Samhälle

Arkitekttävlingen avgjord

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

I fredags presenterades det vinnande förslaget i den arkitekttävling som utlysts för att omgestalta Hässleholms centrum. Ja, den här tävlingen omfattar bara delar av centrum, nämligen Stortorget, Första Avenyen och Frykholmsgatan, den del som löper mellan Första Avenyen och Tingshusgatan.
Det vinnande förslaget heter ”Hässleholm nästa” och har tagits fram av en arkitektbyrå från Stockholm, Nivå Landskapsarkitektur och bygger på ett koncept som ”lånar in omgivande naturlandskap i staden” och ”förstärker det lokala”.

Arkitekterna bakom det vinnande förslaget (ja, jag vet att det är en urusel bild – sorry!)

Projektet blev omdiskuterat redan innan tävlingen avgjordes. Vilka reaktioner som kommer nu återstår att se. Det finns belackare som menar att de 33 miljoner kronor som projektet med omgestaltning av centrum beräknas kosta kan användas till bättre saker, företrädesvis inom omsorgen. Det har, överhuvudtaget stormat en hel del kring Hässleholms Kommun och dess politiker på sistone. Kommunchefen avgick hastigt och lustigt förra månaden och i veckan lämnade ordföranden och vice ordföranden i omsorgsnämnden sina uppdrag i protest mot kommunledningen. Samma kommunledning har också fått kritik från flera håll angående trygghetsboendet som just nu färdigställs på gamla Ringcentral-tomten. Också kommunens engagemang i höstens kommande musikal, ”Allt eller inget!” har mött massiv kritik.

Det tycks vara så att hässleholmaren i allmänhet tycker att allt ska bestå. Förändringar undanbedes. Åtminstone om det inte gäller idrott. Kanske bör man hålla i  minnet att medel till det allmänna kommer från det privata. Följaktligen är det avgörande för Hässleholms framtid att staden och kommunen är attraktiv för boende, arbete, handel, besöksnäring och givetvis också för service. Men det blir ingen kommunal service om det inte finns några skatteintäkter. Och skatteintäkter kommer som bekant från det privata näringslivet. Att förlita sig i allt för hög omfattning på offentlig verksamhet kommer oundvikligen att sluta i att kronor förvandlas till polletter.
Därför är det inte så enkelt att man kan säga att centrum i Hässleholm fungerar som det är och att det är viktigare att använda pengarna på omsorgen. Om Hässleholm inte står sig i konkurrensen mot kringliggande orter så kommer det förr eller senare att drabba omsorgen i kommunen och inte bara det privata näringslivet. Kritiken blir i själva verket kontraproduktiv.

Sedan mitten på 70-talet har befolkningen i vår kommun vuxit med ungefär 2.000 personer, Kristianstad har vuxit med ca 12.000 personer och Nacka kommun (jämförelsen kanske haltar men ändå…) växer med 2.000 personer – varje år.
Vi kan hoppas på ESS och Maxlab IV, en växande Öresundsregion, mm och att detta ska ”spilla” på Hässleholm men faktum är att om vi inte själva tar ansvar för vår utveckling och är beredda att satsa på vår egen framtid är risken uppenbar att Hässleholm blir en vit fläck på kartan medan vår omgivning blomstrar.
Centrumhandeln i Hässleholm har det redan besvärligt och det kommer inte att bli lättare framöver. Utveckling sker i Kristianstad, i Malmö och Hyllie och i Helsingborg/Väla. Detta måste vi ta hänsyn till för att vår stad inte ska bli en ”död” stad. Vi kommer inte att kunna locka människor att flytta till Hässleholm, att besöka vår stad och att göra vår stad levande med enbart god omsorg. Vi måste kunna erbjuda trevliga restauranger, spännande butiker och trevlig miljö tillsammans med levande kultur också. Annars är vi chanslösa!

Bosse

Arkitekttävling i Hässleholm

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Som bekant pågår en arkitekttävling i Hässleholm. Fyra förslag presenteras just nu på biblioteket i vårt vackra kulturhus. Förslagen har fått namnen; Självklart i Hässleholm; Hässleholm nästa; Tillbaka till staden; Live & Direct. Området som berörs är Stortorget, Första Avenyen och Frykholmsgatan mellan Första Avenyen och Tingshusgatan.

Vid ett möte som kommunen kallat till i torsdags den 3:e maj samlades ett 35-tal personer för att lämna synpunkter på förslagen och ställa frågor. Bl a framkom att det i flera förslag förekom trädplanteringar i en omfattning som ifrågasätts. Träd ser vackert ut på bild i samtliga förslag men vilka konsekvenser får det. I något av arkitekternas idéskiss föreslås t ex lindar. Dessa lär droppa större delen av säsongen och lämpar sig därmed inte i anslutning till platser där människor ska befinna sig, uteserveringar, bänkar etc.
Vår stad har en stor population av duvor, kajor och andra fåglar. Dessa kan naturligtvis finna boplatser och skydd i träden men fåglar innebär också nedskräpning och fågelspillning som ju inte är så trevligt på sig själv, på bänkar och bord.
Träd ger också skugga och det kan vara behagligt – några dagar när det är som varmast men allt som oftast är det ändå sol vi nordbor så gärna vill ha. Flera röster hördes som förespråkade lägre planteringar i kombination med högre träd. Utrymme för större uteserveringar efterfrågas också.

I förslaget Live & Direct löper en konstruktion från Resecentrum vidare runt Stortorget, ömsom i marken, ömsom i luften, ömsom som någon form av vattenkonstruktion. Den ska inbjuda till lek, fungera som tak och vara blickfång. Stor del av marken ska täckas av smågatsten vilket förefaller som omodernt och opraktiskt tänkande. Smågatsten är svåra att snöröja effektivt. De är svåra att gå på för äldre, handikappade och även för unga människor, inte minst kvinnor med höga klackar. En del i utgångspunkten har också varit det stundande 100-årsjubiléet 2014. Jag ser hellre till en långsiktig lösning för stadskärnan och tycker att den ska fungera såväl vid 100 som 130.

Blommande träd på Frykholmsgatan

Självklart i Hässleholm utgår från fyra grundvärden. Enhetlighet, från vild till tam, härlighetsvärden och centrum en magnet. Även i detta förslag vill man plantera mycket träd och annan växtlighet längs med Första Avenyen. Här säger arkitekterna att Hässleholm befinner sig i gränslandet mellan det svenska skogsbältet och Skånes öppna landskap vilket man vill återspegla i växtligheten längs med gatan. Ingen ökenvandring alltså utan snarare ”skogsmulles våta dröm”. Jag har svårt att få en bra bild av Stortorgets utformning men någon form av fast scen i det nordvästra hörnet finns inritat och infästningspunkter för paviljonger kan man också se. Möjligen är dessa tänkta för torghandel och annan verksamhet. I det sydöstra hörnet (utanför Statt) är ett sk. klimatlandskap planerat med växter och vatten.

Hässleholm nästa är det förslag som upplevs som allra mest trädrikt, åtminstone på Första Avenyen. Här har man tänkt sig dubbla rader med träd från Resecentrum och hela vägen upp till kyrkan, ja faktiskt ända in på kyrkplatsen. Man säger sig vilja ”låna in omgivande naturlandskap i stadskärnan och förstärka det lokala”.
Stortorget ska göras helt plant med hjälp av en trappa i det nordöstra hörnet som leder ner till en vattenspegel. I den nordvästra delen vill man placera ett glashus, ett orangerie eller ”limoneria” som valt att kalla det. I detta finns citrusträd som man lyfter ut på torget. Så mycket för den lokala förankringen. På torget placeras ett flertal skulpturer i runda former tillverkade av brons. Ur munstycken på flera platser på torget kommer vattenstrålar
Man har tänkt sig en marknadsplats i nuvarande gatukorsning Vattugatan/Första Avenyen.

Tillbaka till staden vill bl a återskapa Berns trädgärd på Stortorget med möjlighet till uteservering och med uppstammade lindar. I det nordöstra hörnet finns en rund vattenspegel. En oregelbunden belysningslinje går från Resecentrum till Östergatan där arkitekternas entusiasm tycks ha avtagit något i detta förslag. Vid den lilla öppna platsen utanför Resecentrum tänker man sig en informationsportal. Det låter som en god idé. Besökare som kommer till Hässleholm möts idag av en total brist på information. Vid kommungränsen sitter föga inbjudande gröna skyltar och vid infarten till staden sitter lika tråkiga skyltar med ett sammelsurium av reklamskyltar.
Även detta förslag har en idé om en aktivitetszon i hörnet Vattugatan/Första Avenyen (jfr Hässleholm nästa). Kanske är det tänkt som en marknadsplats?

I förslagen finns också beskrivet olika typer av belysningar som ska hjälpa till att gestalta stadsrummet. Ljussättning har blivit ett effektivt sätt att skapa rätt känsla i stadsrummet. Vi har ju fått en ljussatt viadukt vid Tredje Avenyen/Kristianstadsvägen. Enligt ryktet till en kostnad av 600.000 kronor. Smakar det så kostar det. Och ibland måste det få kosta. Genomgående finns tankar om vatten och växtlighet. Hässleholm har inget naturligt vatten stadsnära. Det har ju funnits en å längs med Vattugatans sträckning och någon hade en tanke på en ”liten kanal” där men det är kanske att göra det lite svårt för sig.
Alla förslagen innehåller såväl konkreta lösningar som visionära tankar kring stadens utveckling, kultur och handel. Det som är allra viktigast för Hässleholm är kanske inte vilken gatubeläggning vi väljer eller ens trädens placering utan mer hur vi får staden att fungera och attrahera. Hur ska vi få torghandeln att vara attraktiv? Idag fyller vi Stortorget med skrotbilar och fladdrande presenningar. Här saluförs diverse varor, allt från kläder och väskor till CD-skivor och allehanda ”konsthantverk”. En och annan matförsäljare förekommer också utöver de lokala grönsaks- och blomsterhandlarna. Lika viktigt som torgets fysiska utformning är vilka förutsättningar som ges för både den ”bofasta” handeln som för den ambulerande. Det vi söker med stadsutveckling är ju inte bara fysiska förändringar av gator och torg utan också utveckling av handel, restauranger och kultur. Sammantaget är det utveckling av hela kommunen som eftersträvas med förbättrad befolkningstillväxt som ett övergripande mål. Utan tillväxt blir det heller inte resurser till utveckling av något överhuvudtaget.

Jag skulle vilja se en praktisk, funktionell lösning av hur torghandeln ska se ut i framtiden. Var ska nuvarande Pastavagn och Pölsemannen finnas eller deras motsvarigheter? Hur ska nuvarande torghandlare driva sin verksamhet? Vilka aktörer ska finnas på torget?
Ett enkelt förslag är att ha fasta paviljonger som hyrs ut till de aktörer som ska bedriva handel på torget. Hyran ska sättas i relation till övrig hyresnivå för butikerna i staden  på ett sådant sätt att villkoren blir likvärdiga. Paviljongerna kan användas året runt. Vissa aktörer kanske har en fast plats varje dag andra finns i olika paviljonger olika dagar. Till jul kan paviljongerna användas till julmarknad, till påsk, midsommar eller vid andra evenemang kan de anpassas till detta. Torget kan hållas estetiskt tilltalande. Det krävs också att medel avsätts för att hålla paviljongerna fräscha, årligt underhåll krävs och det måste finnas resurser att sanera skadegörelse omedelbart när det inträffar, för det gör det.
Bygg gärna ett glashus med uteservering på Stortorget men välj ett soligt läge, skippa citronerna och ordna något som fungerar året runt. Koppla information och marknadsföring till Hässleholms nya gestaltning. Och varför vänta till 2014? Det går bra att införa många av de mjuka värdena redan idag. Se till att rensa upp i torghandeln, se till att få fram välkomnande och informativa skyltar vid infarterna och gör en marknadsplan för Hässleholm. Hur ska vi marknadsföra oss? Vilka värden ska vi föra fram? Vad ska vi vara stolta över – har vi något att vara stolta över? Om svaret uteblir ska vi kanske se till att skaffa oss det – PDQ!

Bosse

Nya utmaningar

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Det har varit en hyfsat intensiv vecka, vecka 17. Varje år sedan ett antal år tillbaka är just vecka 17 en nationell ”Starta Eget-vecka” i NyföretagarCentrums regi. Runtom i landet anordnas olika aktiviteter för att skapa uppmärksamhet kring NyföretagarCentrum och villkoren för eget företag. Hos oss på NyföretagarCentrum kan man få kostnadsfri, konfidentiell och objektiv rådgivning kring företagsstarten. Sedan ett par år tillbaka har vecka 17 marknadsförts under temat Café Starta Eget. Det innebär, i korthet, att man bjuder in intresserade att komma och lyssna på experter ur NyföretagarCentrums nätverk under stund samtidigt som man dricker kaffe. Under café-träffen finns det också möjlighet att mingla och knyta kontakter för det fortsatta förberedelsearbetet inför företagsstarten. Nästa steg kan bli att boka in sig hos oss för en personlig rådgivningstimme.

Café Starta Eget på Norra Skåne

Här i Hässleholm har veckan innehållit flera programpunkter. Veckan startade i tisdags när vi höll ett mini-seminarium om ”Sociala medier och hur du kan använda dem i din marknadsföring”. Ett tjugotal personer dök upp när Maria Bloom från företaget Little Bloom berättade om sina erfarenheter från sökmotoroptimering, Google, Facebook, Twitter, bloggar och e-handel.
Redan på onsdagskvällen följde nästa aktivitet med Starta Eget-information som numera genomförs av NyföretagarCentrum själva. Tidigare har det varit ALMI som arrangerat dessa träffar och NyföretagarCentrum som deltagit. Men sedan något år tillbaka har ALMI diskret backat ut från Hässleholm och jag kände att vi på NyföretagarCentrum måste ta över och ansvara för att kommunens invånare får adekvat information och inspiration och eget företagande.
Onsdagskvällen lockade ett ytterligare tjugotal intresserade som fick informationen, denna gång av NyföretagarCentrum och revisionsfirman Pwc.
Tidig torsdagsmorgon och Café Starta Eget på tidningshuset Norra Skåne i Hässleholm. Jag hade bett Louise Ekeblad från tidningskoncernen att berätta lite om marknadsföring, Birgitta Waldt från LRF Konsult att berätta om ekonomi och redovisning, Andreas Lindh och Anna Bengtsson från SEB att informera om bank och finansiering samt Ulf Nilsson från Skatteverket att prata om skatter och hur man registrerar sitt företag. Norra Skåne bjöd på frukost och givetvis delade vi alla ut informationsmaterial till deltagarna.
Veckan avslutades igår, lördag med att NyföretagarCentrum tillsammans med vår partner Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad fanns på Stortorget och delade ut ”Starta Eget-kit” till allmänheten. I sanningens namn ska sägas att aktiviteten på torget var ganska begränsad för vår del. Ett envist regn bidrog till glesnande skaror och det var nog inte riktigt den målgrupp vi söker som hittat till Stortorget i Hässleholm denna lördag.

Café Starta Eget på Stortorget i Hässleholm

NyföretagarCentrums verksamhet finansieras av det privata näringslivet till  minst 50 % enligt det regelverk som gäller för att man ska få vara en med i det landsomfattande nätverket som består av ett 90-tal centra. Övrig finansiering kan vara offentlig. I genomsnitt är det drygt 30 % som det offentliga står för. I fallet NyföretagarCentrum Hässleholm är den offentliga finansieringen 50 % eller mer. Vi är alltså snubblande nära att inte uppfylla kraven på privat finansiering. Det finns ett, för att uttrycka det försiktigt, ganska ljumt intresse från företagen i Hässleholm att engagera sig i NyföretagarCentrums verksamhet. Det är en liten grupp företag, främst banker, revisionsbolag och bygdens dominerande försäkringsbolag som utgör grunden i den privata finansieringen. Ytterligare några mindre, lokala företag finns med. De större, namnkunniga företagen har med åren lämnat NyföretagarCentrums nätverk en efter en. Efterhand som företagen arbetar på en mer nationell eller internationell marknad besätts också de beslutande posterna med personer utan anknytning till bygden. Inte sällan pendlar dess chefer in från någon annan kommun.
Det har med krympande resurser också blivit allt svårare att ge våra samarbetspartners ”valuta för pengarna”. Denna lilla skärv som NyföretagarCentrum har varje år räcker till fasta kostnader i form av hyra, telefon och en del annat. Det som blir över efter detta används till rådgivningstimmar. Dessa blir färre och färre medan efterfrågan är lika stor och vissa år ökar – beroende på det rådande företagsklimatet.
Att hitta medel till ”kundvård” av våra partners finns det inte ekonomiska medel till.

Nu riskerar NyföretagarCentrum att tvingas till nedläggning eftersom nivån nu är så låg att det inte går att driva verksamheten överhuvudtaget. Trots att en stor del av arbetet görs utan ersättning räcker pengarna inte till drift året ut som det nu ser ut. Ännu ett minustecken för Hässleholm som tycks ha det mycket svårt när det gäller samverkan, samarbete och gemensamma mål. Förhoppningen ställs till den styrelse som ska tillträda den 15 maj. Stora delar av den gamla styrelsen avgår då och ersätts med nya krafter. Att vända skutan NyföretagarCentrum blir dock ingen lätt uppgift för dessa tappra ledamöter. Det är en rejäl utmaning att på ett pedagogiskt sätt förklara för näringslivet i Hässleholm och för kommunledningen att fler livskraftiga företag är en del av Hässleholms framtid och att NyföretagarCentrum har en viktig roll att fylla i detta sammanhang.
Medan man förstått detta på många andra håll i Sverige, inte minst i Kristianstad, tycks hässleholmarna ha svårt att se kopplingen mellan framgångsrikt företagande hos andra och egen välfärd. Här råder devisen: ”Jag vill tjäna mer och behålla allt själv” hos alltför många. Det innebär att man frånsäger sig framtida kunder och därmed framtida vinster med sitt kortsiktiga tänkande. Tom de mest meriterade företagarna i kommunen tycks ha svårt att förstå detta.
Hässleholmarna sätter sin tilltro till kringliggande kommuners ansträngningar, närheten till ESS och Maxlab IV, att vi ligger i utkanten av en storstadsregion och våra goda kommunikationer (läs järnväg, vägnätet är uruselt om ni frågar mig) för en framtida positiv utveckling av kommunen. Det kan straffa sig. Inget tyder på att folk och företag söker sig till en plats pga av dess geografiska läge om det inte också finns andra värden som efterfrågas. Det bildas kluster där det finns förutsättningar för det, dvs god infrastruktur, god service, attraktivt boende, osv. Inget av detta gör sig självt. Här har Hässleholm varit förhållandevis passiva. Och i vilket fall har man inte lyckats hitta de riktigt attraktiva satsningarna. Av kommunens 50.000 invånare tycks 30.000 kämpa för att använda resurserna på små diskreta projekt runtom på landsbygden. Inget av dessa syns utanför den egna kommunen, knappt inom den heller, för övrigt. Vad är det som ska locka människor och företag till Hässleholm?

Är det den nya fotbollsplanen i Vittsjö? Är det Trädhuset på Hovdala? Är det friluftsbadet i Vinslöv eller kanske järnvägsstationen i Sösdala? Ska stockholmarna välja Luhrsjöns strand framför Torekov? Knappast är mitt svar. Det krävs något annat. Det krävs vardagsfunktion och det krävs något som hässleholmaren själv är stolt över. Fråga människor som bor i en annan kommun vad de är stolta över? Vad blir svaret? Inte sällan får man samstämmiga svar från majoriteten på en ort. Man är stolt över fotbollslaget, över det vackra torget, över den vackra sjön eller något annat som profilerar.
Fråga en hässleholmare vad hon eller han är stolt över – de blir alltför ofta er svaret skyldig.

Personligen tror jag att vi behöver något att samlas kring, vi behöver gemensamt satsa och satsa stenhårt på att lyfta fram Hässleholm som en stark, attraktiv och framtidsinriktad plats. Bostäder, vägar, skolor, stad, service, handel, mm är det som kan vara nyckeln till framgång. För det krävs genomtänkta satsningar, generositet och oegennyttigt arbete (det blir egennyttigt av sig självt med tiden). Hässleholm måste bli hela kommunens angelägenhet och stolthet.
NyföretagarCentrum är en faktor i detta, inte det som framtiden står och faller med men en aktör som hjälper till att göra Hässleholms kommun attraktiv.

Bosse

Snyggt eller osnyggt?

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Man frågar sig vilket ansvar media har i dessa tider? Det finns ett otal exempel på när pressen är delaktig i att påverka historien. Ministrar tvingas avgå och rättssäkerheten har satts på spel, osv.
Utifrån mitt långt mindre storpolitiska perspektiv ser bilden lite annorlunda ut. Media i Hässleholms kommun uppfattas av näringslivet i kommunen som mer negativ till företagen än hur media uppfattas genomsnittligt i landet. Media i Hässleholm placerar sig faktiskt i det absoluta bottenskiktet. Man kan fråga sig vad det beror på? Ja, var och en får väl döma själv men här är ett exempel.

Redaktionerna på landets tidningar är noga med att framhålla sitt oberoende och vikten av att inte gå företagens ärenden utan att kritiskt granska både myndigheter och företag. Så är även fallet med tidningsaktörerna i vårt område. Inget fel i det. Pressens uppdrag är just detta tillsammans med uppgiften att rapportera om det som är av sk allmänintresse. Det är en viktig del av vår demokrati.
En av de lokala tidningarna här i norra Skåne har en krönikör som sedan en tid valt att framhålla en av bankerna och dess bankdirektör på ett sätt som förvånar. Jag har absolut ingen kritik mot sagde bankdirektör, tvärtom. Inte heller har jag någon anledning att kritisera banken som sådan – inte mer än alla andra banker som numera får ta emot mer eller mindre förtjänt kritik för sin vinsthunger. Det jag ifrågasätter är om en sk oberoende tidning ska låta sig bli ett marknadsföringsverktyg för ett enskilt företag och dess evenemang.
Krönikören i fråga har, enligt mitt förmenande valt att ta ställning mot HessleCity i ett försök att provocera cityledaren och styrelsen att spela på krönikörens villkor. Dvs genom att undanhålla information som uppenbarligen kommit tidningen tillhanda och i stället fokusera på tidigare nämnd bank vill krönikören framställa HessleCity och dess ledning som passiva och inkompetenta.
Vid en citylördag härom månaden redovisade krönikören endast bankens aktiviteter och utelämnade övriga aktiviteter på stan. Det hör till historien att bankens och HessleCitys övriga aktiviteter var samordnade och marknadsfördes i gemensamma annonser.
Det senaste exemplet härör sig från den gångna helgen när HessleCity anordnade ett av de större evenemangen för säsongen, Modegalan. I den krönika som vederbörande skrev på lördagen och som brukar innehålla intressanta händelser i helgen nämndes överhuvudtaget inte Modegalan, denna helgs i särklass största händelse i Hässleholm. I stället valde krönikören att framhålla bankdirektörens referat av en fotbollsmatch. Samma krönikör hade tidigare i veckan när han stött på cityledaren påpekat att han minsann inte skrivit något elakt om HessleCity på två veckor.

Det är min uppfattning att den här typen av agerande är oprofessionellt, omoget och infantilt. Det bidrar till att skapa en negativ bild av Hässleholm som i förlängningen kommer att binda ris åt egen rygg för tidningen ifråga. Det är den här typen av sk journalister som bidrar till att placera Hässleholm i bottenligan när det gäller mediaattityd. I Svenskt Näringslivs attitydundersökning som presenteras idag, den 23 april behåller Hässleholm en fortsatt låg ranking när det gäller företagens uppfattning om medias attityd till företagande.
Om sagda krönikör nu tycker att cityledare och styrelse borde vara flitigare med att ”fjäska” för honom står det honom fritt att säga det. Vill han ha information är ingen av oss svåra att nå och den grundläggande information går oftast ut i form av pressmeddelanden till redaktionen. Men denna person vill ha specialbehandling – som det anstår en diva.
I min bok överväger numera minustecknen. Osnyggt är min åsikt.

Det förtjänar att påpekas att aktuell tidning, genom en artikel av annan journalist, denna vår bevakat Modegalan och rapporterat om den i tidningen på ett vederhäftigt sätt.

Bosse

Stadsutveckling i Hässleholm

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hässleholm står inför en omvandling av centrum. I ett första steg är det Frykholmsgatan, Stortorget och Första Avenyen som ska omgestaltas. Syftet är att skapa ett attraktivt centrum för både hässleholmare och besökare. ”I Hässleholms stadskärna är det enkelt att mötas och härligt att vara” har slagits fast som en programförklaring. Till detta ska läggas ytterligare ett antal punkter som beskriver den vision man har för stadskärnan. Läs mer på kommunens hemsida.

När man betraktar Hässleholm och omvärlden framhålls gärna stadens utomordentliga läge i kanten av en storstadsregion. Till Hässleholm är det lätt att ta sig. Vi har fantastiska kommunikationer – åtminstone med tåg. Fast tågen går ju förstås åt bägge hållen, dvs det är lätt att ta sig ifrån Hässleholm också. Och då ligger Malmö mindre än en timme bort och Köpenhamn når man bara några minuter senare. Den berömda Öresundsregionen finns inom räckhåll. Här finns köpcentra, teatrar, restauranger och ett folkliv som överträffar de vildaste drömmar vi har i Göingebygden.

Man måste följaktligen fråga sig till vad Hässleholms centrum skall utvecklas till? Ska vi skapa ett nytt Lilla Torg (Malmö), ett nytt Emporia (Hyllie) eller ett nytt Ströget (Köpenhamn)? Svaret på frågan är naturligtvis att vi ska skapa ett nytt Hässleholm. Men frågan kvarstår – var finns vi i Öresundsregionen, var finns vi i norra Europa. I en studie som gjorts av Kairos Future fastslår man att sk. kluster uppstår kring människors aktiviteter och inte utifrån geografiska förutsättningar. Med andra ord är det inte självklart att Hässleholm sveps med av Öresundsregionen. ESS-projektet med MaxLab IV nämns ofta som en framgångsfaktor för hela regionen men Region Skåne är som bekant inte en homogen region. Den kantrar kraftigt åt sydväst och väst. Här uppe i det nordöstra hörnet råder, i princip, nolltillväxt. Hässleholms kommun har växt med ca 2.000 människor sedan 1974 (!).
En annan viktig faktor att tänka på för Hässleholm är kommunens struktur. Med det menar jag hur ser kommunen ut demografiskt. Av 50.000 invånare bor ca 30.000 utanför tätorten Hässleholm. I de byar som omger tätorten vill man också ha kommunal service – fullt förståeligt. Det innebär emellertid att de flesta satsningar blir kompromisser. När man ska göra något i Hässleholm har redan en hel del resurser förbrukats på andra, också lite mindre, projekt runt omkring tätorten. Det ska finnas simhallar, fotbollsplaner och annan rekreation i alla byarna. Det blir svårt att kraftsamla och få till något publikdragande.

Med merparten av invånarna utanför tätorten kan man förstå att det är där majoriteten av väljarna finns. Svårt läge för våra politiker. Det kräver stort politiskt mod för att våga stärka Hässleholm ”på bekostnad av”  kransorterna. Å andra sidan kommer nuvarande strategi sannolikt att utarma Hässleholms tätort och då blir följden att byarna runt omkring också går ett dystert öde till mötes, även om vissa byhövdingar skulle vädra morgonluft till en början.

Hässleholm måste hitta sin identitet som gör att det är attraktivt att bo, leva och arbeta här. För det krävs att förutsättningar finns för handel, utbildning, omsorg, arbete, boende, osv. Då duger det inte att kommunala tjänstemän, inte sällan bosatta utanför tätorten, vill starta kommunala inrättningar som inte kan drivas kommersiellt för att hålla en hög service i byn. Det är att göra hela kommunen en björntjänst. För att tala klarspråk; om det inte går att driva ett gym i Bjärnum på kommersiell basis ska det inte finnas något gym i Bjärnum. Gymsugna får helt enkelt åka till Hässleholm. Det är därför vi satsar på Pågatåg Nordost, bl a.
Ökad servicenivå i Hässleholm innebär att det blir mer attraktivt att bo och leva där. Med en ökad befolkning ökar också kundunderlaget vilket ger möjligheter till nya etableringar och expanderande företag vilket ytterligare ökar attraktiviteten. Snart spiller detta på orterna runt omkring Hässleholm och plötsligt finns det underlag för ett gym i Bjärnum – som drivs i privat regi.

En arkitekttävling har pågått under några månader och nu finns fyra förslag på omgestaltning av området kring Stortorget i den första etappen. Förslagen har döpts till Live & Direct, Hässleholm nästa, Tillbaka till staden och Självklart i Hässleholm. Läs mer om vad varje förslag innebär på denna länk. Så frågan är då vad stadsutvecklingen i Hässleholm syftar till och vilket av de fyra alternativ som i skrivande stund finns utställda i Kulturhusets foajé vi ska förorda. Oavsett vad svaret blir krävs det att staden fylls med människor och aktiviteter för att de 33 miljoner som ska satsas ska ge en god utväxling för Hässleholm och dess invånare.

Bosse

Gilla Hässleholm

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Enligt en undersökning i SDS som låtit opinionsinstitutet Yougov fråga tusen skåningar om var de kan tänka sig att bo är Lund populärt. De flesta skåningar är positiva till Helsingborg, Ystad och Lund medan merparten av de tillfrågade är tveksamma till Landskrona, Trelleborg och tyvärr också Hässleholm.

Det kommer lite för många negativa signaler om vår kommun och det manar till eftertanke. Först och främst saknas det en positiv grundton i Hässleholm. Allt för ofta hör man negativa uttalanden om vår stad. Det saknas det och detta. Visst kan man önska sig både det ena och det andra men samtidigt måste man koppla dessa önskningar till realistiska förutsättningar.

Vi vill ha fler restauranger, butiker, nöjesställen och mycket annat. Men det måste finnas ett kundunderlag för att restaurangerna ska kunna överleva. Det måste finnas köpare för att det ska finnas butiker. Och trots att vi är Skånes femte största kommun med 50.000 invånare så är Hässleholm ganska litet med färre än 20.000 boende. Det är alltså flertalet som bor i de byar som omgärdar centralorten eller ute på landet. Detta återspeglas i folklivet i centrala Hässleholm. Det innebär också att de relativt starka kransorterna kräver resurser i den kommunala budgeten. Självklart måste alla ha kommunal service och bli föremål för investeringar oavsett var i kommunen man bor. Men faktum kvarstår att det kan vara hämmande för utvecklingen totalt sett. Hade vi kunnat kraftsamla i centralorten hade säkert utvecklingen varit mera gynnsam för kommunen som helhet. Vi har sedan mitten på 70-talet haft en befolkningsutveckling i Hässleholms kommun på ca 2.000 personer. Det är en skrämmande svag utveckling.

Det är avgörande för Hässleholms framtid, både som stad och som kommun att vi får en mer positiv befolkningsutveckling. Men det räcker inte bara med mer människor. Vi måste också hantera demografin, befolkningssammansättningen.
Hässleholm har en sk ålderspuckel, dvs det finns en oproportionerligt hög andel äldre personer i kommunen. Det medför kostnader för äldrevård som ska bäras av en för liten andel yngre.
Hässleholms befolkning har också lägre utbildning än riksgenomsnittet och därmed också lägre inkomst. Det innebär bl a lägre köpkraft.

Det här är några av de utmaningar som vi står inför. Hur ser Hässleholm ut om 20 år? Har Skåne ”urbaniserats” och kantrar i väster, dvs bor alla i Malmö, Lund och Helsingborg? Har Hässleholm utvecklats (eller avvecklats) till en sovstad med begränsad service, slumrande kulturliv och en servicebutik för det nödvändigaste.
Med förbättrade kommunikationstjänster, snabbare och tätare tågförbindelser, ökad näthandel, osv kan man fråga sig om Hässleholm kan hävda sig som handelsplats? Vi omges idag av flera starka handelscentra; Väla, Härlöv/Kristianstad och Malmö. Inom kort är Emporia i Hyllie söder om Malmö färdigt med ca 95.000 kvm handelsyta (Väla har 60.000 kvm). I Kristianstad ligger man i startgroparna för att exploatera Hammar öster om centrum. Till skillnad från Väla och de externa etableringarna i Kristianstad når man Emporia med tåg på under en timme från Hässleholm. Med stigande drivmedelspriser blir alternativa färdmedel mer och mer intressant. Där har Hässleholm idag en konkurrensfördel med centrumbaserad handel. Du tar dig enkelt hit utan bil och når alla butiker.
Men hur blir det i framtiden med utbyggda kommunikationer (som vi ju alla vill ha)? Blir andra, ”häftigare” alternativ intressantare med butiksdöd, försämrad service och en tråkigare miljö som följd? Lika lätt som det är att resa till Hässleholm, lika lätt är det att resa härifrån.

Frågan är hur vi möter dessa utmaningar? Ska vi bara satsa på trygg boendemiljö, god barnomsorg och skola och omvandlas till en kommun för nattboende? Eller ska vi satsa offensivt och försöka utveckla vår bygd med livaktig handel, kultur och nöjesliv?
Jag tror att vi måste utvecklas annars kommer vi att försvinna helt. Receptet heter samarbete mot ett gemensamt mål. Hässleholms alla olika aktörer, såväl politiker, näringsliv och föreningar måste hitta gemensamma beröringspunkter och sedan målmedvetet sträva i den riktningen. Min känsla är att vi idag lägger alltför stor vikt vid särintressen och är mer eller mindre förlamade när det gäller att se oegennyttigt på olika åtgärder som i ett större perspektiv slutligen skulle gynna oss alla. Kortsiktiga vinstintressen råder över långsiktiga lösningar som troligen skulle ge ännu större vinster, osv. Med samverkan kan vi bli starka och konkurrenskraftiga.

Igår träffade jag Peter Lund, nytillträdd koncernchef vid Bergendahls Food, Hässleholms största privata arbetsgivare. Han kunde berätta att Bergendahls kommer att etablera en CityGross-butik i Hässleholm, på gamla Ringcentral-tomten. Det blir också ett utbildningscenter för Bergendahls. Det här är positiva signaler från ett företag som leds av en person som anser att ”inget är omöjligt”. Det är den typen av visionärer som behövs i större utsträckning i vår kommun.

Bosse

Urusel bloggare

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Herregud vad jag är dålig på att blogga! Jag som alltid gillat att skriva och har ett elände med att vara kortfattad. På min egen blogg kan jag ju skriva så mycket jag vill. För övrigt är det väl ändå ingen som läser?

Nu är våren i alla fall här och då blir man ju lite piggare. Kanske kan det ge energi för mer bloggande? Den som läser får se. Annars tas min tid i anspråk för allt mellan himmel och jord. Det är drygt ett år sedan jag tog på mig uppgiften att vara ordförande för HessleCity, handelsföreningen i Hässleholm. Mot bättre vetande kan man tycka och trots min hustrus bestämda avrådan. Nu är jag inne på min andra period – man kan inte hoppa av efter ett år. Då har man ju inte blivit varm i kläderna. Kanske är jag en ”slow starter”? Efter ett litet intimt årsmöte är det nu många bollar i luften, inte minst med Festivaldax som i år är den 8 – 11 augusti. Förra årets festival drabbades av regn, regn och regn och fick ingen positiv kritik från husorganet Norra Skåne. För övrigt är det sällan vi får något positivt överhuvudtaget från det hållet. Förre ordföranden i föreningen ligger bättre till och tidningen tycker nog att han borde varit kvar vid rodret, mediamänniska som han är. HessleCity har i alla fall ett gott samarbete med Håcan som är en av de aktörer som bidrar till en levande stad. Det tackar vi för!

Inför årets festival har vi tagit till nya grepp, ingen revolution men ändå en del förändringar. Redan i november kallade vi till workshop för att få en bild av vad som är festival för besökarna. Engagerade människor från nöjesbranschen, kommunen, krögarna, mfl kom och vi fick många åsikter och idéer. Efter årsskiftet följde vi upp med ytterligare en workshop och ett krögarmöte. Av 47 inbjudna krögare dök det upp ca 10. Bedrövligt! Gnälla går ju men göra något själv… Nu har vi fått en liten grupp med människor som känner engagemang för festivalen och som tillför kompetens och entusiasm. Därtill kan vi lägga sponsorer varav en redan är igång med arbete. Jag tror det är framtidens melodi för festivalen (och för utvecklingen i Hässleholm överhuvudtaget) att det lokala näringslivet engagerar sig och tar ansvar för det som händer i Hässleholm.

På Festivaldax 2012 kommer besökaren att hitta:

  • Matvagnar men detta år som en sk ”food court”, dvs vi samlar vagnarna i en formation runt sittplatser och eventuellt en mindre scen.
  • Försäljare, dock inte en enda på Frykholmsgatan mellan Stortorget och Tingshusgatan
  • Partyfabriken på Nytorget
  • Underhållning på Stortorget, dock inget jättetält som fyller hela torget.
  • En scen och aktiviteter i anslutning till kulturhuset
  • Jazzkvällar på Norra Station med restaurangservering
  • Fler aktiviteter för barn
  • Bättre service med information
  • Fler restauranger som har uteservering och erbjudanden till festivalbesökarna
  • Axels Tivoli
  • Ett ”Festivaldax-band” med massor av rabatter och erbjudanden från handlare, krögare och andra
  • och mycket, mycket mer.

Jaha, det är en del att ”rodda”. Främst är det cityledaren, Janne, som ska hålla samman detta men i år ska han förhoppningsvis få hjälp av en del duktiga medarbetare. Vissa aktiviteter kommer vi dessutom att driva som autonoma projekt. Håll tummarna för att vädret står oss bi!

När jag inte ägnar mig åt dessa fritidssysselsättningar ska sorgebarnet NyföretagarCentrum tas omhand. Här saknas både pengar och engagemang från, inte minst näringslivet. NyföretagarCentrum ger kostnadsfri, opartisk rådgivning till nyföretagare – människor som vill starta företag. För att de ska få den hjälp de så väl behöver måste verksamheten finansieras. Det görs med hjälp av bidrag från partners i det privata näringslivet och med offentliga medel från främst kommunen. Men rådgivning till nyföretagare är inte tillnärmelsevis så sexigt som idrottsevenemang och TV-idoler. Därför är det svårt att få tillräckliga medel för att ge Hässleholms nyföretagare en god start på sitt företagande, det som ska hjälpa Hässleholm till tillväxt och välfärd. De nya företagen ska ju också bli de befintliga företagens nya kunder. Tacksam är man dock för de företag som är engagerade och bidrar med både pengar och kompetens. Våra resurser inskränker sig till knappt 400.000 kronor under ett år, knappt hälften av vad som krävs för en effektiv verksamhet om man jämför med andra NyföretagarCentrum i landet. Enligt en beräkning gjord i Strängnäs, omräknad till Hässleholmsförhållanden genererar företagen som NyföretagarCentrum under en 3-årsperiod varit delaktig i att starta 208.000.000 kronor i skatteintäkter. Good investment!

Inga bilder denna gång – snart dags att rulla ut Harleyn!

/Bosse