Det var bättre förr…

Hej!

Eller var det det?
Numera överöses vi av allehanda hemskheter från världens alla hörn. Det är påverkansoperationer, fake news, sociala reportage, virala inlägg på sociala medier och ryktespridning. Naturligtvis också korrekt rapporterade nyheter och seriöst genomförda granskningar också.

Har då världen blivit så mycket sämre idag än den var i mitten på förra seklet eller ”förr i världen” som man säger?
Visst fanns det våldtäktsmän, hustrumisshandlare och psykopater förr också. Visst förekom det korruption och nepotism. Pedofiler har funnits i alla tider. Bedragare och ekonomisk brottslighet är ingen nyhet.

Skillnaden mot då är att idag är informationsflödet så mycket större. Idag vet vi inom någon minut när något hänt i USA eller Asien. Bilder dyker upp på våra dataskärmar i realtid. Idag kan jag sprida information över hela vårt klot på några futtiga sekunder. Det jag sprider kan vara sant eller halvsant eller rent påhitt. Inte lätt att veta för den som ser det någon annanstans och som alls inte känner mig eller vet vem jag är.

En risk med detta flöde av information, bortsett från dess riktighet är informationsutmattning. Vi får så mycket elände matat in i våra huvuden att man helt enkelt stänger ner till slut. Man lägger undan smartphonen och fäller ner locket på laptopen. Orkar inte mer, orkar inte se mer elände och hemskheter.

Så vad blir slutsatsen? Var det bättre förr? Ja – och nej. Ja, för att som enskild individ blev man inte utsatt förr så mycket negativt. Nej, för att mycket elände kom aldrig fram i ljuset och de skyldiga kom undan.
Hur gör vi då i framtiden? Jag är inte säker på att vi kan göra annat än att åka med och med det vill jag säga att jag tror inte på begränsningar i yttrandefrihet eller informationsflöde. Var och en måste skapa sina egna filter och lära sig hantera sitt eget behov och sin egen kapacitet när det gäller nyheter och annan information. Jag hoppas därför att det förslag till begränsningar i informationsflödet som ligger på riksdagens bord förkastas.

Nuvarande tryckfrihetsförordning tillkom 1949. Sverige var det första land i världen som grundlagsfäste tryckfriheten genom en förordning 1766. De principer som då fastlades gäller i huvudsak fortfarande.

Bosse

Ett nytt land på väg mot dåtid

Hej!

Den senaste veckan har debattens toner gått höga angående den sk Solna-domen där en man frikändes från misshandel av sin fru med motiveringen att han kom från en ”fin” familj medan kvinnan däremot kom från en ”sämre” familj. Dessutom hade kvinnan tagit sig för att anmäla till polisen i stället för att vända sig till mannens släktingar. Detta angavs som domskäl – unikt i svensk rättshistoria.

Två nämndemän dömde till frikännande medan rättens ordförande och en nämndeman ville fälla. I svenskt rättsväsende gäller principen att hellre fria än fälla varför den friande domen blev resultatet.
I domens utformning är det uppenbart att den bygger på sharialagar.

Jag frågar mig hur ett sådant synsätt tagit sig hela vägen in i svenskt rättsväsende och om det verkligen är folkviljan att svenska domstolar ska besättas av människor med denna syn på rättsskipning?
Vi lever ju i en demokrati och dessa individer är uppenbarligen valda till politiska poster och utsedda av demokratiskt valda personer att inneha uppdrag av detta slag. Samtidigt vet vi att dessa individer och många fler med dem har en klart odemokratisk agenda. Ändå tycks vi ”vanliga” svenskar stillatigande låta det ske mitt framför ögonen på oss. Demokratin på väg att förgöra sig själv!

Hur motverkar vi detta? Vill vi motverka detta?
Ja, än så länge vill nog inte den stora majoriteten av de människor som bor i Sverige leva under sharialagar eller i annat odemokratiskt styre. Men finns det tillräckligt många aktiva muslimer i landet som bekänner sig till denna falang av islam kan de faktiskt få så stort inflytande att vi på sikt ser ett omformat Sverige där de framsteg vi anser oss ha gjort när det gäller demokrati, jämställdhet och frihet snarare försämras än fortsätter att utvecklas.

Det är en utveckling jag absolut inte vill se varför det måste ske en snabb förändring i hur vi hanterar odemokratiska krafter som går stick i stäv med grundläggande västerländska värderingar.
Det kravlösa svenska samhället måste upphöra. Ska man bo och leva här (och inte sällan uppbära diverse bidrag finansierade av skattemedel) får man också inom rimliga gränser ställa upp på vårt samhällsskick. Samtidigt måste samhällets stöd till odemokratiska rörelser, oavsett politisk eller religiös inriktning upphöra och där det är möjligt ska dessa rörelser lagföras, splittras och utplånas.

Med risk för att få stämpeln rasist.

Bosse