Hässleholm

De fulaste städerna i Sverige

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

En sammanslutning som kallar sig Arkitekturupproret har på Facebook utlyst en omröstning. Efter att allmänheten fått rösta på vilka städer de tycker är fulast har Hässleholm placerats som den tredje fulaste staden i Sverige. På sin hemsida skriver Arkitekturupproret att Hässleholm i princip bara består av fyrkantiga lådor och om man söker skönhet bör man genast åka därifrån. Jag ställer mig ytterst tveksam till denna omröstning. Drygt 6.000 personer har röstat. Av dessa har 319 röstat på Hässleholm. Men vilka är det som röstat?  Vilka kvalifikationer har de röstande? Med detta menar jag att för att kunna uttala sig om hur ful (eller för all del vacker) en stad är i förhållande till andra städer i landet måste man rimligtvis ha besökt flertalet städer i Sverige. Om de som röstat gjort det vet vi inget om. Man kan dra slutsatsen att de som röstat i de flesta fall gjort det för att de tycker att staden är ful – men hur ful i förhållande till övriga ”tävlande” vet de sannolikt inget om. Nästa fråga som väcks av denna omröstning är vad som är fulhet? Varför tycker en person att staden är ful? Är det det arkitektoniska (det som omröstningen egentligen handlar om) eller är det andra faktorer som gör att man överhuvudtaget röstar i denna omröstning som får betraktas som högst ovetenskaplig. Risken finns ju att det är andra saker som påverkat när en röst lagts på någon av de städer som nu ska bära det föga smickrande epitetet ”den fulaste stadskärnan”.

Frykholmsgatan i Hässleholm är inte Sveriges fulaste gata.

Överst kom Borlänge som fick flest röster (dryga 1.000) och därmed utsågs till fulast i Sverige följd av Västerås och som sagt med Hässleholm på tredje plats. Min tro är dock att många av de som röstat lagt sin röst pga ett allmänt missnöje med staden, med sin egen livssituation och service och utbud i den stad de röstat på. De olika byggnader som finns i en stad återspeglar olika tidsperioder som staden genomlevt. Även om man kan tycka illa om den rivningshysteri som tid till annan rått hos oss så får tidstypiska byggnader ett historiskt värde – förr eller senare. Till sist är det ju dessutom högst subjektivt vad man tycker är vackert och vad man tycker är fult.

Stadshotellet på Stortorget är vackert såväl på utsidan som på insidan.

Hässleholms ursprungliga struktur har förvisso förändrats genom stadens drygt hundraåriga historia. Det som i centrum från början var raka avenyer med korsande gator, inspirerat av Manhattan i New York har efterhand slagits sönder i ett försök att begränsa biltrafik i centrum. I själva verket har det sannolikt endast medfört ökat sk trafikarbete. Dvs att det körs fler kilometrar för att nå från punkt A till punkt B än vad som gjordes tidigare. Om det gjort centrum attraktivare eller ej tvistas det om. De flesta kan nog däremot vara eniga om att det gjort tillgängligheten sämre vilket på sikt kan innebära minskat flöde av människor och därmed också minskad kommers. I förlängningen innebär detta att verksamheter försvinner och folk söker sig till andra platser där de lättare finner vad de söker. En farlig negativ spiral som drabbar alltfler stadskärnor. Detta är dock något ”off topic” eftersom om staden är ful inte nödvändigtvis styrs av något annat det rent estetiska värden. Däremot blir staden ointressant om den blir folktom och det blir den om det inte finns verksamheter som lockar. Att tro att vackra stenläggningar och utsmyckade byggnader skapar liv och rörelse är naivt. Möjligen kan man få någon nörd från Arkitekturupproret eller någon vilsen turist att lockas till detta.

Skånska Banken-huset på Stortorget, mitt emot Norra Skåne-huset stod färdigt 1961 och är ett resultat av den tidens framåtanda.

Visst finns det fula hus i Hässleholm precis som i de allra flesta andra städer runtom i världen. Men det finns också vackra byggnader, intressanta byggnader och byggnader värda att bevara för eftervärlden. I mitt tycke är Hässleholm inte värre än andra småstäder i Sverige. Så till de 319 som tycker att Hässleholm är fulast i Sverige föreslår jag att ni lämnar stan, låter bli att besöka oss och att ni slår ner era bopålar där ni tycker det är vackrare. Vi kommer inte att sakna er.

Bosse

Annons

Den f-bannade senapskålen

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

Tillhör du dem som älskar ruccola (ska enl Språkrådet stavas rucola)? De senaste decenniet har denna maskrosliknande salladsväxt vunnit mark i vårt land. Växten som på svenska också kan kallas senapskål beskrevs dock redan av Carl von Linné på sin tid. Ursprungligen kommer växten från Sydeuropa. Italien, Spanien och Frankrike är länder den stammar ifrån. Det är ju också där den från början förekommer i diverse maträtter.

Ett par sorgsna ruccolablad sänker denna annars så fräscha croissant.

Ett par sorgsna ruccolablad sänker denna annars så fräscha croissant.

Som allt annat i vår globaliserade värld har den numera vunnit mark långt utanför sina naturliga områden. Dock reproducerar sig växten inte i Sverige. Däremot finns den i överflöd i våra grönsaksdiskar och på landets krogar. Ett par ruccolablad kan man alltid slänga på en ostmacka eller dränka en pizza med. ”Serveras med ruccolasallad” är en vanligt förekommande text på diverse menykort.
Och det finns en försvarlig andel svenskar som fullkomligt älskar dessa ”maskrosblad”. Beska, inte sällan vissna och inte ens dekorativa hyllas dessa blad som en kulinarisk läckerhet. Jag säger: NEJ TACK!

Ruccola, rucola eller senapskål, vilket ni vill tycker jag är bland det mest trista jag kan stoppa i min mun, möjligen med undantag av snus. Precis som jag hävdar ovan är det en vissen, besk ursäkt för en grönsak som tar plats i stället för en fräsch, krispig sallad sammansatt av goda och vackra grönsaker i sprakande färger.
Så nej, kära ruccolavänner vi delar inte denna passion för senapskål. Ni får min portion också. Jag skänker den med glädje till dig och avstår hellre den delen av tallriksmodellen än förpestar min måltid med ruccola. Det förvånar föga att Italien byter regering varannan vecka eller att maffian kan härja fritt i detta land. Vem orkar ta sig an något väsentligt när sådan grönsak står på menyn.
Spanien har ju heller inte haft det lätt, en ekonomi i nedgång, tjurrusningar och tomatkrig säger det mesta. Min analys är att det är ruccolans fel. Ät tomaterna och kasta ruccola på varandra i stället så kommer allt att ordna sig.
Vet inte om det ens är lönt att nämna Frankrike i detta sammanhang? Personligen tycker jag att ruccola till camembert är ett riktigt bottennapp när man kan äta friterad persilja och hjortronsylt.

En god ostmacka förvandlas till en besk och vissen upplevelse

En god ostmacka förvandlas till en besk och vissen upplevelse

Och här hemma i Sverige, vem kan tänka sig ruccola till kräftorna? Potatismos, stekt strömming och – ruccola? Nej, skulle inte tro det.
Här i Hässleholm har den viktigaste politiska frågan på länge varit en viss musikpaviljongs vara eller inte vara. Nu vill förespråkarna för detta monument över en svunnen tid starta ett alldeles eget politiskt parti med detta som huvudfråga. Om detta kan man tycka vad man vill men personligen tycker jag frågan om att bannlysa ruccolan känns betydligt mer angelägen. Därför har jag allvarliga planer på att starta partiet BRUD – Bannlys Ruccola Utan Dispens.

Menar jag allvar?

Bosse 

Våra universella värderingar

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

Som engagerad samhällsmedborgare är det nära nog oundvikligt för mig att inte skriva något om den tragedi som inträffade i Paris fredagen den 13 november 2015.

På lunchen denna dag stod jag som president för Hässleholm Västra Rotaryklubb inför mina kamrater och talade om fredagen den 13:e och upprinnelsen till att detta datum uppfattas som olycksdrabbat. Mina referenser, hämtade från Wikipedia, var kristna. Jesus + tolv lärljungar, Judas Iskariot som förrådde Jesus var den trettonde i gruppen, osv. Föga visste jag då vad dagen skulle bära med sig. Jag såg fram emot kvällens Galakväll i Kulturhuset i Hässleholm och lördagens resa till Stockholm och en konsert med Madonna som jag skulle uppleva tillsammans med min fru och två av mina barn.

Mot slutet av kvällen började nyheterna om skjutningar och bomber i Paris centrala delar och vid fotbollsstadion i norra delarna av staden att dyka upp i telefonen.

Tour Eiffel

Tour Eiffel

Efterhand började omfattningen av detta att klarna. Reaktioner och nya uppgifter fortsatte att komma in under natten och nästföljande dag.
Ett uttalande kom från USA:s president Obama. Det syntes på flera platser i sociala medier.

”Once again we’ve seen an outrageous attempt to terrorize innocent civilians. This is an attack not just on Paris, it is an attack not just on the people of France, but this is an attack on all of humanity and the universal values we share.”

Och vi är många, nästan alla kan tyckas som håller med till sista bokstaven. Men är det sant? Är det så att vi alla delar de universella värderingar som USA:s president talar om? Attentatsmännen i Paris gör det uppenbarligen inte, inte heller de som utförde attentatet i Beirut och inte heller de som reser från vårt och andra europeiska länder för att kriga för Daesh. Säkert inte heller av många andra mindre radikala människor runt om i vår värld.
Vi som delar dessa i stora stycken västerländska värden tycker precis som president Obama. Det är ju vi som är vinnarna. Det stämmer med våra värderingar och det är vi som får fördelarna. Och alla som är beredda att dela dessa värderingar kallar vi för integrerade. Samtidigt släpper vi in alla i vår västerländska värld – även de som inte tycker som vi. De ser på när vi utövar vår livsstil och uppenbarligen tycker de inte om vad de ser.
Utifrån våra värderingar vill vi se enighet, öppenhet, samförstånd, tolerans och förståelse. Men vill alla människor det. Det finns gott om rasister och/eller främlingsfientliga bland vita västerlänningar men också bland de svarta i USA, bland bekännare av andra trosuppfattningar och livsfilosofier än den kristna likväl som kristna själva, agnostiker och andra. Hur ska vi kunna skapa samförstånd och tolerans mellan alla dessa olika uppfattningar och hur ska vi kunna minska och ta bort allt det hat som visar sitt fula tryne överallt runtom i vår numera ”universella” och globala värld? Är det så att vi faktiskt har olika platser på vårt klot där vi hör hemma och att alla samhällen inte kan integreras med varandra hur global vår värld än blir. Mår världen och människorna bättre av segregation? Ska vi ha olika geografiska områden där vi tillåts leva utifrån de värderingar vi delar och sedan låta andra områden och folkgrupper leva utifrån sina värderingar. Eller är det så att vi västerlänningar sitter på facit och att det är vår skyldighet att införa våra värderingar på hela klotet?
Det lär finnas andra grupper som har liknande ambitioner och vill inrätta ett världsomfattande kalifat som inkluderar Europa och nya värderingar för oss lever här. Jag tar inte Daesh gärningar i försvar – absolut inte. Men jag frågar mig om vi förstått vad det är som pågår och vilka sanningar som finns. Jag delar president Obamas värderingar i mångt och mycket men jag tror inte att de nödvändigtvis är universella och där finns kanske svaret till att konflikterna tycks bli allt fler och allt mer dramatiska runtom på vår vackra planet. Vi sitter inte på facit och vi är inte heller Guds gåva till hela världen.
Sedan är det bara att erkänna att jag inte kan acceptera den människosyn som finns i vissa delar av världen. Jag kan inte acceptera att kvinnor behandlas sämre än män. Jag kan inte acceptera att HBTQ personer inte har samma rättigheter och behandlas med samma respekt som hetronormativa människor. Jag kan inte acceptera att olika hudfärg har olika respekt, osv, osv. Jag har säkert glömt någon utsatt grupp men jag vill inkludera dessa också. Denna inkluderande inställning innebär dock inte att jag tänker böja mig och låta mig tvingas till underkastelse avseende min tro, min sexualitet, min livsstil och rätten till mitt land. Så till terrorister och förtryckare, oavsett vad ni bekänner er till vill jag säga att jag är beredd att bekämpa er med alla till buds stående medel för att försvara min och alla andras rätt till att få leva fritt och efter våra värderingar. I mitt fall är de värderingarna just precis västerländska.

I den här texten har jag använt beteckningen Daesh för det som i allmänt tal och i många medier kallas för IS – Islamiska staten. Men det är denna grupps ledare som valt att kalla sitt mördargäng för IS. Det är ingen stat och det är heller ingen grupp som står upp för muslimska värderingar i allmänhet. Därför är Daesh en bättre beteckning. Erkänn inte en stat som inte finns.

Paris

Profilbild på Facebook

Många, nästan alla har lagt en fransk flagga över sin profilbild på Facebook. Det tycker jag är helt ok. Jag har inte gjort det utan har istället fällt in en svensk och en fransk flagga i min bild . Med det vill jag visa att det handlar inte bara om Paris och Frankrike utan om just våra värderingar och hela västerlandet. Det sker terrordåd runtom i vår värld och vi måste försvara oss. Dock ska vi akta oss för att kollektivt lägga skulden på alla som inte ser ut som vi själva eller passar in till 100 % i vår livsstil.

För rätten till vår livsstil! Vive ´la France, Vive ´la Liberté – ”För Sverige i tiden!”

Bosse

Kapsågsmassakern

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

Om du inte tycker det är snyggt – såga ner det!
Vi bor vid den sk Tivoliparken i Hässleholm. Parken, eller snarare grönområdet har en historia som förtäljer om forna tiders tivoli- och festplats i Hässleholm. Här har funnits ett café och ett spettkaksbageri en gång i tiden. Om och när vi gräver i vår trädgård hittar vi inte sällan rester från tiden i form av porslinsskärvor från sönderslagna kaffekoppar och assietter.
Idag är platsen en ekbacke, mer eller mindre vildvuxen. På den södra sidan en parkering och norröver vetter ett grönområde mot Fyrverkaregatan där bl a vi bor. Tivoliparken eller Tivolibacken som den också kallas var ett av skälen till att vi ville bo här. Från vår köksaltan har vi utsikt över backen. På våren ser vi ett hav av vitsippor, senare på sommaren en grön lunga dryga fem minuters promenad från Stortorget. På hösten kan vi njuta av alla vackra färger när löven skiftar. En vacker vinterdag gnistrar de nakna grenarna av rimfrost.

Knappast någon skogsvårdare.

Knappast någon skogsvårdare.

Utöver ekar finns ett stort bestånd av björk och en del andra lövträd också. Någon av de senaste dagarna har dock ett av dessa träd försvunnit. Ja, dvs trädet finns kvar men är numera uppdelat i två delar varav huvudparten ligger på marken. Den andra delen, en dryg meter stam står kvar med ett skarpt snitt lite på sned där någon har tagit sig för att helt enkelt såga av trädet.

Jag har ingen som helst aning om varför. Förstörelselusta? Trädhatare? Det är ju inte så att någon i ett anfall av frustration fått för sig att knäcka ett träd för att få utlopp för sin ångest. Det är ett träd med en dryg decimeter tjock stam. Inget man bara knäcker så där. Nej, här har sågen kommit fram och gjort sitt jobb med obeveklig precision. Vem går omkring med en såg på sig?
Man kan därför anta att tilltaget är planerat. ”Det där j-vla trädet ska jag såga ner. Det har retat mig länge och eftersom jag inte har något bättre för mig så sågar jag ner det. Fram med kapsågen, nu ska det bort.”

Lär dig såga din odåga!

Lär dig såga din odåga!

Är det detta som hänt? Herregud, vart har vårt samhälle utvecklats till. Hur många stollar finns det? Det finns ju inte ett uns humor i detta tilltag. Inte ens det faktum att det är sågat snett och en dryg meter upp på stammen kan få mig att dra på ena mungipan över marodörens oförmåga. Det är bara sorgligt.

Vi människor behöver träden – jordens lungor.

Bosse

Ordningen återställd – bilden vecka 10

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

Det blev ingen bild förra veckan. Det kanske berodde på bristande inspiration, trötthet eller ett missförstånd?

Nu är emellertid ordningen återställd. Och inte bara här på min lilla blogg utan på flera andra områden. Förra veckan skickade kommunen ut besked till olika berörda att Stortorget i Hässleholm till 100 % skulle användas för valstugor med tillhörande valpropaganda från 18 augusti – 21 september. Ingen annan verksamhet skulle få plats. Det fick blom- och grönsakshandlaren Lars att gå i taket och meddela, via tidningen att han minsann inte tänkte stå på torget alls detta nådens år 2014.
Det väckte i sin tur en mindre folkstorm vilket alla utom kommunens folk kunde räknat ut i förväg. Efter en helg med överhettade Facebook-konton meddelade kommunen att det hela var ett missförstånd och att det visst skulle finnas plats för torghandel under augusti och september. Ingen tror att det var ett missförstånd – men vad gör det nu när ordningen är återställd och Lars fanns på plats med blommor och grönsaker redan denna lördag.

Vårkänslor på Stortorget

Vårkänslor på Stortorget

Ordningen återställd på Stortorget

Ordningen återställd på Stortorget

Personligen är jag inte så road av vinter och ser därmed alltid fram emot våren. Även på detta område är nu ordningen återställd och man kan känna vår i luften. Det har så sakteliga börjat spira i rabatterna och det går att välja lite lättare kläder när man vistas utomhus. Detta kan ju i och för sig vara ett missförstånd eftersom våren är ovanligt tidig i år. Men kanske har vädergudarna bestämt sig för att gå mig till mötes och erkänna att det bara var ett missförstånd att kasta snö på mig?

Så man kan säga att tre missförstånd har fixats denna vecka – en bra vecka mao.

Tänk först, tala se´n och var ödmjuk!

Bosse

Vad gör vi nu?

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

Nu har det politiska käbblet pågått i mer än ett år i Hässleholms kommun. Nej förresten, käbblet i Hässleholm har pågått i mer än ett år både i kommunhuset och på debattsidorna. Kommunchefen har fått sparken, näringslivschefen har sagt upp sig, kommunstyrelsens ordförande har avgått, den politiska majoriteten har förvandlats till en minoritet, nämnder har tappat sina ordföranden och andra ledamöter, projekt har sjösatts och sjunkit till botten eller ankrat upp utan att ens ha lämnat hamnen. En musikalsatsning föll inte kultureliten på läppen och ivrigt påhejade av en konfliktglad, lokal journalistkår manades till bojkott. Med facit i hand vet vi att musikalen Allt eller inget blev en ekonomisk katastrof men en konstnärlig framgång. Publiken svek, delvis pga av den massiva negativa kritik projektet fick långt innan premiären. Någon ny satsning lär det inte bli i en nära framtid. Men man kan ju åka till Malmö eller Stockholm och se musikal förstås så det gör kanske inget?
En arkitekttävling skulle utgöra grunden för det fortsatta arbetet med den så viktiga centrumutvecklingen i Hässleholm. Projektet ligger på is tv. Den ursprungliga budgeten på 33 miljoner har minskat med ca 10 miljoner men ännu har inget alls hänt. Bakåtsträvare ser hellre att allt förblir vid det gamla eller att vi hittar en ännu billigare lösning. Vi ska inte tro att vi är något…eller? Men det kanske också är okej? I Kristianstad satsar man ju för fullt så vi kan ju åka dit för att uppleva puls och utvecklad handel? Eller till något av de nya köpcentrum som växt upp eller moderniserats i närheten, dvs Emporia och Väla.
Det förestående 100-årsjubiléet 2014 är underfinansierat och något uttalad målsättning eller riktning har ännu inte synts till. I Landskrona, som är en mindre kommun än Hässleholm satsar man det femdubbla eller mer på sitt jubileum och planeringen har pågått sedan länge. Samma sak i Kristianstad som firar 400 år 2014. Men i Hässleholm händer inget och inget besked står att finna.
Det mest omskrivna misslyckandet är väl Dryport Skåne men även den sk Hässleholmsporten har varit föremål för mängder av negativa skriverier, både redaktionell text och insändare från olika tyckare. Återstår då tågdepån på Kärråkra för service och rengöring av Pågatåg och Öresundståg. Kan den kanske gå i mål? Återstår att se men f-n tro´t. Än så länge är projektet bara försenat i ett år.
Badhusfrågan tänker jag inte ens beröra.

Folkliv på Stortorget i Hässleholm.

Folkliv på Stortorget i Hässleholm.

Listan av alla negativa signaler som figurerat med svarta rubriker i Norra Skåne och på annat håll kan göras längre i både stort och smått. Sammantaget kan man dock konstatera att inget av detta har fört något gott med sig för Hässleholms utveckling. Trots kommunens storslagna projekt med workshops där näringslivet lagt ner hundratals, kanske tusentals oavlönade timmar och kommunen minst lika många avlönade (får man förmoda) har vi hittills bara sett en tjock lunta papper som utgör det sk Strategiska näringslivsprogrammet.
Fler och fler signaler kommer nu från näringslivet, såväl småföretag som stora aktörer att nu är man uppriktigt trött på Hässleholms Kommuns oförmåga att få något vettigt gjort. Statistik visar också att trenden med stigande (visserligen i alltför låg takt) befolkning nu är på väg att vända, stagnera eller t o m framgent visa sjunkande befolkningstal. Nu kan kommunen räkna med att näringslivet inte är så intresserade av nya storslagna projekt. Man kan nog lugnt räkna med en avvaktande hållning från entreprenörsföretag och andra som förväntas satsa tid och pengar på anbud och projektplaner.
Som småföretagare frågar man sig också om man ska satsa i Hässleholm eller om man ska flytta verksamhet. Ska man kanske etablera sig i mer kompetenta kommuner när man står i begrepp att starta ett nytt företag? Av de kommuninvånare som startar företag är det redan idag fler än hälften som väljer att göra det i en annan kommun än den egna. Hur kan det komma sig?

Det står klart att Hässleholm lider av inkompetens i ordets rätta bemärkelse, dvs enskilda kunskaper och goda idéer tas inte tillvara på ett bra sätt. Det mesta stannar någonstans mellan idé och genomförande. Det blir som man brukar säga ”mycket snack men lite verkstad”. Medan vår omvärld jobbar för högtryck för att skapa positiv utveckling har Hässleholm fastnat i ett politiskt limbo underblåst av personlig prestige, missunnsamhet och jantelagens förlamande följder. Kommer vi inte upp från denna kloak kan vi räkna oss som en av förlorarna i kampen mellan utveckling vs. avveckling. Trots att Hässleholm har de bästa av förutsättningar för att bli en framtids- och framgångskommun har vi alltså inte lyckats att förvalta de förutsättningarna, inte på de senaste fyrtio åren (!). Alltså dags att tänka nytt, tänka om. Nu måste Hässleholm tänka större, våga satsa, bli kaxigt och hässleholmsborna (läs alla kommuninvånare) måste visa stolthet för sin stad, sin kommun.
Att som vissa politiker nu föreslår ”administrera ut mandatperioden”, dvs inte göra något förrän efter valet 2014 är så dumt så jag har svårt att finna ord för det. Det skulle innebära ett knivhugg i ryggen på Hässleholm och allvarligt äventyra vår framtid. Vi lever inte på 1940-talet då utveckling går i jämn och långsam takt. Vi lever på 2000-talet med otroligt snabbt tempo i samhället. VAKNA UPP!

Hässleholm nästa – vinnare eller förlorare, det är frågan?

Bosse

Den har inte allt – men det mesta.

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

Hässleholm får ofta kritik för att ”det händer inget” eller ”här finns inget att göra”. Det är en sanning med modifikation. Förra veckan hände en hel del positivt men så klart också någon minuspost. Det senare får jag återkomma till.

Fish & Chips och en öl på Bishops Arms

I fredags var det dags för snabbyggda Bishops Arms att slå upp portarna för hässleholmarna. Särskilt inbjudna fick se den nybyggda puben på Första Avenyen. Här finns det hundratals ölsorter att välja på och ännu fler whiskysorter. Dock ett mindre utbud av vin men det är väl öl man förväntas dricka på en pub. På Bishops Arms ska man inte ha högljudd musik utan mötet mellan människor ska komma i första hand. Man ska kunna prata med varandra, även om man passerat femtioårsstrecket.

En liten pubmeny finns också så att den hungrige ska kunna stilla sitt sug. På fredagens invigning serverades alla en och samma rätt. Alls inget fel på den. I söndags valde hustrun och jag själv att återvända och inta söndagsmiddag på puben efter ett prövande besök på nya IKEA i Älmhult.
Vi valde varsin Fish & Chips, en engelsk klassiker. Fisk och pommes frites smakade utmärkt. Rätten görs på kolja och serveras i ”tidningspapper”, precis som det ska vara. Själv valde jag en Brooklyn Lager att dricka till medan hustrun fick en Bombardier som måltidsdryck. Tack vare Facebook anslöt ganska snart goda vänner och gjorde oss sällskap.
Intresset från andra gäster var också gott på söndagen. Det kom folk hela tiden och man kan bara hoppas att intresset håller i sig.

Söndagens eskapader hade föregåtts av premiären på Allt eller inget, ”the Full Monty”, en musikal av Terrence McNally och David Yasbeck. Musikalen har visats på scener över hela världen och också gjorts som film.
Storyn handlar om några arbetslösa industriarbetare som kommer på idén att göra en stripshow á la Chippendales och de förvecklingar som de drabbas av på vägen till premiärdagen.
Uppsättningen i Hässleholm, regisserad av Bengt Larsson och Billy Nilsson, är en utmärkt underhållning med överlag goda prestationer av aktörerna. Föreställningen är drygt tre timmar med paus och ska man ha någon kritik så skulle det vara att en begravningsscen skulle kunna tas bort. Personligen tycker jag att den egentligen inte för handlingen framåt utan snarare drar ner tempot något. Men som sagt, en mycket sevärd uppsättning som lockade till många skratt. Tidningen Norra Skåne kallar premiären för en fullträff och ger fem lejon (eller vad det är för figur?) i dagens tidning. Allt är ju relativt och Allt eller inget på Hässleholm Kulturhus är verkligen sevärd men når inte Broadway-klass vilket är lätt att förstå. Så det får bli fyra och halv starka herrkalsonger i omdöme från min sida.

Allt eller inget visas till den 16 december

Uppsättningen har föregåtts av en hätsk debatt bland kultureliten i Hässleholm men bl a uppmaningar att bojkotta musikalen. På lördagens premiär fanns också en och annan tom stol i Röda salongen. Ryktet säger att ca 2.500 biljetter av knappt 10.000 är sålda. Jag hoppas att publiken besinnar sig och tar tillfället i akt att se en utmärkt musikal i Hässleholm. Kultursnobbarna och de som vill göra politik av allt kan ju avstå och kolla något av reklamkanalernas tävlingsprogram istället, gäsp!

Köp en biljett och njut av underbar spelglädje på kulturhuset i Hässleholm!

Bosse

Blir Hässleholm ett nytt Hallsberg?

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

Hässleholm, Skånes femte största kommun, står inför stora utmaningar på många områden. Här kommer lite funderingar kring rådande situation, vad som kan hända och vad som borde hända – om jag ska tycka något.

Häromveckan kom siffror från Handelns Utredningsinstitut (HUI) kring handels utveckling i landet. Där kan man konstatera att handeln i Sverige tagit en hel del stryk de senaste åren. Om detta kan man kanske tycka att någon gång måste köpfesten väl ändå ta slut. Och så kan det kanske vara med stagnerande för att inte säga krympande ekonomi runt om i Europa.
Siffrorna visar att handeln i Hässleholm har stått stilla från 2010 till 2011 – 0 % i omsättningsökning. Sedan många år visar Hässleholm ett handelsunderskott. 2011 var index för handel i kommunen 87 (Riket = 100). Det betyder att av den totala köpkraften i kommunen är det 13 % som går till andra kommuner. Kommuninvånarna väljer att handla på andra platser, t ex Väla, Malmö och Kristianstad. Det är i realiteten långt mer av kommuninvånarnas köpkraft som läggs utanför kommunen men en del kompenseras av besökare från andra kommuner som gör sina inköp hos oss.
Motsvarande siffror för Kristianstads kommun är 108. Där blir det alltså ett överskott. Naturligtvis handlar Kristianstads befolkning också på andra platser men besökande konsumenter väger upp detta med råge. Det är helt enkelt mer attraktivt att besöka Kristianstad för att handla jämfört med intresset för att besöka Hässleholm.

Hur kommer det då att utvecklas i framtiden? I Kristianstad storsatsar man nu på handel med det nya Östra centrum (nuvarnade Domus). Här ska byggas ett nytt köpcentrum/galleria mitt i de centrala delarna av Kristianstad. Vidare är ytterligare ett externt köpcentrum tänkt öster om centrum i Hammar. Härlöv expanderar just nu väster om staden.
Väla Centrum har under året färdigställt sitt nya bygge – 50 % större golvyta med nya och fräscha butiker. I oktober invigs Emporia i Hyllie söder om Malmö. 220 nya butiker på mindre än en timmes tågresa från Hässleholm.

Vad händer då i Hässleholm? Som ordförande i HessleCity – Hässleholms Handelsförening har jag följande bild av situationen hos oss.
Vi har under vintern/våren jobbat med stadsutvecklingsprojektet där arkitekttävlingen är en del. Arbetet tycks ha avstannat pga politiskt käbbel. Projektledaren, Christina Zoric Persson, har sagt upp sig för att ta ett jobb i Helsingborg.
HessleCity har precis avverkat årets festival och har nu på förslag att organisera om detta arrangemang och ta in fler intressenter. Avsikten är att frigöra kapacitet och resurser för att kunna jobba med utveckling av handeln i Hässleholm. Festivalen är verkligen ett intresse som berör många fler än butikerna i centrum. Precis som Siesta är det ett marknadsföringsarrangemang för Hässleholms kommun. Den reaktion vi fått från våra politiker hittills är att ”då får vi se över bidraget”. Undrar om de tänkt höja det? Som en jämförelse kan jag berätta att i Kristianstad satsar kommunen tre gånger så mycket på sin handelsförening och då ligger eventuella Kristianstadsdagar utanför detta. Nu kommer man under ombyggnaden av staden att skjuta till ytterligare pengar till föreningen för att stärka arbetet med att behålla kunderna i Kristianstad.

Det är trots allt min förhoppning att våra politiker ska komma till sans och inse att om man inte satsar kan man heller inte vinna. Med obefintlig befolkningstillväxt de senaste fyrtio åren är det dags att tänka nytt, tänka större och se var i sammanhanget man finns. Vi kan inte bli ett nytt Malmö, Helsingborg eller ens Kristianstad men vi ska heller inte ta avstamp i bypolitik och tro att järnvägen är liktydligt med att människor åker hit. Lika snabbt som man tar sig till Hässleholm, lika snabbt tar man sig härifrån.

Njut nu av sommarens sista solstrålar och gläds åt att det kommer en ny sommar nästa år!

Bosse

Hur ska vi ha råd med omsorg?

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Debattens vågor har gått höga i Hässleholm på sistone. Omsorgen vill ha mer pengar och kritiken mot t ex stadsutveckling hörs från flera håll. 33 miljoner på att bygga om centrum kan tyckas vara mycket pengar. Bättre då att lägga dessa resurser på omsorgen, skola och annat som kräver resurser för att fungera på ett godtagbart sätt tycker många.
Man måste ha ett hjärta av sten för att inte tycka att de mjuka värdena är viktiga och att sjuka och gamla ska ha god omvårdnad. Socialt utsatta ska också ges chans till ett drägligt liv, våra barn ha god barnomsorg och skola, osv. Men var kommer pengarna ifrån som ska betala detta? Ja, skattemedel är det enkla svaret men då kan man enkelt ställa följdfrågan: Var kommer skattepengarna ifrån? Jo  från det privata näringslivet. Därifrån och ingen annanstans ifrån.

Det är därför oerhört viktigt att Hässleholm får en positiv utveckling och skapar goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Det är förutsättningen för god tillväxt och det, i sin tur ger sköna skattekronor som kan spenderas på bl a omsorg. Men om vi inte vill investera i goda förutsättningar för näringslivet kommer det heller inte att bli några resurser till omsorgen på sikt.

Hässleholms kommun har haft en befolkningstillväxt på på ca 2.000 personer under de senaste fyrtio åren. Det är, för att uttrycka det milt, en katastrofalt dålig tillväxt. I våra grannkommuner har det gått bättre och t ex Kristianstad passerade alldeles nyligen 80.000 invånare. Malmö växer så det knakar och det går betydligt bättre också i Ängelholm (+3.000 personer på 15 år). Som en jämförelse (måhända haltar den men ändå…) kan nämnas att Nacka kommun utanför Stockholm växer med 2.000 personer – varje år.
Trenden med låg tillväxt i vår kommun måste brytas om inte omvärlden ska köra om och över oss och vi ska förpassas till gruppen av krympande kommuner. Skulle det hända kommer också resurserna till bl a omsorg att krympa. Det är därför inte bara rätt utan helt avgörande för vår framtid att vi satsar framåt. Som en del i en sådan satsning ingår stadsutvecklingen och förbättrade förutsättningar för handel och restaurangliv i de centrala delarna av Hässleholm. De gör hela kommunen mer attraktiv för såväl inflyttning som för besökare. Fler invånare och fler besökare skapar en bredare skattebas och ger ökade möjligheter för god omsorg.
Så omsorg och stadsutveckling står inte i något motsatsförhållande till varandra utan det ena förutsätter det andra.

Bosse

HDCS förbereder Internationella träffen

/ Bo J Carlsson / 2 kommentarer

I augusti (3 – 5) invaderar HDCS (Harley-Davidson Club Sweden) Hässleholmsgården i Hässleholm för årets Internationella träff. Årsmöte ska avhållas, kortege köras och så blir det fest med musik, grill och annat.

På nationaldagen passade ett gäng HDCS:are från distrikt B, dvs Skåne på att inspektera Hässleholmsgården. Korv och andra godsaker grillades och en och annan medlem passade på att se ut den bästa tältplatsen. Sammanlagt var det kanske ett fyrtiotal motorcyklar som kom till Hässleholmsgården. I augusti blir det betydligt fler. Distriktsordförande Dan Holm räknar med upp till tvåtusen deltagare. Blir det fint väder kanske ännu fler.
Kommunstyrelsens ordförande, Urban Widmark, har lovat att anlända på en Harley-Davidson och hälsa välkommen!

Bosse