Hej!

Migrationsverkets senaste prognos säger att det kan komma upp till 190.000 asylsökande till Sverige i år. Med tanke på tidigare prognoser kanske det blir ännu fler.

Låt mig först klargöra att jag anser det nödvändigt, anständigt och önskvärt att Sverige hjälper människor på flykt. Däremot är jag tveksam till om vi verkligen gör det på rätt sätt. Har Sverige kapacitet att välkomna flyktingar i den omfattning som vi gör nu. Av alla EU:s medlemsstater tar vi, utan jämförelse emot allra flest flyktingar per capita. Siffror som 15 flyktingar per 1000 invånare har redovisats. Jag har i föregående blogg redovisat detta närmare.
Kostnaderna skenar enligt Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson. Enligt uppgift kostar boendet för en asylsökande 1.900 kr per dag (man skulle kunna tro att de bor på Sheraton men i själva verket bor många på en madrass på golvet i en gammal skola eller industrilokal). 190.000 flyktingar x 1.900 kr = 361 miljoner kronor per dag. Jag är osäker på hur många dagar i snitt flyktingen bor på sådant transitboende men låt oss anta att det är sju dagar. Då kostar bara detta boende 361 miljoner x 7 dagar = 2.527.000.000 kr. Migrationsverket räknar dock med kostnader i storleksordningen dryga 50 miljarder i år, mer än 60 miljarder 2016 och 70 miljarder 2017.
Trycket mot våra myndigheter är dessutom ohållbart stort. Det vittnar både ansvariga chefer om såväl som personalen ”på golvet”. Långsiktiga konsekvenser för vårt samhälle är svåra, för att inte säga omöjliga att överblicka. Våra politiker tycks inte ha någon känsla för vad deras väljare upplever och oroar sig för. Det är ett fatalt misstag tror jag. Att tro sig veta bättre än allmänhetens sunda förnuft är att grovt underskatta valmanskåren.

Det är ju lätt att gnälla men finns det några konkreta förslag på hur man skulle kunna göra? Jo, det finns ju en hel del förslag. Vissa mer galna än andra och de förtjänar inte ens att nämnas.
Jag sällar mig till följande:

1. Slå näven i EU-bordet och meddela att Sverige nått gränsen för vad vi kan hantera. Det handlar om att värna den egna befolkningen. Det handlar om att motverka segregation och andra motsättningar i samhället. Det handlar om att säkerställa skola, vård och omsorg. Det handlar också om att kunna erbjuda de som ska stanna i Sverige rimliga chanser till ett framtida gott liv enligt de normer vi har i vårt land.
2. Det finns gott om utrymme i andra EU-länder. Även Tyskland som tar flest flyktingar sett till numerären är inte i närheten av att ta emot lika många flyktingar per capita som vi gör i Sverige.
3. EU med sina palats i både Bryssel och Strasbourg och alla tjänstemän och politiker som finns där bör mellan kafferasten och lunchen ganska enkelt kunna räkna ut hur mängden flyktingar ska fördelas mellan respektive medlemsland. Beräkningen kan ske grundat på folkmängd och BNP i respektive land. Hänsyn bör tas till vilka konsekvenser man kan räkna med även i kulturellt hänseende. Vi vill alla ha ett så bra liv som möjligt. Vem vill leva i ett segregerat samhälle?

Oavsett vad våra politiska partier (SD exkluderade) nu kommer överens om vid de förhandlingar som pågår så måste något ske omgående. Den systemkollaps som talas om på flera håll är nära förestående om inte politikerna kastar prestigen och tar på sig den pragmatiska hatten. Är det månne ett misstag att exkludera SD? De har trots allt ca 20 % av valmanskåren på sin sida. Genom den utfrysning som övriga partier lagt så stor vikt vid och den oförmåga att diskutera migrationspolitiken de också visat tror i alla fall jag att stödet till SD kommer att öka ytterligare.

Sist men inte minst. Det är tragiska öden som dessa flyktingar möter. Barn lider, kvinnor våldtas och män mördas. Alla går en oviss framtid till mötes när de ger sig på flykt. Men valet finns oftast inte. Att stanna kvar kan ofta betyda en säker död. Naturligtvis finns det en medmänsklig skyldighet att hjälpa. Den vilar på oss alla. Därför måste vi vara stenhårda mot de som inte visar denna medmänsklighet, mot de som inte tar sitt ansvar. Att Sverige ska ta över det ansvaret från samvetslösa stater och enskilda individer gagnar ingen i det långa perspektivet. Vår självpåtagna roll som ”världens samvete” kommer att stå oss dyrt.
Det finns de som hävdar att ”vi har som en av världens rikaste länder råd att ta emot ett par hundratusen flyktingar”. Det är naturligtvis sant. Förmodligen har vi råd att ta emot en miljon människor. Det kommer ändå inte att innebära att vi ramlar ner bland världens fattigaste länder. Men det är väl heller inte det vi strävar efter. De människor som söker sin framtid här ska väl få del av den välfärd vi har i dagsläget, inte ett tynande samhälle såväl ekonomiskt som kulturellt och intellektuellt.
Antalet flyktingar bör enligt min mening alltså stå i proportion till vår befolkning, vår ekonomiska förmåga och vår tänkta framtida utveckling.

Det förtjänar också att påpekas att jag anser det skandalöst att vår statsminister ställer sig på en scen (projektet Sverige tillsammans) där det på väggen i eldskrift står: ”Det finns ingen inhemsk svensk tradition”

Se inte flyktingar – se människan!

Bosse 

Anm. Sverige håller idag en femtonde plats på rankingen över världens rikaste länder.