Den totala oförmågan

Hej!

Det framgår nu med all önskvärd tydlighet att Sveriges regering, svenska myndigheter men också riksmedia inte har förmågan att förstå de konsekvenser som väntar i spåren efter Coronapandemin.

Sveriges hundratusentals småföretag kommer falla som furor i stormen Gudrun med massarbetslöshet och oräkneliga personliga tragedier som resultat. Regering och riksdag förstår inte under vilka betingelser småföretagen existerar. Det gör inte media heller utan beklagar hellre att Eurovision Song Contest och diverse sportevenemang ställs in än ägnar sig åt undersökande journalistik och beskriver vilka konsekvenser som väntar Sveriges småföretagare.
Regeringen slår sig för bröstet och berömmer sig för att ha ett kraftfullt stödprogram till Sveriges företag. Man tror (kan man verkligen göra det?) alltså att ett företag med någon eller några anställda kan låna sig ur krisen och om det gäller regeringens förslag om uppskjuten skatt dessutom till en väl tilltagen ränta.

På någon vecka har det blivit tomt i butiker, restauranger, caféer och frisersalonger. Det landar inga pengar i kassalådan helt enkelt. Däremot finns de fasta kostnaderna kvar, hyror, löner, mm och inte minst skatter.
Då tycker regeringen med stöd av Centerpartiet (som kallar sig företagsvänliga) och Liberalerna att entreprenören ska ansöka om anstånd med skatten hos Skatteverket. Om – om det beviljas efter handläggning kan man få uppskov med tre månaders inbetalningar. Därefter ska återbetalning ske inom tolv månader parallellt med den vanliga skatteuppbörden, dvs femton månaders skatter ska betalas in på tolv jämte ränta vilken kan uppgå till 6,6 %. Vilken planet kommer dessa ministrar, riksdagsledamöter och generaldirektörer ifrån?

Om ett par dagar, någon vecka börjar de första företagen falla för att aldrig mer se dagens ljus.
Ett annat förslag från samma verklighetsfrånvända regering är korttidspermittering. Ansökan ska ske hos Tillväxtverket tillsammans med dokumentation och motivering. Normal handläggningstid ca två veckor. Man kan räkna med lite längre handläggningstid i dessa tider gissningsvis. Innan man skickar in ansökan ska man förhandlat med det lokala facket såklart. Efter någon månad kan det nog vara klart om man inte är bankrutt innan. Herregud hur tänker man? Tänker man överhuvudtaget eller blicken är fast förankrad i mahognyskrivbordets skinnklädda underlägg?

Som företagare i mer än 35 år har vårt företag punktligt varje månad skickat en ansenlig summa pengar till Skatteverket. Det har varit moms, arbetsgivaravgifter, preliminär inkomstskatt och bolagsskatt. Genom åren har det blivit många miljoner, hur många har jag sedan länge tappat räkningen på. Inte en enda gång har inbetalningarna fallerat och vi är i gott sällskap med många andra småföretagare. Nu är det dags för staten att ställa upp och hjälpa till när vi drabbats en helt oförutsedd kris som riskerar att slå ut stora delar av svenskt småföretagare. Det kommer inte bara att drabba företagarna och deras anställda utan också landets skatteintäkter med stora återverkningar på vår gemensamma välfärd.

Sveriges regering – gör om, gör rätt!

/Bosse

Vår beredskap är god – eller…?

Hej!

Efter bara ett par veckor börjar det ropas efter utrustning och materiel till sjukvården med anledning av den rådande krisen med coronasmitta. Sverige har inga beredskapslager utan förlitar sig på import från andra länder – som ju också har kris pga sagda smitta. Vi har uppenbarligen inte ens en beredskap för inhemsk produktion. Från att tidigare haft väl tilltagna lager med drivmedel, sjukvårdsmateriel, livsmedel, osv står vi numera mer eller mindre med byxorna nere i ett krisläge.

Det är egentligen ingen ny företeelse utan något som borde varit känt i decennier vid det här laget. I slutet av 1990-talet hade svenska politiker och en hel del myndighetsledningar fått för sig att den eviga freden inträtt. Det var frukten av Warszawapaktens sammanbrott och Sovjetunionens sönderfall.
Ett intensivt arbete, inte minst inom Försvarsmakten satte igång med avveckling av materiel, förråd, regementen och flottiljer. Också personal avvecklades.

I min glans dagar. Bilden tagen 1972 eller 73.

Vid den tiden var jag själv officer i Flygvapnet sedan 1971 men jag, tillsammans med flera andra kollegor trodde inte att den eviga freden kommit, tyvärr. Det var också en av de avgörande faktorerna för att jag år 2000 sa upp min anställning och lämnade Försvaret den 31 december samma år. Det var inget enkelt beslut, mitt hjärta finns än idag hos Flygvapnet men jag kände inte att jag trodde på den verksamhet man förespeglade.

Avvecklingen fortsatte i Försvarsmakten parad med ett stort mått av förvirring. Men också det civila försvaret, den organisation som ska ta hand om, försörja och skydda civilbefolkningen raderades i princip ut. Mängder av utrustning skrotades eller gavs bort. Något såldes till osannolika underpriser. Det gällde såväl fastigheter och mark såväl som allsköns utrustning. Allt från spadar till sjukvårdsutrustning och fordon.

Sedan en tid tillbaka har omvärldsutvecklingen så sakta givit insikten att vi behöver återta såväl militär förmåga och materiel både för militären och för civilbefolkningen. Coronapandemin är en händelse som visar oss att vi drivit avvecklingen för långt och det kommer kosta oss mångfalt mer än om vi haft en mer sansad syn på vår omvärld och de scenarier vi kan tänkas möta i framtiden. COVID-19 är inte den sista svårigheten vi kommer att drabbas av.

Mikael Odenberg (M), försvarsminister 2006 – 2007.

Mycket kan såklart skyllas på våra politiker som i sitt ivriga röstfiske satt egna intressen framför landets och befolkningens. Men också ansvariga myndighetschefer kan ifrågasättas som inte haft kraft att stå emot galna politiska vägval. En säger en minister tog sitt ansvar. Nämligen dåvarande försvarsministern, Mikael Odenberg (M) som 2007 meddelade sin avgång som statsråd såväl som riksdagsledamot med anledning av den budget som lades fram och där bl a försvaret fick otillräckliga anslag enligt Odenberg.

Nu har vi en brant uppförsbacke framför oss. I det akuta läget med COVID-19 kan det bli riktigt besvärligt och i ett mer långsiktigt perspektiv krävs stora resurser. I vissa avseende blir det sannolikt ekonomiskt omöjligt att nå hela vägen fram.

Sverige och svenskarna är värda att försvara – med alla till buds stående medel.

/Bosse

COVID-19 en uppdatering

Hej!

(Jag tar inte i hand, det får ni ursäkta!)

När jag slog upp mina ögon denna morgon, den 12 mars 2020 möts jag av nyheten att mr Trump beslutat att stoppa resor från Europa (utom UK?!) till USA i 30 dagar fr o m midnatt på fredag.
Det gör det enkelt för vår del som planerat och bokat resa till New York den 23:e denna månad. Den är ju nu helt enkelt inte genomförbar och får skjutas på framtiden.

President Trump stoppar resor från Europa till USA.

Runt om i världen sprider sig nu paniken och som jag antydde i förra bloggen är frågan om världens ledare och ansvariga myndigheter har förmågan att hitta rätt nivå på de åtgärder som sätts in. Det gäller att ta till ordentligt men samtidigt inte för mycket. Vad händer t ex när skolor och daghem (det heter kanske förskolor) stängs? Vem tar hand om barnen? Ja, det blir ju föräldrarna som får stanna hemma och är det t ex vårdpersonal av olika kategorier så finns det ingen som tar hand om de äldre eller de som behöver sjukhusvård. Även poliser har barn, osv, osv. Det gäller alltså att hitta nivån och att ha förmågan att tänka i flera steg.

Det visar sig ju också att olika länders ledning gör olika bedömning av vilka åtgärder som är effektiva och förmodar jag också vilka olika konsekvenser det kommer att få. Dels kommer vi se direkta konsekvenser som t ex rena förbud men också den psykologi olika åtgärder medför.
Italiens regering har beslutat att stänga ner all butiksverksamhet utom livsmedelsbutiker och apotek. Konsekvensen av det kan man bara ana men det är väl ganska säkert att det kommer att innebära en mängd konkurser och det är framförallt de minsta aktörerna som kommer att drabbas.

Och så är det då frågan om allmänhetens reaktioner. Med all rapportering kring coronasmittan, som i sig är viktig information påverkas människor olika och många kommer att dra sig undan, förändra sitt vanliga livsmönster. Det är förvisso en del av avsikten men som den danska statsministern, Mette Fredriksen säger utan att samhället ”går i stå”.
För om friska människor inte vågar gå ut, gå till jobbet, vara kunder, osv så stannar hela samhället med enorma konsekvenser i en lång kedjereaktion som är nära nog oöverskådlig.

Det finns de som spår att COVID-19 ska klinga av efter ungefär en månad vilket det tycks finns indikationer på i Kina och Sydkorea. Låt oss hoppas att det i vilket fall inte varar längre.

Vad tror du? Rösta här.

Ta hand om er!

/Bosse

Ett mellanstick

Hej!

Sticker emellan med ett inlägg om COVID-19 och lite tankar kring hur vi påverkas som människor av sådan här speciella händelser och svårigheten med att veta vad som är rätt och vad som är fel.

Plötsligt fanns den bara där – paniken. Först var det ju bara ett utbrott i Kina men ganska snart insåg de flesta av oss att det skulle spridas i hela världen. Vi lever ju i en global era. Inte minst vi svenskar reser kors och tvärs på hela klotet. Har man någon gång befunnit sig på en internationell flygplats som Heathrow i London, John F Kennedy eller Newark i New York, Kastrup i Köpenhamn eller Bangkoks Suvarnabhumi International så inser man att mängden och blandningen av människor från världens alla hörn ger goda förutsättningar för exempelvis smittspridning.
Många gånger tvingas man också att ta i olika handtag eller andra ytor som många människor har kontakt med samtidigt som man inte hela tiden kan tvätta händerna. Därtill petar vi oss själva i ansiktet otaliga gånger varje dag. Det ökar risken för att vi ofrivilligt för in bakterier och virus genom t ex ögonen eller näsa och mun.

Slutsatsen borde bli att inte besöka bl a flygplatser den närmaste tiden. Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi sa för någon dag sedan på ett inslag i SVT att man nog inte bör resa utanför Sveriges gränser det närmaste året – åtminstone inte på nöjesresor. Det är måhända ett klokt råd men låter sig förmodligen inte göras. I förlängningen betyder det ju dessutom att ingen bör resa till Sverige heller. Det betyder om världen följer hennes råd att världens hela turistnäring skulle upphöra under minst ett år. Det skulle som var och en förstår få enorma negativa konsekvenser för såväl enskilda som för hela nationer, ja hela världsekonomin.
Å andra sidan om COVID-19 utvecklas till en global pandemi med miljontals sjuka så får ju också det oöverskådliga konsekvenser helt bortsett från mänskligt lidande.

Det krävs alltså fingerspitzengefühl från myndigheter runt om i världen för att minimera effekterna av coronasmittan. Begränsa spridningen maximalt på samma gång som de ekonomiska effekterna minimeras. Alls ingen enkel uppgift med andra ord. Man kan fråga sig om världens ledare och de ansvariga experterna har förmågan eller ens viljan att samordna på det mest effektiva och kloka sättet?
Därtill måste var och en av oss ta ett eget ansvar och för det har vi olika förutsättningar. Vi har inte alla samma information, inte alltid rätt information och i ärlighetens namn inte alla likvärdig omdömesförmåga.

Ett förhållandevis folktomt Kastrup, Copenhagen Airport den 10 mars 2020.

Det vore förmätet av mig att uttrycka någon åsikt om i vilken riktning denna globala kris kommer att utvecklas. För det har jag otillräckliga kunskaper. Jag står själv inför valet att ställa in en resa till New York om någon dryg vecka eller att åka som vi planerat. Ärligt talat är jag villrådig. Jag vill såklart genomföra resan som vi sett fram emot på samma gång som det kanske vore klokare att stanna hemma och inte konfronteras med större anhopningar av människor från världens alla hörn.
Å andra sidan reser människor redan mycket mindre. Halvfulla flygplan och nästan öde flygplatser minskar ju också risken för att frotteras med smittbärare.  T ex har SAS ställt in tvåtusen flygningar den närmaste tiden och Norwegian meddelade igår att man ställer tretusen flygningar under samma period.

Beslut om resa eller inte fattas dagen före avresan och kommer att grundas på hur läget ser ut då och vilka rekommendationer svenska och amerikanska myndigheter lämnar vid tillfället.

Var rädda om er och tvätta händerna noga och ofta!

/Bosse