Mot ljusare tider – bilden vecka 12

Hej!

Det går mot ljusare tider. Ett ganska motsägelsefullt påstående i dessa tider kan man tycka. Det är kallare i Europa än på mycket länge. Mr Putin bullrar på i Ukraina och nu när han annekterat Krim väntar västvärlden på vad nästa steg ska bli. Flatheten från omvärlden är slående och ger säkert ryssen mer råg i ryggen.
I Turkiet har Ergdogan beslutat sig för att ta död på Twitter vilket i sig framstår som i högsta grad naivt men ändå ger en bild av galenskap, maktfullkomlighet och är djupt odemokratiskt.
Det finns fler negativa händelser runtom i världen men också i vårt eget land. Problem i vårdsektorn, problem med den svenska skolan och mycket, mycket mer.

Ljusare tider för tiduret.

Ljusare tider för tiduret.

Hur kan det då gå mot ljusare tider? Inom någon vecka skriver vi april i almanackan. Det är ljusare – rent fysiskt så att säga. Jag märker det dessutom på ett litet tidur vid vårt elskåp. Tiduret reglerar vår ytterbelysning på huset. På hösten drar man ut små pliggar för att reglera när lamporna ska tändas. Nu är det vår och man trycker in pliggarna istället så att tiden som lamporna är tända blir kortare och kortare. Det betyder, trots den kortare tiden som det är tänt, att det blir ljusare – våren är här och livsandarna väcks upp.

Kanske kan det betyda att fler än jag själv tänker mer positivt, ser framtiden an med mer tillförsikt. Kanske minskar våldet, kanske blir ekonomin bättre, kanske vi blir mer toleranta, kanske, kanske. Man kan alltid hoppas och det kan ju i sig driva världen framåt i en positiv riktning.
Det hoppas i alla fall jag när jag trycker in pliggarna på vårt tidur – vi går mot ljusare tider.

Släck lampan och njut av ljuset!

Bosse

Ordningen återställd – bilden vecka 10

Hej!

Det blev ingen bild förra veckan. Det kanske berodde på bristande inspiration, trötthet eller ett missförstånd?

Nu är emellertid ordningen återställd. Och inte bara här på min lilla blogg utan på flera andra områden. Förra veckan skickade kommunen ut besked till olika berörda att Stortorget i Hässleholm till 100 % skulle användas för valstugor med tillhörande valpropaganda från 18 augusti – 21 september. Ingen annan verksamhet skulle få plats. Det fick blom- och grönsakshandlaren Lars att gå i taket och meddela, via tidningen att han minsann inte tänkte stå på torget alls detta nådens år 2014.
Det väckte i sin tur en mindre folkstorm vilket alla utom kommunens folk kunde räknat ut i förväg. Efter en helg med överhettade Facebook-konton meddelade kommunen att det hela var ett missförstånd och att det visst skulle finnas plats för torghandel under augusti och september. Ingen tror att det var ett missförstånd – men vad gör det nu när ordningen är återställd och Lars fanns på plats med blommor och grönsaker redan denna lördag.

Vårkänslor på Stortorget

Vårkänslor på Stortorget

Ordningen återställd på Stortorget

Ordningen återställd på Stortorget

Personligen är jag inte så road av vinter och ser därmed alltid fram emot våren. Även på detta område är nu ordningen återställd och man kan känna vår i luften. Det har så sakteliga börjat spira i rabatterna och det går att välja lite lättare kläder när man vistas utomhus. Detta kan ju i och för sig vara ett missförstånd eftersom våren är ovanligt tidig i år. Men kanske har vädergudarna bestämt sig för att gå mig till mötes och erkänna att det bara var ett missförstånd att kasta snö på mig?

Så man kan säga att tre missförstånd har fixats denna vecka – en bra vecka mao.

Tänk först, tala se´n och var ödmjuk!

Bosse

Bilden vecka 4 – rostar världen?

Hej!

Rostar världen? Jag undrar ibland. I den här underbara världen, i all sin prakt, i all sin skönhet, med alla vackra människor och vår fantastiska natur

Vår rostiga värld

Vår rostiga värld

finns det ändå en del ”rostiga” delar. Läste häromdagen om gäng i Sydney som har som nöje att slå ner andra utan någon som helst anledning.
Med ett helt oprovocerat och utan förvarning utdelat slag skall offret ”sänkas”. Fenomenet förekommer också i USA. Oprovocerat våld rubriceras det som. Svårt att skydda sig mot. Offren är oftast vad gärningsmännen (för det är väl män förmodar jag) bedömer som svaga individer, äldre personer eller andra som bedöms inte kunna försvara sig. Vem kan för övrigt försvara sig mot helt oväntat våld på öppen gata? Det finns bara ett ord för detta: FEGT!

Resultatet av denna ”lek” blir alltid svåra trauman med kroppsliga skador, inte sällan leder det till dödsfall. Jag frågar mig hur länge det dröjer innan detta kommer till Sverige? En naiv förhoppning är aldrig men tyvärr tror jag att det är just naivt att tänka sig.
I det här sammanhanget kunde jag också läsa om Länsstyrelsen som sätter den personliga integriteten framför säkerheten på gator och torg när Kristianstads kommun vill sätta upp övervakningskameror i centrum för att stävja bl a misshandel, skadegörelse och inbrott nattetid. Vems integritet är det man vill skydda frågar jag mig? Gärningsmännens? Vissa skrivbord borde flyttas ut på gatorna.

Bilden är tagen i Hässleholm en regnig januaridag 2014 med Nikon D3.

”Be careful out there!”

Bosse

Var kommer pengarna ifrån?

Hej!

Häromdagen fick jag, i egenskap av ordförande för HessleCity handelsförening, ett mejl från en butiksföreståndare i en lågprisbutik. Butiken planerade en aktivitet i samband med en kommande citylördag (långlördag) och ville nu att HessleCity skulle hjälpa till med marknadsföringen av butikens event. Kanske kunde jag nämna aktiviteten i annonsering i Norra Skåne eller någon annan tidning vi annonserar i. Inget konstigt med det kan man tycka.

Nu hör det till historien, vilket sagda butiksföreståndare också påpekade, att just den här butiken inte är medlem i HessleCity och följaktligen inte heller betalar något till föreningen. Det hör också till historien att butiken planerade att ha en liknande aktivitet som föreningen planerade vid samma tillfälle.

Jag frågar mig nu hur den här personen tänker? Vederbörande ville alltså att HessleCity skulle bidra till ökad försäljning för butiken och därmed ökad förtjänst samtidigt som någon annan, utan egen vinning skulle betala. Det tycks finnas ganska många människor numera som tycker att någon annan kan betala medan man själv förser sig med diverse ”gratistjänster” eller ”gratisprodukter”. Men varifrån kommer pengarna, vem är det som betalar? Kanske är det något överjordiskt väsen, någon odistinkt grej på webben eller i molnet som producerar detta utan någon kostnad. Bara att ta för sig. Ja, man kan väl faktiskt kräva att detta ska finnas tillgängligt, om inte för alla så i alla fall för mig!

Jag vill ha hög lön, inga arbetsuppgifter och allt annat gratis! Hurra för Ebberöds bank!

Ha en skön dag!

Bosse

Vad gör vi nu?

Hej!

Nu har det politiska käbblet pågått i mer än ett år i Hässleholms kommun. Nej förresten, käbblet i Hässleholm har pågått i mer än ett år både i kommunhuset och på debattsidorna. Kommunchefen har fått sparken, näringslivschefen har sagt upp sig, kommunstyrelsens ordförande har avgått, den politiska majoriteten har förvandlats till en minoritet, nämnder har tappat sina ordföranden och andra ledamöter, projekt har sjösatts och sjunkit till botten eller ankrat upp utan att ens ha lämnat hamnen. En musikalsatsning föll inte kultureliten på läppen och ivrigt påhejade av en konfliktglad, lokal journalistkår manades till bojkott. Med facit i hand vet vi att musikalen Allt eller inget blev en ekonomisk katastrof men en konstnärlig framgång. Publiken svek, delvis pga av den massiva negativa kritik projektet fick långt innan premiären. Någon ny satsning lär det inte bli i en nära framtid. Men man kan ju åka till Malmö eller Stockholm och se musikal förstås så det gör kanske inget?
En arkitekttävling skulle utgöra grunden för det fortsatta arbetet med den så viktiga centrumutvecklingen i Hässleholm. Projektet ligger på is tv. Den ursprungliga budgeten på 33 miljoner har minskat med ca 10 miljoner men ännu har inget alls hänt. Bakåtsträvare ser hellre att allt förblir vid det gamla eller att vi hittar en ännu billigare lösning. Vi ska inte tro att vi är något…eller? Men det kanske också är okej? I Kristianstad satsar man ju för fullt så vi kan ju åka dit för att uppleva puls och utvecklad handel? Eller till något av de nya köpcentrum som växt upp eller moderniserats i närheten, dvs Emporia och Väla.
Det förestående 100-årsjubiléet 2014 är underfinansierat och något uttalad målsättning eller riktning har ännu inte synts till. I Landskrona, som är en mindre kommun än Hässleholm satsar man det femdubbla eller mer på sitt jubileum och planeringen har pågått sedan länge. Samma sak i Kristianstad som firar 400 år 2014. Men i Hässleholm händer inget och inget besked står att finna.
Det mest omskrivna misslyckandet är väl Dryport Skåne men även den sk Hässleholmsporten har varit föremål för mängder av negativa skriverier, både redaktionell text och insändare från olika tyckare. Återstår då tågdepån på Kärråkra för service och rengöring av Pågatåg och Öresundståg. Kan den kanske gå i mål? Återstår att se men f-n tro´t. Än så länge är projektet bara försenat i ett år.
Badhusfrågan tänker jag inte ens beröra.

Folkliv på Stortorget i Hässleholm.

Folkliv på Stortorget i Hässleholm.

Listan av alla negativa signaler som figurerat med svarta rubriker i Norra Skåne och på annat håll kan göras längre i både stort och smått. Sammantaget kan man dock konstatera att inget av detta har fört något gott med sig för Hässleholms utveckling. Trots kommunens storslagna projekt med workshops där näringslivet lagt ner hundratals, kanske tusentals oavlönade timmar och kommunen minst lika många avlönade (får man förmoda) har vi hittills bara sett en tjock lunta papper som utgör det sk Strategiska näringslivsprogrammet.
Fler och fler signaler kommer nu från näringslivet, såväl småföretag som stora aktörer att nu är man uppriktigt trött på Hässleholms Kommuns oförmåga att få något vettigt gjort. Statistik visar också att trenden med stigande (visserligen i alltför låg takt) befolkning nu är på väg att vända, stagnera eller t o m framgent visa sjunkande befolkningstal. Nu kan kommunen räkna med att näringslivet inte är så intresserade av nya storslagna projekt. Man kan nog lugnt räkna med en avvaktande hållning från entreprenörsföretag och andra som förväntas satsa tid och pengar på anbud och projektplaner.
Som småföretagare frågar man sig också om man ska satsa i Hässleholm eller om man ska flytta verksamhet. Ska man kanske etablera sig i mer kompetenta kommuner när man står i begrepp att starta ett nytt företag? Av de kommuninvånare som startar företag är det redan idag fler än hälften som väljer att göra det i en annan kommun än den egna. Hur kan det komma sig?

Det står klart att Hässleholm lider av inkompetens i ordets rätta bemärkelse, dvs enskilda kunskaper och goda idéer tas inte tillvara på ett bra sätt. Det mesta stannar någonstans mellan idé och genomförande. Det blir som man brukar säga ”mycket snack men lite verkstad”. Medan vår omvärld jobbar för högtryck för att skapa positiv utveckling har Hässleholm fastnat i ett politiskt limbo underblåst av personlig prestige, missunnsamhet och jantelagens förlamande följder. Kommer vi inte upp från denna kloak kan vi räkna oss som en av förlorarna i kampen mellan utveckling vs. avveckling. Trots att Hässleholm har de bästa av förutsättningar för att bli en framtids- och framgångskommun har vi alltså inte lyckats att förvalta de förutsättningarna, inte på de senaste fyrtio åren (!). Alltså dags att tänka nytt, tänka om. Nu måste Hässleholm tänka större, våga satsa, bli kaxigt och hässleholmsborna (läs alla kommuninvånare) måste visa stolthet för sin stad, sin kommun.
Att som vissa politiker nu föreslår ”administrera ut mandatperioden”, dvs inte göra något förrän efter valet 2014 är så dumt så jag har svårt att finna ord för det. Det skulle innebära ett knivhugg i ryggen på Hässleholm och allvarligt äventyra vår framtid. Vi lever inte på 1940-talet då utveckling går i jämn och långsam takt. Vi lever på 2000-talet med otroligt snabbt tempo i samhället. VAKNA UPP!

Hässleholm nästa – vinnare eller förlorare, det är frågan?

Bosse

Ett inbrott

Hej!

Häromdagen blev jag väckt strax före halv tre på morgonen av min telefon (eller vad det är för manick?) som låg på sängbordet. Jag insåg redan innan jag svarat att det var ett samtal från larmcentralen och att larmet löst ut på hustruns arbetsplats, frisersalongen HÅROSÅNT.

Väktaren anländer bara någon minut efter att larmet gått och ser någon springa längre ner på gatan men det är försent. Gärningsmannen/männen är borta och det är också två hårfönar av märket ghd, vardera värda 1.600 kr. Också en hårtrimmer får tjuvarna med sig tillsammans med en tomkartong. Glasrutan i entrédörren är krossad och det är ett under att förövarna inte skurit sig på utstickande glasskärvor.

Städning efter inbrottet väntar medan väktarna skriver rapport.

Städning efter inbrottet väntar medan väktarna skriver rapport.

I Norra Skåne stod det att det var en fön som stals och att polis och väktare ryckte ut men det var fel. Ingen polis hade tid med detta vardagsbrott och att det skulle bli uppklarat är utsiktslöst. Resurser saknas fast det brukar stå att ”spaningsuppslag saknas”. Vi vet, vi har en pärm som med åren blivit allt mer välfylld av liknande papper. Ingen har någonsin fått något egentligt straff för de brott som begåtts mot vårt företag. Inget utdömt skadestånd har någonsin betalats utan de kostnader som alla dessa inbrott och skadegörelser orsakat har vi fått stå för själva. Ja, men försäkringen då, undrar ni?
Självrisken för glasförsäkringen är ca 8.500 kr. Det krävs att mer än en ruta stryker med så det brukar inte bli några pengar utan bara en utgift.

Nåja, det kunde ju varit värre. Vi kunde blivit rånade. Det har aldrig hänt och Gud förbjude att det händer framöver heller. Kontanter är en mindre andel av betalningarna på salongen. Det är kort som gäller för de allra flesta och de få kontanter som trots allt ramlar in i kassan finns aldrig kvar över natten, inte ens en liten växelkassa.
Nu kommer vi att fortsätta arbetet med att hålla tjuvar och banditer borta från företaget. Utökad kameraövervakning, fler galler och säkrare förvaring av kontanter under tiden salongen är öppen står på schemat. Säkerheten för personalen har högsta prioritet. Kostnader från detta tas från utvecklings- och servicekontot – tyvärr!

Lev säkert!

Bosse

Jag kanske är ute och cyklar?

Hej!

På regeringens uppdrag har en utredare föreslagit nya regler för cyklande. Intressant tycker jag. Vad är det egentligen han, för det är en han, en Kent Johansson har utrett? Hans förslag till regeringen är enligt media att cyklister ska få cykla mot enkelriktat och barn under åtta år ska få cykla på trottoaren samt att cyklister ska ha företräde på sk cykelövergångar. Däremot ska det vara förbjudet att köra mot rött ljus och att inte stanna vid stopplikt.
Hela syftet med förslaget är att fler ska välja cykeln – för miljöns skull och den egna hälsan.

OK??? Jag tycker det är bra att barn under åtta ska få cykla på trottoaren, deras föräldrar gör det redan nu nämligen, tillsammans med pensionärer, finniga ungdomar och ett och annat medelålders kommunalråd.
Att köra mot enkelriktat eller föralldel där fordonstrafik förbjuden råder är inget som bekymrar cyklister i allmänhet. De flesta tycks tro att cykeln inte är ett fordon och därmed inte heller omfattas av dessa regler. Utredarens förslag legaliserar alltså bara allmän praxis
Är det någon som sett en cyklist stanna vid stopplikt och sätta ner foten sedan någon gång på tidigt sextiotal? Rött ljus? Är jag i ”the Red Light District”, bäst att trampa på.

I samma veva som denna bekräftelse på att anarki ska råda i trafiken avseende var cyklar ska finnas och inte finnas föreslår ett statligt verk eller nå´t liknande att åldern för att få körkort ska höjas till tjugofem med hänvisning till att den mänskliga hjärnan inte är färdigutvecklad innan dess. Det finns säkert vetenskapliga bevis för detta. Själv undrar jag om det inte vore enklare att införa importförbud på ett specifikt tyskt bilmärke som stavas med tre bokstäver,

Jag skiter i varmt, jag skiter i kallt, jag skiter ta mig f-n i allt… (efter G. Fröding)

inte sällan utrustade med decimetertjocka avgasrör och en uppsättning fälgar som kostar mer än själva bilen. Fordonet är utrustat med en förare som har bakvänd keps och stelopererat högerben. Dessa fordon tillämpar samma körstil och regler som cyklisterna för övrigt. Skylten fordonstrafik förbjuden uppfattas som en konstinstallation och rött ljus betyder höj farten. Trottoaren kan framgent delas med cyklande åttaåringar. Gågator är särskilt trevliga gator att köra på. Där är biltrafiken oftast mindre och då kan man ju hålla mycket högre fart.
Detta gäller dock inte Vattugatan i Hässleholm, den delen som är gågata. Den är en av stadens mest biltrafikerade gator. Här råder för övrigt fri parkering om du ska satsa pengar på dobbel och spel eller har något annat viktigt ärende. Är det fullt på gatan kan du med fördel parkera på Stortorget – om det inte redan är fullt av rostiga skåpbilar.

Ska du nu ut och cykla i vintermörkret glöm inte att se till att all belysning på cykeln är släckt och att du själv är klädd i svarta kläder. Cykelhjälmar sorteras i deponi eller kan det vara brännbart?

Kör så det ryker!

Bosse

Blir Hässleholm ett nytt Hallsberg?

Hej!

Hässleholm, Skånes femte största kommun, står inför stora utmaningar på många områden. Här kommer lite funderingar kring rådande situation, vad som kan hända och vad som borde hända – om jag ska tycka något.

Häromveckan kom siffror från Handelns Utredningsinstitut (HUI) kring handels utveckling i landet. Där kan man konstatera att handeln i Sverige tagit en hel del stryk de senaste åren. Om detta kan man kanske tycka att någon gång måste köpfesten väl ändå ta slut. Och så kan det kanske vara med stagnerande för att inte säga krympande ekonomi runt om i Europa.
Siffrorna visar att handeln i Hässleholm har stått stilla från 2010 till 2011 – 0 % i omsättningsökning. Sedan många år visar Hässleholm ett handelsunderskott. 2011 var index för handel i kommunen 87 (Riket = 100). Det betyder att av den totala köpkraften i kommunen är det 13 % som går till andra kommuner. Kommuninvånarna väljer att handla på andra platser, t ex Väla, Malmö och Kristianstad. Det är i realiteten långt mer av kommuninvånarnas köpkraft som läggs utanför kommunen men en del kompenseras av besökare från andra kommuner som gör sina inköp hos oss.
Motsvarande siffror för Kristianstads kommun är 108. Där blir det alltså ett överskott. Naturligtvis handlar Kristianstads befolkning också på andra platser men besökande konsumenter väger upp detta med råge. Det är helt enkelt mer attraktivt att besöka Kristianstad för att handla jämfört med intresset för att besöka Hässleholm.

Hur kommer det då att utvecklas i framtiden? I Kristianstad storsatsar man nu på handel med det nya Östra centrum (nuvarnade Domus). Här ska byggas ett nytt köpcentrum/galleria mitt i de centrala delarna av Kristianstad. Vidare är ytterligare ett externt köpcentrum tänkt öster om centrum i Hammar. Härlöv expanderar just nu väster om staden.
Väla Centrum har under året färdigställt sitt nya bygge – 50 % större golvyta med nya och fräscha butiker. I oktober invigs Emporia i Hyllie söder om Malmö. 220 nya butiker på mindre än en timmes tågresa från Hässleholm.

Vad händer då i Hässleholm? Som ordförande i HessleCity – Hässleholms Handelsförening har jag följande bild av situationen hos oss.
Vi har under vintern/våren jobbat med stadsutvecklingsprojektet där arkitekttävlingen är en del. Arbetet tycks ha avstannat pga politiskt käbbel. Projektledaren, Christina Zoric Persson, har sagt upp sig för att ta ett jobb i Helsingborg.
HessleCity har precis avverkat årets festival och har nu på förslag att organisera om detta arrangemang och ta in fler intressenter. Avsikten är att frigöra kapacitet och resurser för att kunna jobba med utveckling av handeln i Hässleholm. Festivalen är verkligen ett intresse som berör många fler än butikerna i centrum. Precis som Siesta är det ett marknadsföringsarrangemang för Hässleholms kommun. Den reaktion vi fått från våra politiker hittills är att ”då får vi se över bidraget”. Undrar om de tänkt höja det? Som en jämförelse kan jag berätta att i Kristianstad satsar kommunen tre gånger så mycket på sin handelsförening och då ligger eventuella Kristianstadsdagar utanför detta. Nu kommer man under ombyggnaden av staden att skjuta till ytterligare pengar till föreningen för att stärka arbetet med att behålla kunderna i Kristianstad.

Det är trots allt min förhoppning att våra politiker ska komma till sans och inse att om man inte satsar kan man heller inte vinna. Med obefintlig befolkningstillväxt de senaste fyrtio åren är det dags att tänka nytt, tänka större och se var i sammanhanget man finns. Vi kan inte bli ett nytt Malmö, Helsingborg eller ens Kristianstad men vi ska heller inte ta avstamp i bypolitik och tro att järnvägen är liktydligt med att människor åker hit. Lika snabbt som man tar sig till Hässleholm, lika snabbt tar man sig härifrån.

Njut nu av sommarens sista solstrålar och gläds åt att det kommer en ny sommar nästa år!

Bosse

Hur ska vi ha råd med omsorg?

Debattens vågor har gått höga i Hässleholm på sistone. Omsorgen vill ha mer pengar och kritiken mot t ex stadsutveckling hörs från flera håll. 33 miljoner på att bygga om centrum kan tyckas vara mycket pengar. Bättre då att lägga dessa resurser på omsorgen, skola och annat som kräver resurser för att fungera på ett godtagbart sätt tycker många.
Man måste ha ett hjärta av sten för att inte tycka att de mjuka värdena är viktiga och att sjuka och gamla ska ha god omvårdnad. Socialt utsatta ska också ges chans till ett drägligt liv, våra barn ha god barnomsorg och skola, osv. Men var kommer pengarna ifrån som ska betala detta? Ja, skattemedel är det enkla svaret men då kan man enkelt ställa följdfrågan: Var kommer skattepengarna ifrån? Jo  från det privata näringslivet. Därifrån och ingen annanstans ifrån.

Det är därför oerhört viktigt att Hässleholm får en positiv utveckling och skapar goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Det är förutsättningen för god tillväxt och det, i sin tur ger sköna skattekronor som kan spenderas på bl a omsorg. Men om vi inte vill investera i goda förutsättningar för näringslivet kommer det heller inte att bli några resurser till omsorgen på sikt.

Hässleholms kommun har haft en befolkningstillväxt på på ca 2.000 personer under de senaste fyrtio åren. Det är, för att uttrycka det milt, en katastrofalt dålig tillväxt. I våra grannkommuner har det gått bättre och t ex Kristianstad passerade alldeles nyligen 80.000 invånare. Malmö växer så det knakar och det går betydligt bättre också i Ängelholm (+3.000 personer på 15 år). Som en jämförelse (måhända haltar den men ändå…) kan nämnas att Nacka kommun utanför Stockholm växer med 2.000 personer – varje år.
Trenden med låg tillväxt i vår kommun måste brytas om inte omvärlden ska köra om och över oss och vi ska förpassas till gruppen av krympande kommuner. Skulle det hända kommer också resurserna till bl a omsorg att krympa. Det är därför inte bara rätt utan helt avgörande för vår framtid att vi satsar framåt. Som en del i en sådan satsning ingår stadsutvecklingen och förbättrade förutsättningar för handel och restaurangliv i de centrala delarna av Hässleholm. De gör hela kommunen mer attraktiv för såväl inflyttning som för besökare. Fler invånare och fler besökare skapar en bredare skattebas och ger ökade möjligheter för god omsorg.
Så omsorg och stadsutveckling står inte i något motsatsförhållande till varandra utan det ena förutsätter det andra.

Bosse

”Hemliga berget” vinna eller försvinna?

Insigna of the Swedish Air Force, Flygvapnet.

Insigna of the Swedish Air Force, Flygvapnet. (Photo credit: Wikipedia)

Häromveckan hade jag glädjen att återse min gamla arbetsplats, ”Berget”. Kobran Kamratförening arrangerade vårkaffe som brukligt varje maj.
”Berget” är en luftförsvarscentral i närheten av Hässleholm. Ja, de flesta vet var den ligger fast det är en sk. hemlig anläggning men jag tänker ändå inte skriva ut något exakt läge här. Jag började min tjänstgöring som sk. strilofficer där 1973 efter utbildning på F5, Ljungbyhed och F2 Hägernäs. STRIL står för stridsledning- och luftbevakning.

I det dåvarande befälssystemet var vi en kull unga män som började vår tjänstgöring som överfurirer, fyra smala pinnar på axelklaffarna. Den första befattningen man fick bestrida var sk. Måled – målföljningsledare. Det innebar att man blev ansvarig för upptäckt av mål (flygplan) på radarskärmen. Dessa mål skulle sedan följas av en värnpliktig målobservatör. Allt i akt och mening att bevaka det svenska luftrummet i den verksamhet som kallas incidentberedskap. Incidentberedskapen har sin upprinnelse i nedskjutningen av DC-3:an och Catalina-affären i början på 50-talet och än i dag fortgår bevakningen av svenskt luftrum och omkringliggande områden dygnet runt 365 dagar om året. Svenskt jaktflyg står redo att ingripa om obehöriga luftfartyg kränker svenskt territorium.

Operatörsplats i STRIL 60-systemet

Jag var i högsta grad en del av den verksamheten under mina nästan 30 år i Flygvapnet. Nitton år tjänstgjorde jag i ”Berget” innan jag fortsatte mitt jobb på bl a Södra Flygkommandot i Ängelholm där jag fortsatte att jobba med strilfrågor. I december 2000 lämnade jag Flygvapnet på egen begäran. Dags att göra något annat i livet innan det var för sent. Men med en så lång tid som officer i det svenska Flygvapnet finns så klart alltid en liten del av mitt hjärta där. Intresset för verksamheten i Försvarsmakten och för säkerhetspolitiska frågor finns kvar. Därför är det alltid lika roligt att träffa gamla kamrater och att få lite information vad som är aktuellt i Försvarsmakten i allmänhet och i Flygvapnet i synnerhet. Jag är tacksam att jag kan besöka min gamla arbetsplats och har förtroendet att få komma in i anläggningen som är ett skyddsobjekt och i princip stängd för alla som inte har ett tjänsteärende dit.

Vid årets vårkaffe var vädergudarna inte på vår sida och därför hade arrangemanget flyttats ner i matsalen. Gamla kamrater, som liksom jag själv lämnat Flygvapnet fanns på plats tillsammans med de som fortfarande är i tjänst. Ett kärt återseende för oss alla. Efter kaffe och våffla begav vi oss till ordersalen där man så många gånger suttit på morgongenomgång inför kommande arbetspass. Nuvarande platschefen och fd kollegan Torgny Persson informerade om vad som pågår och förväntas hända.

Redan i slutet på 90-talet när jag fortfarande var i tjänst hade förvirringen börjat sprida sig i Försvaret. Den klassiska hotbilden, invasionen från öster var inte längre aktuell och nu startade omstrukturering efter omstrukturering av den militära verksamheten i Sverige. Men vad var uppgiften? Vilket hot stod vi inför? Vad skulle vi skydda oss mot? Politikerna vädrade morgonluft. Här skulle sparas.

Idag står vi med en yrkesarmé, värnplikten är avskaffad. Sveriges försvar ska kunna mönstra 55.000 man (och kvinnor). Dessa ska vara redo att sättas in i strid på 7 dygn.
Vilket hot man står inför tycks fortfarande oklart. Det finns en plan fram till 2014 men efter det finns ingen plan alls tydligen. Den militära styrkan ska kunna användas för att försvara svenskt territorium men också för utlandsoperationer.
Försvarsfrågan har under en rad år varit politiskt död. Ingen hotbild har gjort frågan ointressant. Nu är det ändå så att det rustas runt omkring oss. Ryssland använder fyra gånger så mycket av sin BNP som Sverige till militär rustning. Nu har ÖB börjat slå på trumman och kräva mer resurser för att hålla en godtagbar nivå på det svenska försvaret, annars kommer man inte att kunna lösa tilldelade uppgifter hävdar han.
Känns det igen? Först rustar man upp för dyra pengar, sedan rustar man ner och förlorar kompetens för att ganska snart tvingas rusta upp för mångfalt högre kostnader och med tidsförluster när kompetens ska återtas – om den ens finns att tillgå.

Försvarsmakten kostar lika mycket idag som för 15 år sedan, ca 40 miljarder kronor per år. Numerären är betydligt lägre. Nu måste vi satsa ytterligare pengar för att bibehålla nuvarande styrka. Ja, ett antal officerare ska faktiskt avvecklas. Det hindrar inte att man ännu en gång ska införa ett nytt befälssystem med två kategorier av officerare; specialistofficerare och taktiskt operativa officerare. En anpassning till internationell standard (läs NATO). Detta innebär att en del av de officerare som finns idag ska få en annan grad. Något som dessa blivande specialistofficerare betraktar som en degradering. En major kan som specialistofficer tydligen bli fanjunkare. Hur många miljoner detta kostar och hur många som tappar gnistan vet jag inget om. Risken finns ju att man dränerar arbetsplatsen på kompetens som inte vill bli ”degraderad”.

Nedläggningshot

Det sk. Berget utanför Hässleholm hotades för bara något år sedan av nedläggning. Det var Högkvarteret som ville lägga ner anläggningen till förmån för utökad drift vid systeranläggningen utanför Stockholm. Detta väckte protester på en rad håll, inte minst från kommunledningen i Hässleholm och till sist hamnade frågan hos regering och riksdag. Försvarsmakten fick nya direktiv och anläggningen var räddad. En av anledningarna till att behålla luftförsvarsanläggningen är att det ska finnas vad man i försvaret brukar kalla redundans, dvs reservkapacitet.

Genom kontakt med personer som står Försvarsmakten nära eller tjänstgör i Försvarsmakten har jag emellertid fått indikationer på att det inom försvarsledningen finns krafter som likafullt vill underminera verksamheten i Berget och urholka organisationen på ett sådant sätt att nedläggning tvingas fram av organisatoriska skäl. Genom att urvattna organisationen i anläggningen här nere i södra Sverige i den organisationsöversyn som ska gälla fr o m 1 januari 2013  (Org 13) kommer personalförsörjningen att försvåras och därmed kan driften inte fortsätta på sikt. Det förslag som ska klubbas utgår inte från de principer som skulle gälla i den nya organisationen, dvs att kompetens skulle styra och inte geografisk ort. Så som jag förstått situationen är det krafter i Mälardalen som ligger bakom och för mig är det inte bara omoraliskt utan också att begå våld mot demokratiska principer. Därtill kan sägas att gjorda investeringar i anläggningen går till spillo – alltså ännu en gång slöseri med skattebetalarnas medel. Tyvärr alltför ofta förekommande i samband med nedläggningar av förband i Försvarsmakten. Den uteblivna försvarsförmågan (förmågan att leda luftförsvar) kan också ifrågasättas.

Bosse