Som bekant pågår en arkitekttävling i Hässleholm. Fyra förslag presenteras just nu på biblioteket i vårt vackra kulturhus. Förslagen har fått namnen; Självklart i Hässleholm; Hässleholm nästa; Tillbaka till staden; Live & Direct. Området som berörs är Stortorget, Första Avenyen och Frykholmsgatan mellan Första Avenyen och Tingshusgatan.

Vid ett möte som kommunen kallat till i torsdags den 3:e maj samlades ett 35-tal personer för att lämna synpunkter på förslagen och ställa frågor. Bl a framkom att det i flera förslag förekom trädplanteringar i en omfattning som ifrågasätts. Träd ser vackert ut på bild i samtliga förslag men vilka konsekvenser får det. I något av arkitekternas idéskiss föreslås t ex lindar. Dessa lär droppa större delen av säsongen och lämpar sig därmed inte i anslutning till platser där människor ska befinna sig, uteserveringar, bänkar etc.
Vår stad har en stor population av duvor, kajor och andra fåglar. Dessa kan naturligtvis finna boplatser och skydd i träden men fåglar innebär också nedskräpning och fågelspillning som ju inte är så trevligt på sig själv, på bänkar och bord.
Träd ger också skugga och det kan vara behagligt – några dagar när det är som varmast men allt som oftast är det ändå sol vi nordbor så gärna vill ha. Flera röster hördes som förespråkade lägre planteringar i kombination med högre träd. Utrymme för större uteserveringar efterfrågas också.

I förslaget Live & Direct löper en konstruktion från Resecentrum vidare runt Stortorget, ömsom i marken, ömsom i luften, ömsom som någon form av vattenkonstruktion. Den ska inbjuda till lek, fungera som tak och vara blickfång. Stor del av marken ska täckas av smågatsten vilket förefaller som omodernt och opraktiskt tänkande. Smågatsten är svåra att snöröja effektivt. De är svåra att gå på för äldre, handikappade och även för unga människor, inte minst kvinnor med höga klackar. En del i utgångspunkten har också varit det stundande 100-årsjubiléet 2014. Jag ser hellre till en långsiktig lösning för stadskärnan och tycker att den ska fungera såväl vid 100 som 130.

Blommande träd på Frykholmsgatan

Självklart i Hässleholm utgår från fyra grundvärden. Enhetlighet, från vild till tam, härlighetsvärden och centrum en magnet. Även i detta förslag vill man plantera mycket träd och annan växtlighet längs med Första Avenyen. Här säger arkitekterna att Hässleholm befinner sig i gränslandet mellan det svenska skogsbältet och Skånes öppna landskap vilket man vill återspegla i växtligheten längs med gatan. Ingen ökenvandring alltså utan snarare ”skogsmulles våta dröm”. Jag har svårt att få en bra bild av Stortorgets utformning men någon form av fast scen i det nordvästra hörnet finns inritat och infästningspunkter för paviljonger kan man också se. Möjligen är dessa tänkta för torghandel och annan verksamhet. I det sydöstra hörnet (utanför Statt) är ett sk. klimatlandskap planerat med växter och vatten.

Hässleholm nästa är det förslag som upplevs som allra mest trädrikt, åtminstone på Första Avenyen. Här har man tänkt sig dubbla rader med träd från Resecentrum och hela vägen upp till kyrkan, ja faktiskt ända in på kyrkplatsen. Man säger sig vilja ”låna in omgivande naturlandskap i stadskärnan och förstärka det lokala”.
Stortorget ska göras helt plant med hjälp av en trappa i det nordöstra hörnet som leder ner till en vattenspegel. I den nordvästra delen vill man placera ett glashus, ett orangerie eller ”limoneria” som valt att kalla det. I detta finns citrusträd som man lyfter ut på torget. Så mycket för den lokala förankringen. På torget placeras ett flertal skulpturer i runda former tillverkade av brons. Ur munstycken på flera platser på torget kommer vattenstrålar
Man har tänkt sig en marknadsplats i nuvarande gatukorsning Vattugatan/Första Avenyen.

Tillbaka till staden vill bl a återskapa Berns trädgärd på Stortorget med möjlighet till uteservering och med uppstammade lindar. I det nordöstra hörnet finns en rund vattenspegel. En oregelbunden belysningslinje går från Resecentrum till Östergatan där arkitekternas entusiasm tycks ha avtagit något i detta förslag. Vid den lilla öppna platsen utanför Resecentrum tänker man sig en informationsportal. Det låter som en god idé. Besökare som kommer till Hässleholm möts idag av en total brist på information. Vid kommungränsen sitter föga inbjudande gröna skyltar och vid infarten till staden sitter lika tråkiga skyltar med ett sammelsurium av reklamskyltar.
Även detta förslag har en idé om en aktivitetszon i hörnet Vattugatan/Första Avenyen (jfr Hässleholm nästa). Kanske är det tänkt som en marknadsplats?

I förslagen finns också beskrivet olika typer av belysningar som ska hjälpa till att gestalta stadsrummet. Ljussättning har blivit ett effektivt sätt att skapa rätt känsla i stadsrummet. Vi har ju fått en ljussatt viadukt vid Tredje Avenyen/Kristianstadsvägen. Enligt ryktet till en kostnad av 600.000 kronor. Smakar det så kostar det. Och ibland måste det få kosta. Genomgående finns tankar om vatten och växtlighet. Hässleholm har inget naturligt vatten stadsnära. Det har ju funnits en å längs med Vattugatans sträckning och någon hade en tanke på en ”liten kanal” där men det är kanske att göra det lite svårt för sig.
Alla förslagen innehåller såväl konkreta lösningar som visionära tankar kring stadens utveckling, kultur och handel. Det som är allra viktigast för Hässleholm är kanske inte vilken gatubeläggning vi väljer eller ens trädens placering utan mer hur vi får staden att fungera och attrahera. Hur ska vi få torghandeln att vara attraktiv? Idag fyller vi Stortorget med skrotbilar och fladdrande presenningar. Här saluförs diverse varor, allt från kläder och väskor till CD-skivor och allehanda ”konsthantverk”. En och annan matförsäljare förekommer också utöver de lokala grönsaks- och blomsterhandlarna. Lika viktigt som torgets fysiska utformning är vilka förutsättningar som ges för både den ”bofasta” handeln som för den ambulerande. Det vi söker med stadsutveckling är ju inte bara fysiska förändringar av gator och torg utan också utveckling av handel, restauranger och kultur. Sammantaget är det utveckling av hela kommunen som eftersträvas med förbättrad befolkningstillväxt som ett övergripande mål. Utan tillväxt blir det heller inte resurser till utveckling av något överhuvudtaget.

Jag skulle vilja se en praktisk, funktionell lösning av hur torghandeln ska se ut i framtiden. Var ska nuvarande Pastavagn och Pölsemannen finnas eller deras motsvarigheter? Hur ska nuvarande torghandlare driva sin verksamhet? Vilka aktörer ska finnas på torget?
Ett enkelt förslag är att ha fasta paviljonger som hyrs ut till de aktörer som ska bedriva handel på torget. Hyran ska sättas i relation till övrig hyresnivå för butikerna i staden  på ett sådant sätt att villkoren blir likvärdiga. Paviljongerna kan användas året runt. Vissa aktörer kanske har en fast plats varje dag andra finns i olika paviljonger olika dagar. Till jul kan paviljongerna användas till julmarknad, till påsk, midsommar eller vid andra evenemang kan de anpassas till detta. Torget kan hållas estetiskt tilltalande. Det krävs också att medel avsätts för att hålla paviljongerna fräscha, årligt underhåll krävs och det måste finnas resurser att sanera skadegörelse omedelbart när det inträffar, för det gör det.
Bygg gärna ett glashus med uteservering på Stortorget men välj ett soligt läge, skippa citronerna och ordna något som fungerar året runt. Koppla information och marknadsföring till Hässleholms nya gestaltning. Och varför vänta till 2014? Det går bra att införa många av de mjuka värdena redan idag. Se till att rensa upp i torghandeln, se till att få fram välkomnande och informativa skyltar vid infarterna och gör en marknadsplan för Hässleholm. Hur ska vi marknadsföra oss? Vilka värden ska vi föra fram? Vad ska vi vara stolta över – har vi något att vara stolta över? Om svaret uteblir ska vi kanske se till att skaffa oss det – PDQ!

Bosse