Hej!

Under några år har jag haft en Nikon D3 som huvudkamera. Det är en stor klump. Oftast har jag ett zoomobjektiv Nikkor 24 – 70 2,8 på. Mycket glas i den gluggen är det. Det gör inte paketet lättare. Kameran är inte särskilt diskret heller och det har hänt mer än en gång att jag fått kommentarer. Vilt främmande människor undrar från vilken tidning jag kommer medan andra skyggar när jag höjer D3:an. Besöker man en restaurang blir det svårt att lägga ifrån sig kameran. Den tar upp merparten av ett normalt restaurangbord.

D3:an är härlig att jobba med. Alla reglage sitter på rätt ställe. Den är lättmanövrerad och tydlig på alla sätt men för att vara lite mer diskret och inte fullt så klumpig köpte jag för några år sedan en liten kompaktkamera av märket Leica. Egentligen är det väl en Panasonic med ett Leicamärke på och med optik från just Leica. Leica är ju, som den initierade vet, ett prestigefyllt märke och deras mer avancerade modeller är klassiker och mycket dyra. Min lilla Leica D-Lux är också lite dyrare än motsvarande modell med Panasonic-logo men kostade under 10.000 när jag köpte den för en fem, sex år sedan. Nackdelen med Leican är att den är väldigt liten. Inte mycket att hålla i och så har den bara en skärm att titta på när man fotograferar. Är det solsken kan det vara mycket svårt att se vad man siktar på helt enkelt. Dessutom har jag lyckats med konststycket att bryta av batteri- och minneslocket. Jag har limmat det fler gånger men det håller aldrig. Ett tips! När du tagit ur batteriet för att ladda det eller minneskortet för att tömma det på bilder, stäng och lås locket direkt.

Inför en resa nyligen hade jag därför bestämt mig för att skaffa en ny extrakamera av mindre format. Jag har sneglat på en Fujifilm X100 under en längre tid. Så länge faktiskt att det har hunnit komma X100S och nu också X100T. Kameran har faktiskt kallats ”Fattigmans Leica” av någon tror jag. Den har fast optik 23 mm, ingen zoom alltså.

Fujifilm X100T

Den nyinköpta X100T fick följaktligen följa med på en tre veckor lång rundresa i Indien. Det skulle bli dess ”jungfruresa” och här följer mina erfarenheter av kameran så här långt.
Det finns en omfattande meny och massor av inställningar. Det är inte en enkel ”sikta-och-tryck-av-kamera” utan man kan relativt enkelt göra manuella eller halvautomatiska inställningar. Den har en avancerad genomsiktssökare liksom en skärm när man ska sikta på sitt motiv. Det gillar jag. Siktar hellre med kameran mot ögat än använder mobiltelefonmetodiken med raka armar. Kameran kan användas i helt automatisk inställning eller manuellt. Man kan välja slutar- eller bländarautomatik.
Vid några tillfällen kom jag åt on/off-knappen ofrivilligt vilket resulterade i att kameran var påslagen trots att jag hade den i fickan eller i en väska. Ingen större katastrof men vid ett tillfälle ungefär halvvägs på resan blev bilderna plötsligt röda. Jag förstod ingenting och det säger kanske mer om mina fotograferingskunskaper än om kameran men i alla fall. Eftersom jag ställt in kameran på att spara bilder i både jpeg- och rawformat kunde jag ändå använda bilderna eftersom raw-filerna blev normala. Inte förrän jag kom hem hittade jag orskaen. Långt ner i menysystemet hade vitbalansen ställts om i en grid med ett hundratal punkter som styrde färgbalans i vitbalansen. Allt berodde på att power hamnat på on ofrivilligt och sedan hade reglagen utsatts för tryck på olika sätt och gjort ny inställning flera steg ner i menyn. Svårt att hitta för mig men till slut så. Var nästan på väg att åka till butiken i Malmö där jag köpt kameran och reklamera.

Det finns också en snabbknapp för att göra snabba omställningar av grundfunktioner, t ex ISO-tal. Den snabbfunktionen har jag lyckats sjabbla bort och nu kan jag inte få tillbaka den. Det blir väl till att djupdyka i menyn och se om det går att återställa?

”Bojohnny” själv inmundigar getsnacks i Jaipur. (Foto: Berit X100T)

Nåja, bilderna blir fina och kameran är skön att jobba med. Formatet är OK. Den är lite större än Leican och det gillar jag. Man får vara lite försiktig var man sätter fingrarna så man inte trycker på knappar man inte vill trycka på. En vanesak alldeles säkert.
Det går att filma men det har jag inte provat än. Det fungerar säkert utmärkt, jag får återkomma när jag testat.

Kostar den något? Jo, det gör den såklart. Det är en hyfsat avancerad kamera av mycket god kvalité. Tror inte den passar dig som bara vill trycka av utan den är mer för den lite mer avancerade amatören. Faktum är att flera proffsfotografer använder X100 som komplement till sina större systemkameror.
Priset på X100T ligger strax över 11.000 kronor. Då ingår batteri, laddare och rem. Ett extra batteri rekommenderas eftersom batteritiden är en av kamerans svaga sidor. Motljusskydd finns att köpa till liksom telekonverter och en del annat.

Numera är vi alla fotografer – bara med olika kameror.

Bosse