmar skiljs våra vägar åt. Eva och Ingvar svänger norrut för att åka mot Oskarshamn och vidare färd mot Gotland. Berit och jag åker mot Hässleholm och en ny vecka med jobb. Men Öland finns ju kvar. Har aldrig varit besviken på ett besök på denna vackra ö.

Ja, just det. Freden vid Brömsebro. Den slöts den 13 augusti 1645.

Bosse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s