Nytt år – nya insatser.

Hej!

2012 går mot sitt slut och vi blir överösta med krönikor om det gångna året och spådomar om nästa. Varför skulle jag vara annorlunda? Mitt 2012 startade på gräsmattan utanför min brors hus i Hua-Hin. De sk Thailandslyktorna steg mot himlen i oräknelig mängd ackompanjerat av storslagna fyrverkerier. Själv har jag fått uppdraget att öppna champagnen vid tolvslaget. Jag väljer att smita ut i köket och norpa åt mig en kökskniv. Med baksidan av knivbladet sabrerar jag en flaska Bollinger som inköpts tidigare på dagen på Village Market i Hua-Hin. 2012 har just fötts! HAPPY NEW YEAR!

Skrattfest i Hua-Hin med svägeska Wan, bror Gert, jag själv och Berit.

Skrattfest i Hua-Hin med svägeska Wan, bror Gert, jag själv och Berit.

Hur blev då 2012? Ungefär som 2011 kanske men vad var det som hände då? Kanske var 2012 helt annorlunda från 2011 eller hur var det egentligen? Närminnet sägs ju bli sämre med stigande ålder och så är det kanske? Vi firade nyårsafton 2011 i vårt hem tillsammans med goda vänner och då vill jag minnas att jag sabrerade en flaska Bollinger i vardagsrummet – till hustruns och gästernas förskräckelse! Något märke i taket kan jag dock inte finna så korkprojektilen måste landat lyckligt utan att göra någon skada. Årets nyårsfirande ska ske hos goda vänner så jag får väl vara lite återhållsam.
Ja, 2012 hade allt en och annan överraskning i beredskap, både positiva och negativa. Dagarna efter nyårsafton lämnade vi Hua-Hin och åkte norrut till Bangkok innan vi styrde kosan mot Sverige. Redan i Bangkok började känna av en förkylning och resan hem blev därför höljd i dimma, TREO-dimma. Uppehållet i Dubai tillbringade jag i loungen vilket var en välsignelse i mitt tillstånd. Lite lugn och ro på en annars ganska stökig flygplats med massor av människor som trängs.
Resten av 2000-talets trettonde år, för det blir det ju, uppvisade en halvtaskig sommar, få mil på motorcykel med bl a en inställd resa till Skagen. En ”bagatellartad” (enl läkarna) hjärtinfarkt, jag fick ”sparken” från NyföretagarCentrum, en ny bil i vagnparken (MB SL 350), dottern tog sin fil kand i Lund, barnbarnet Moa fyllde tre år i november och en klurig VVS:are kom på att vårt värmesystem var felkopplat. Det sista innebär att nu kan temperaturen i vardagsrummet stiga över 18 grader om temperaturen ute är lägre än 18 grader – efter att vi bott i huset i 24 år och haft ett otal sk experter på plats för att lösa problemet.

Cabriolet fick ersätta mc denna regniga sommar.

Cabriolet fick ersätta mc denna regniga sommar.

Vi hann också med en resa till franska Rivieran i september. Det blev ett kärt återseende, om än lite väl regnigt.

Vad ska då 2013 bära med sig kan man undra? Eller också ska man strunta i att undra. Det blir ju ändå som det blir och de viktigaste sakerna i livet är inte alltid möjliga att bestämma över. Mycket av det mer profana pekar på att 2013 blir ett tufft år, vikande ekonomi, stigande arbetslöshet och en allmän oro i världen är inga positiva förtecken för det stundande året. Låt oss hoppas att de värsta farhågorna kommer på skam.

Förhoppningar inför 2013

  • Fred på jorden (ha, ha)
  • Bibehållen hälsa i familjen
  • Välgång också för våra vänner
  • Fortsatta framgångar för personal och vårt företag
  • En positiv utveckling för Hässleholm, Skåne och Sverige
  • 50 bloggar

Hoppas nu att ni alla får ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Bosse

En julbetraktelse.

GOD JUL!

Nu är julen här med glögg och skinka, tindrande ögon och gnistrande granar. I år blir julen vit i hela landet sägs det. Snön föll i Skåne redan första dagarna i december och trots ett tappert försök från moder natur att regna bort alltsammans ligger de grådaskiga resterna kvar. Idag, lille julafton, ska det ramla ner 20 – 30 centimeter till i samband med blåst så nog blir det en vit jul alltid.

Julgran med anor från 1400-talet. Denna dock inköpt 2012.

Julgran med anor från 1400-talet. Denna dock inköpt 2012.

För vissa blir julen långt ifrån vit emellertid. Nu ska det nämligen glöggas, snapsas och en och annan whiskypinne slinker väl också ner får man förmoda. Ibland blir det svart för vissa när vederbörande slocknar redan till Kalle Ankas jul i TV.
Sedan var det då julgranen. En sedvänja från Tyskland sägs det med anor från 1400-talet. Från början hade man utomhusgran eller sk julruska. Med tiden flyttade granen in i stugan och med den några tusen småkryp. Granen dekorerades ursprungligen med äpplen och det var ju bra – för småkrypen. Numera har mänskligheten glömt de små och hungriga i samhället och behänger istället granen med diverse plastattiraljer, mer eller mindre stilfulla.

Hur kommer det sig då att vi firar jul? Julen har traditioner som går långt bak i tiden. Numera är julen en blandning av religiösa och sekulära traditioner och hos oss i Sverige är det väl det sekulära som tagit överhanden hos de flesta skulle jag tro. En av de mera”tunga” anledningarna till julfirandet, Jesu födelse har kommit lite i skymundan för julklappar och dignande julbord. Men jul firades alltså redan på fornnordisk tid och då var det inte Jesus som stod i fokus. Det får han ju för övrigt inte göra nu heller när det gäller skolans traditioner, hmm!
Det var midvinterbloten som var firandet i den nordiska forntiden. Troligen var det i samband med vintersolståndet fast vissa hävdar att det var i mitten på januari. Midvinterblot kallades också för julblot och ordet jul kan alltså härledas till detta. Det fornnordiska Jol var helt enkelt ett av guden Odens namn. Så när vi firar en kristen högtid så är den alltså döpt efter en asagud. Julen är följaktligen ett sammelsurium av olika traditioner, kristendom, asatro, köpfest och en del fylleri samt frosseri – uj, uj!

Apropå julklappar så ska julhandeln i Sverige slå nytt rekord i år igen tror HUI (Handels UtredningsInstitut), trots den ena domedagsprofetian efter den andra. Ena dagen ska världen gå under enligt en gammal Mayakalender och nästa dag spår finansministern några magra år för svensk ekonomi. Vi visste ju redan att det är för jäkligt i Grekland, Italien och Spanien. Svenska folket håller andan och hårt i plånboken.
Att hålla andan innebär också också att en hel del människor drabbas av syrebrist i hjärnan med följd att irrationellt beteende blir allt vanligare. Man kan se det lite överallt. Vilt stirrande blick, galna parkeringar, ishockeytacklingar i kön. Varuvagnar körs genom att man håller i långsidan och blir dubbelt så bred som om man håller i handtaget och i sin iver att spara en sekund eller två körs bilen på trottoaren. Man tar sig för pannan och hoppas att det inte är den människan som ska ta hand om mig om och när jag blir allvarligt sjuk, har skadat mig eller hamnar hos åldringsvården. Fast kanske är det bara julen och då gäller väl andra regler – eller inga regler alls i jakten på julfriden?

Microsoft Word - Tomte.docx

Aahh! Nu är allt fixat. Lutfisken är lutad, först mot väggen och sedan i karet och nu urvattnad och klar. Köttbullarna är rullade (enligt Ernst recept kanske), skinkan griljerad och snapsen kyld. Nu kan vi sluta trängas, blängas och stöna över långa köer, att mandlarna var slut och att den där retfulla gubben i Saaben tog parkeringsplatsen precis intill entrén mitt framför näsan på oss. Julfriden är här, nästan i alla fall. Men först ska alla samlas runt Kalle Anka. Va? Vill ni inte se Kalle men det har vi ju gjort sedan 1960?

Nu kokar glöggen. Satan! Då blir den ju alkoholfri och smakar avslagen. Kan vi rädda den med vodka? Har vi vodka? Var ställde du snapsen älskling? Nej, inte i skafferiet, då är den ju inte kall nu – satan! F-n nu gick en propp, vi kan inte ha alla elljusstakarna igång samtidigt som ugnen går för fullt. Kolla köttbullarna så de inte blir brända. Var är hunden? Vem har spillt på moster Astrids julklapp? Är det hunden? Fy f-n vad äckligt! Skjut hunden!

Glöggen blev hyfsad med lite extra vodka i, annorlunda smak – men gott, eller…? Är Kalle redan slut, va synd! Jag tyckte köttbullarna blev ok, lite bränd smak men jag hade ändå glömt kryddpepparn. Visst är granen snygg i år? Man kan inte se att det fattas lite grenar längst ner. Det döljs av halmbocken.
Visst är det härligt med jul – en riktigt härlig lugn jul!

GOTT NYTT HJUL på den gamla vagnen!

Fimbulvinter

Hej!

Vintern har slagit till med full kraft. SMHI utfärdar klass 1 och klass 2 varningar om vartannat. SJ* sliter sitt hår kan man förmoda och snöröjarna har bråda dagar. En ändring av bestämmelserna öppnar dessutom upp för längre arbetspass. Är det fimbulvinter som är över oss?

Det här är en en helt ovetenskaplig spekulation om väder. En helt subjektiv fundering kring vädret och hur jag upplever det, måhända med en anstrykning av gnäll och brist på positivt synsätt.
För några år sedan uttryckte min kära hustru farhågor om att det skulle bli sju dåliga somrar. Jag är böjd att ge henne rätt. Tror det var 2006 eller 2007. Jag hoppas det var 06 för då är det bara en dålig sommar kvar, det var nämligen den kommande sommaren som avsågs i hennes  vad man skulle kunna likna vid en förbannelse. Nu har det alltså gått sex av dessa somrar och de har alla varit sisådär, tycker jag. SMHI:s statistik må säga något annat.
Däremot har vi upplevt ett par rejäla vintrar i Skåne där 2010 väl var värst? Snön låg i meterhöga drivor och det ville aldrig ta slut kändes det som. Frågan är alltså om det är fimbulvintern som är över oss? Vad är fimbulvinter kanske ni frågar er? Själva ordet stammar från fornnordiskans fimbulvetr som lär betyda ”den mäktiga eller stora vintern”. Enligt nordisk mytologi är det ett tecken på att Ragnarök är i antågande, en vinter som varade i tre långa år utan någon sommar emellan. Långt mycket lindrigare än min hustrus sju halvtaskiga somrar mao.

Snabb uppröjning av snömassor i Hässleholm.

Snabb uppröjning av snömassor i Hässleholm.

Det man frågar sig nu, i dessa tider av miljödebatt, är om klimatet verkligen har ändrat sig här hos oss eller om det bara är sk naturliga svängningar i vädret? Någonstans läste jag, eller hörde, att vi kan vänta oss mer extremt väder i framtiden eller kanske till och med nu. Kraftigare vindar, mer skyfall, mer snö och rimligen också varmare somrar. Eller blir det kallare somrar? Definitivt regnigare misstänker jag.
Mer snö behöver jag inte och de gör inte de två personer i övre medelåldern jag såg häromdagen kommande stakande i vägkanten i en sisådär tre decimeter snö. När de tog sig upp vägen hade de inga skidor på fötterna, bara stavar i händerna. Dom behövde ingen snö, möjligen var sitt par skidor.

Efter ihärdigt snöande och krafiga vindar är vår uppfart begravd i snö som ligger i drivor. Vår gata plogas av en telefonpratande man i traktor som kör i hög fart. På ena sidan gatan ligger vårt hus tillsammans med grannarnas, på andra sidan parken, dvs en grönyta. Snöröjaren envisas med att lägga så mycket snö som möjligt på den sida där vi har våra uppfarter. Istället för att köra två gånger åt samma håll och därmed förpassa merparten av snön till grönområdet så ska vi istället bära snön från ena sidan till den andra. För några år sedan försökte jag prata med vederbörande och föreslå att han kanske kunde försöka få snön att landa på ”parksidan”. Lönlöst! Enligt snöröjaren skulle det inte vara rättvist mot alla dem som bor på gator med hus på bägge sidor. Häpp! Nej, varför underlätta för någon när man kan göra det svårare. Har man ett serviceyrke så har man och i detta fall gäller det tydligen att ge så dålig service som möjligt när man ”cashar in” kommunala skattepengar. SKITSTÖVEL!!

Men det finns positiva saker i den kommunala snöröjningen också, det förtjänar att påpekas. I år tog det endast ett par dagar innan man börjat röja upp efter helgens hysteriska snöfall. I dag (12-12-12) var det full fart på Stortorget och Första Avenyen med bortforsling av snömassor till fromma för framkomlighet, äldre och handikappade men också för alla och envar.

Motordriven snöröjning underlättar.

Motordriven snöröjning underlättar.

Här hemma ligger dock snö överallt och det fick både hustrun och mig själv att tappa tålamodet. Efter visst sökande på nätet begav vi oss till ”gubbdagis”, dvs Clas Olsson. Inte för att jag behövde passning utan för att vi bestämt oss för att utöka vårt innehav av motordrivna prylar. SNÖSLUNGA! Fattar ni hur slutsålda snöslungor är? På ”Clas i sjön” hittade vi i alla fall en 5,5 hk sk. tvåstegsslunga. Det betyder, fick jag lära mig, att den driver på hjulen och slungar snö. Kan det vara möjligt – och för endast 3.999 svenska pengar. Man är böjd att säga: -Behåll växeln!
Enligt expediten i butiken tar det endast tio minuter att montera den 80 kg tunga pjäsen. Det tog tio minuter att få upp förpackningen men sedan gick det rätt kvickt att skruva ihop slungan faktiskt. Påfyllning av olja och bensin. Två drag i startsnöret och muskedundret går igång. Den fungerar och tuggar i sig snö som den sedan spottar ut i den riktning man önskar. Fyra växlar framåt och två bakåt. Lättkörd som en familjebil 🙂
Nu är det bara ett problem. Förmodligen kommer det inte att snöa en flinga till denna vinter. Fast, å andra sidan vad gör det. Snö har vi så det räcker!

Glöm nu inte skidorna när du ska ut med stavarna!

Bosse

*På tal om SJ; Nu har man beslutat att ställa in hundratals tåg mitt i julrusningen. Nej, SJ är inte dumma i huvudet – dom har bara otur när dom tänker! SUCK!