Twizy

Hej!

Hade ärende till Volvo (Göinge Bil i Hässleholm) häromdagen. Utanför entrén stod ett annorlunda fordon, en udda bil. Visst har jag sett den innan men inte intresserat mig närmare för den. Bilen jag pratar om är en Twizy från Renault.
Du kör ca tio mil på en laddning för det här är en elbil som följaktligen drivs av en elmotor och batteriet laddas på tre timmar ungefär. Kostnad ca 8 kr per laddning.
Lite tekniska data: Bilens elmotor har 17 hk, 57 Nm. Twizy är bakhjulsdriven, automatväxlad och har en toppfart på 80 km/tim. Accelerationen är väl inte direkt blixtrande 0 – 45 på 6, 1 sek (enligt Auto Motor & Sport). Pris: ca 75.000 kr med dörrar. Hyra av batteri tillkommer med ca 500 kr per mån. Skatten lär vara 180 kr per år. Försäkring? Kostnad per mil bör bli ungefär 1 kr.

Twizy - en elektrisk upplevelse.

Twizy – en elektrisk upplevelse. Foto: Berit Randahl-Carlsson, Iphone

Den drar blickarna till sig. Parkerad framför entrén till Göinge Bil med ena dörren öppen, ja snarare uppfälld för bilen har nämligen vad jag skulle vilja kalla Lambodörrar – precis som på en Lamborgini. Man fäller upp dörrarna rakt framåt. Och det finns två dörrar trots att man sitter i tandem. Ett litet nödsäte finns bakom föraren.
När jag tar bilen på en provtur ner till Hässleholms centrum blir jag uttittad som aldrig förr. Nog har jag framfört fordon, på både två och fyra hjul, som får folk att vrida på huvudet flera gånger tidigare men i Twizyn tar det priset. Gammal som ung stannar och stirrar oblygt när jag glider fram med ett svagt surr i sakta mak. Vid gaspådrag (eller vad det heter när man ökar effekten på en elbil?) surrar det desto värre. Ett hårt och kraftigt ljud är ingen njutning för en motorälskare (förbränningsmotor). Lite skumpigt är det också. Enligt Göinge Bils säljare är det ”omöjligt” att välta men jag väljer att inte provocera den lilla Twizyn.

Vem ska ha den här bilen då? Ja, den gör sig bäst i stadstrafik förstås. Den begränsade toppfarten och räckvidden gör den ointressant för pendling utanför stadsgränsen. Storhandlar gör du inte heller. Två matkassar är väl ungefär vad som ryms i baksätet, något bagage finns inte. Inte värme heller så det kan bli kyligt på vintern men lite bekvämare än en skoter är den väl så om man behöver förflytta sig korta sträckor med lite eller inget bagage så är den nog inte så dum – och miljövänlig dessutom. Rolig, nja! En kort stund kanske.

Kör försiktigt och se upp för tysta fordon!

Bosse

Allt blir inte som man tänkt sig

Hej!

Jag gick in i det här året med ambitionen att skriva femtio blogginlägg. Nu har mer än halva året gått och om jag ska leva upp till min ambition så får de skrivas rätt många bloggar resten av året – fyrtioen stycken närmare bestämt. Vem vet kanske kan jag göra det men hittills har det varit skralt med inspirationen.

Just nu tycks semesterförlamningen vila tungt  över både mig och resten av min omgivning. Efter flera veckors torka och värme är det mesta varmt och takten är stilla lunk. Inkorgen är behagligt tom, reklamposten landar snällt i skräppostmappen som enkelt töms. Telefonen ringer också sparsamt så livet är ganska fridfullt så här någon vecka efter att semestern tagit slut.
Jag ägnar delar av dagen till bekämpning av myror, förrådet har fått en välbehövlig städning med tillhörande utrensning av alla de där oumbärliga prylarna som man inte behöver. Det visar sig att många oumbärliga saker är väldigt umbärliga. Saknar inte en enda av de saker som hamnat på återvinningen i Vankiva – än.

Nu väntar jag på att Sverige ska starta igen. En entreprnör skulle ta bort vår stubbe på tomten för tre veckor sedan men nu är han uppslukas av jorden eller av något annat och kan inte nås på något sätt i vårt kommunikativa samhälle. Därför har staketet som vi rev någon gång i maj (tror jag att det var) blivit ersatt av något nytt ännu – frustrerande inte minst för hunden som begränsats till halva vår tomt, nämligen baksidan.

Uteserveringar vid floden Spree i höjd med Friedrichstrasse.

Uteserveringar vid floden Spree i höjd med Friedrichstrasse.

Sommarens utflykter har präglats av Tyskland i år. Vi har hunnit med två turer till detta vårt sydliga grannland. Först ett besök i Berlin, just nu kanske Europas hetaste huvudstad och sedan en snabb tripp till Rügen och badorten Binz.
I Berlin var vädret vackert, ölen kall och förväntningarna på Barack Obamas besök stor. En av kvällarna tog vi en promenad längs med floden Spree som flyter genom staden. Mitt för ”museumön” fast på andra sidan floden hördes salsamusik. Här hade man hällt ut sand, ställt ut solstolar och byggt ett dansgolv. Några trappsteg upp låg ett hus som utgjorde bar där man kunde köpa förfriskningar av allehanda slag inklusive vin, öl och sprit. Hela etablissemanget var utan inhängnad, utan vakter eller annan bevakning. När man druckit sin öl eller sitt vin ställde man tomglas till sidan så ingen gjorde sig illa innan man gick. Vi såg inga slagsmål eller några överförfriskade människor. Varför kan det inte fungera så i Sverige? Här måste finnas dussintals vakter, staket och särskilt tillstånd om man ska få dansa. Vi är sannerligen ett folk av omogna individer utan förmåga att ta ett eget ansvar. Lite patetiskt och inte så lite tråkigt.

Vackert ljus i Kaiser-Wilhelm Gedächtniskirche

Vackert ljus i Kaiser-Wilhelm Gedächtniskirche

Men det finns många andra skäl till att åka till Berlin, Europas till ytan största huvudstad (tror jag). Här finns mycket att se, mängder med restauranger och massor av shopping för den som så önskar. Den forna östtyska delen spirar men även den västra delen runt Kurfürstendamm är full med folk, butiker och restauranger.Missa inte Kaiser- Gedächtniskirche precis intill Kurfürstendamm. Kliv in i den moderna delen och njut av tystnaden och ljuset som silar genom den handknackade glasmosaiken. En stunds kontemplation från stadens brus.

Nu återstår det bara fyrtio bloggar i år – ha en fortsatt skön sommar!

Bosse