Kontorsfritt

Drabbades av ett ”gupp på vägen” och har varit ”indisponibel” några dagar. Sådant ger tid till eftertanke. När livet börjar wobbla pga för många fokuspunkter, när inget blir riktigt 100 så måste man prioritera om, fokusera på det viktiga och kanske också välja bort några saker (även om de också känns viktiga).

Där står jag just nu. Drabbades av ohälsa men försöker att se det positiva i det. En chans att åter få en bättre struktur på livet. Vad är viktigast? Svaret är givet för mig. Familjen! Min fru som funnits vid min sida i mer än 30 år. Mina barn som skänker kärlek, glädje och framtidstro.
Hälsan, utan den kan man ju ändå inte prioritera och i värsta fall inte ens ingå i ett sammanhang överhuvudtaget. Så den är givetvis en förutsättning och jag har en ”skyldighet” att ta vara på den både mot mig själv och mot min familj. Resten är prioritet två, det är lätt att glömma det när man springer i ekorrhjulet och ska försöka göra gott mot allt och alla.

Nu har jag inte satt min fot på kontoret på snart en vecka och till min förvåning så är det både solsken och regn, tidningen kommer i brevlådan och det mesta tycks fungera som vanligt – JAG ÄR INTE OUMBÄRLIG!
Fast det har jag egentligen aldrig trott. Jag brukar säga att den som tror sig vara oumbärlig ska ta en promenad på kyrkogården – där ligger en hel drös oumbärliga människor. Eller som en överlevande från flygkraschen i Anderna sa när han återvände till sitt hem efter att ha varit betraktad som död.
-”Vad händer när man dör? Inte ett skit, allt fortsätter som tidigare, grannen klipper gräset som vanligt, hunden skäller på brevbäraren, osv.”

Varför skulle det vara annorlunda om jag är borta från kontoret några dagar? Nu tar jag ledigt några dagar till och njuter av solen som skiner just nu!

Hoppas ni som jag känner er behövda men inte oumbärliga!

Bosse

Annonser

Arkitekttävling i Hässleholm

Som bekant pågår en arkitekttävling i Hässleholm. Fyra förslag presenteras just nu på biblioteket i vårt vackra kulturhus. Förslagen har fått namnen; Självklart i Hässleholm; Hässleholm nästa; Tillbaka till staden; Live & Direct. Området som berörs är Stortorget, Första Avenyen och Frykholmsgatan mellan Första Avenyen och Tingshusgatan.

Vid ett möte som kommunen kallat till i torsdags den 3:e maj samlades ett 35-tal personer för att lämna synpunkter på förslagen och ställa frågor. Bl a framkom att det i flera förslag förekom trädplanteringar i en omfattning som ifrågasätts. Träd ser vackert ut på bild i samtliga förslag men vilka konsekvenser får det. I något av arkitekternas idéskiss föreslås t ex lindar. Dessa lär droppa större delen av säsongen och lämpar sig därmed inte i anslutning till platser där människor ska befinna sig, uteserveringar, bänkar etc.
Vår stad har en stor population av duvor, kajor och andra fåglar. Dessa kan naturligtvis finna boplatser och skydd i träden men fåglar innebär också nedskräpning och fågelspillning som ju inte är så trevligt på sig själv, på bänkar och bord.
Träd ger också skugga och det kan vara behagligt – några dagar när det är som varmast men allt som oftast är det ändå sol vi nordbor så gärna vill ha. Flera röster hördes som förespråkade lägre planteringar i kombination med högre träd. Utrymme för större uteserveringar efterfrågas också.

I förslaget Live & Direct löper en konstruktion från Resecentrum vidare runt Stortorget, ömsom i marken, ömsom i luften, ömsom som någon form av vattenkonstruktion. Den ska inbjuda till lek, fungera som tak och vara blickfång. Stor del av marken ska täckas av smågatsten vilket förefaller som omodernt och opraktiskt tänkande. Smågatsten är svåra att snöröja effektivt. De är svåra att gå på för äldre, handikappade och även för unga människor, inte minst kvinnor med höga klackar. En del i utgångspunkten har också varit det stundande 100-årsjubiléet 2014. Jag ser hellre till en långsiktig lösning för stadskärnan och tycker att den ska fungera såväl vid 100 som 130.

Blommande träd på Frykholmsgatan

Självklart i Hässleholm utgår från fyra grundvärden. Enhetlighet, från vild till tam, härlighetsvärden och centrum en magnet. Även i detta förslag vill man plantera mycket träd och annan växtlighet längs med Första Avenyen. Här säger arkitekterna att Hässleholm befinner sig i gränslandet mellan det svenska skogsbältet och Skånes öppna landskap vilket man vill återspegla i växtligheten längs med gatan. Ingen ökenvandring alltså utan snarare ”skogsmulles våta dröm”. Jag har svårt att få en bra bild av Stortorgets utformning men någon form av fast scen i det nordvästra hörnet finns inritat och infästningspunkter för paviljonger kan man också se. Möjligen är dessa tänkta för torghandel och annan verksamhet. I det sydöstra hörnet (utanför Statt) är ett sk. klimatlandskap planerat med växter och vatten.

Hässleholm nästa är det förslag som upplevs som allra mest trädrikt, åtminstone på Första Avenyen. Här har man tänkt sig dubbla rader med träd från Resecentrum och hela vägen upp till kyrkan, ja faktiskt ända in på kyrkplatsen. Man säger sig vilja ”låna in omgivande naturlandskap i stadskärnan och förstärka det lokala”.
Stortorget ska göras helt plant med hjälp av en trappa i det nordöstra hörnet som leder ner till en vattenspegel. I den nordvästra delen vill man placera ett glashus, ett orangerie eller ”limoneria” som valt att kalla det. I detta finns citrusträd som man lyfter ut på torget. Så mycket för den lokala förankringen. På torget placeras ett flertal skulpturer i runda former tillverkade av brons. Ur munstycken på flera platser på torget kommer vattenstrålar
Man har tänkt sig en marknadsplats i nuvarande gatukorsning Vattugatan/Första Avenyen.

Tillbaka till staden vill bl a återskapa Berns trädgärd på Stortorget med möjlighet till uteservering och med uppstammade lindar. I det nordöstra hörnet finns en rund vattenspegel. En oregelbunden belysningslinje går från Resecentrum till Östergatan där arkitekternas entusiasm tycks ha avtagit något i detta förslag. Vid den lilla öppna platsen utanför Resecentrum tänker man sig en informationsportal. Det låter som en god idé. Besökare som kommer till Hässleholm möts idag av en total brist på information. Vid kommungränsen sitter föga inbjudande gröna skyltar och vid infarten till staden sitter lika tråkiga skyltar med ett sammelsurium av reklamskyltar.
Även detta förslag har en idé om en aktivitetszon i hörnet Vattugatan/Första Avenyen (jfr Hässleholm nästa). Kanske är det tänkt som en marknadsplats?

I förslagen finns också beskrivet olika typer av belysningar som ska hjälpa till att gestalta stadsrummet. Ljussättning har blivit ett effektivt sätt att skapa rätt känsla i stadsrummet. Vi har ju fått en ljussatt viadukt vid Tredje Avenyen/Kristianstadsvägen. Enligt ryktet till en kostnad av 600.000 kronor. Smakar det så kostar det. Och ibland måste det få kosta. Genomgående finns tankar om vatten och växtlighet. Hässleholm har inget naturligt vatten stadsnära. Det har ju funnits en å längs med Vattugatans sträckning och någon hade en tanke på en ”liten kanal” där men det är kanske att göra det lite svårt för sig.
Alla förslagen innehåller såväl konkreta lösningar som visionära tankar kring stadens utveckling, kultur och handel. Det som är allra viktigast för Hässleholm är kanske inte vilken gatubeläggning vi väljer eller ens trädens placering utan mer hur vi får staden att fungera och attrahera. Hur ska vi få torghandeln att vara attraktiv? Idag fyller vi Stortorget med skrotbilar och fladdrande presenningar. Här saluförs diverse varor, allt från kläder och väskor till CD-skivor och allehanda ”konsthantverk”. En och annan matförsäljare förekommer också utöver de lokala grönsaks- och blomsterhandlarna. Lika viktigt som torgets fysiska utformning är vilka förutsättningar som ges för både den ”bofasta” handeln som för den ambulerande. Det vi söker med stadsutveckling är ju inte bara fysiska förändringar av gator och torg utan också utveckling av handel, restauranger och kultur. Sammantaget är det utveckling av hela kommunen som eftersträvas med förbättrad befolkningstillväxt som ett övergripande mål. Utan tillväxt blir det heller inte resurser till utveckling av något överhuvudtaget.

Jag skulle vilja se en praktisk, funktionell lösning av hur torghandeln ska se ut i framtiden. Var ska nuvarande Pastavagn och Pölsemannen finnas eller deras motsvarigheter? Hur ska nuvarande torghandlare driva sin verksamhet? Vilka aktörer ska finnas på torget?
Ett enkelt förslag är att ha fasta paviljonger som hyrs ut till de aktörer som ska bedriva handel på torget. Hyran ska sättas i relation till övrig hyresnivå för butikerna i staden  på ett sådant sätt att villkoren blir likvärdiga. Paviljongerna kan användas året runt. Vissa aktörer kanske har en fast plats varje dag andra finns i olika paviljonger olika dagar. Till jul kan paviljongerna användas till julmarknad, till påsk, midsommar eller vid andra evenemang kan de anpassas till detta. Torget kan hållas estetiskt tilltalande. Det krävs också att medel avsätts för att hålla paviljongerna fräscha, årligt underhåll krävs och det måste finnas resurser att sanera skadegörelse omedelbart när det inträffar, för det gör det.
Bygg gärna ett glashus med uteservering på Stortorget men välj ett soligt läge, skippa citronerna och ordna något som fungerar året runt. Koppla information och marknadsföring till Hässleholms nya gestaltning. Och varför vänta till 2014? Det går bra att införa många av de mjuka värdena redan idag. Se till att rensa upp i torghandeln, se till att få fram välkomnande och informativa skyltar vid infarterna och gör en marknadsplan för Hässleholm. Hur ska vi marknadsföra oss? Vilka värden ska vi föra fram? Vad ska vi vara stolta över – har vi något att vara stolta över? Om svaret uteblir ska vi kanske se till att skaffa oss det – PDQ!

Bosse

Den där rutan…

Anledningen till att jag var ute och ”gled” häromdagen, då jag nästan blev överkörd av en butter ung dam i rondellen vis Grönängsplan, var att jag varit på Probike i Helsingborg för att provköra deras Street Glide med en 7″ ruta. Hojen är precis som min fast med den nya 103 cui motorn istället för min ”ynkliga” 96 cui. Mer pulver alltså. Kan inte säga att jag märkte någon större skillnad faktiskt – lite kanske?
Fast sadeln var bättre än min, bekvämare med bättre svankstöd – nice. Kan tänka mig att byta faktiskt. Men först ska ju den spruckna rutan bytas ut.

Sjutumsruta – lätt turbulens!

Som sagt, 7″-rutan provkördes. Från Probike, ut på motorvägen, full rulle mot Hyllinge, runt i rondellen där och så tillbaka. Testade olika hastigheter, 90, 110, 120, 140 och lite till (aja baja). Inte jättemycket turbulens men en del skakningar i hjälmen. Det kan man stå ut med i några få kilometer men ska man åka långt blir det jobbigt.
Bestämde mig för att beställa den högre varianten på samma tema. Den är 10″ och ”tillknycklad” på samma sätt som 7-tummaren. Ska bli spännande att se om det fungerar tillfredsställande eller om man kastat dryga tvåtusen surt förvärvade slantar i sjön?
Återkommer med rapport när den nya rutan är på plats.

Tydingesjön – första sillamackan i år
Tog en tripp till Tydinge-sjön igår kväll tillsammans med hustrun som körde på sin lila (Purple Concord) Harley-Davidson Dyna Super Glide T-Sport, årsmodell 2001. Tror att det är den enda T-sporten i den färgen som finns i Sverige. Totalt lär det ha registrerats 35 st totalt i landet. Riktigt go hoj att köra. Absolut ingen ”damhoj” – vad det nu skulle vara?
Vi kom sent och många var redan på väg hem. Väl där sprang vi på Staffan, som varit mekaniker på Oves Motor och i Helsingborg. Mötte också en gammal medlem i Black Mountains Chapter, saligen avsomnat chapter som jag var med och startade i början av 2000-talet. Denne man (som jag tyvärr tappat bort namnet på) har övergivit Harley till förmån för Victory. Hm, funderar själv på att åka till Bromölla i morgon då det är Victory-dag hos Claessons Motor. Kan ju alltid vara kul att testa…
Trist var en västförsedd uppgörelse där någon fick en smäll och en spark. Har inte sett dylika element vid Tydingesjöns tisdagsträffar tidigare och hoppas att de uteblir i framtiden. Annars dör nog snart en mångårig tradition ut.
Sillmackan var i alla fall god och solen sken på både onda och goda – mest på oss goda 🙂

Hoppas på fint väder i helgen!

Bosse

Man är väl ”cool”!

”Äntligen!”, som Fylking brukar utropa när Svenska Akademien annonserar årets nobelpristagare i litteratur. Ja, det är väl några år sedan han blev portad men det har ändå blivit en klassiker.
Efter ett kallt och regnigt april är det så här på månadens sista dag – Valborgsmässoafton – riktigt skönt ute, soligt, nästan ingen vind och närmare 15 grader när jag på förmiddagen äntrar Street Gliden för en tur. Nu är jag ingen ”runt torget-åkare” utan vill gärna ha något mål. Det ska finnas ett syfte med hojåkning, utöver den härliga känslan.

Jag ställer kosan mot Kristianstad. Frun har ”tjatat” hela året om dahlior. Hon vill ha dahlior i trädgården. Och så har hon nämnt en plantskola som hon tror är välsorterade på just dahlior. Så istället för att åka till närmsta plantskola åker jag till den utpekade dito, ca tre mil från Hässleholm. Väl där parkerar jag motorcykeln bland ”sossecointainrar” och släpvagnar.
En optimistisk herre vill gärna ”hjälpa” mig och erbjuder sin varuvagn i ett fåfängt försök att slippa gå tillbaka med den själv. Jo, det är väl troligt att jag ska fylla vagnen med några påsar jord, en thuja och lite trädgårdskonst i betong. Nej du, gubbe du får allt släpa dig tillbaka till vagnsskjulet själv.

Främmande fågel på plantskolan.

Väl inne på plantskolan frågar jag först en i personalen om dahlior men han verkar inte vara bekant med denna växt. Han rycker på axlarna och jag blir nästan besviken när han inte säger: I´m from Barcelona!
I kassan är man inte heller helt säker på var det kan finnas dahlior så jag ger upp, tar min Harley och åker till en annan plantskola i Kristianstad. Där vet man bättre besked och jag köper några olika sorter. Jag väljer endast efter bilden på påsen med lökarna, eller är det knölar det heter? Betalar i kassan medan övriga kunder tittar på mig som om jag just landat i en farkost från Mars.
Nej, jag vet man ska väl inte köra till plantskolan på en Harley – det är ju så uncool. På en Harley kör man till Systemet, till Gibraltar och dricker en öl innan man kör hem igen eller möjligen till en Harley-träff där man slår sönder en Honda med slägga. Man kör inte till plantskolan och köper dahlior.
Därför glodde alla mina, i ”Foppatofflor” iförda medmänniskor som var kunder på plantskolan denna Valborgsmässoafton på mig som om jag kom från Mars. Det gav jag f-n i. Glo ni så mycket ni vill så köper jag dahlior till min fru och fraktar hem dem på min Harley-Davidson Street Glide. Den är svart som synden och har en dödskalle på tanken. På parkeringen stod det japanska kombibilar i rader, en och annan Volvo och några pösiga tyskar prestigevagnar men bara en Harley-Davidson – skit på er!
OK, jag håller med om att min hoj inte är den mest praktiska shoppingvagn man kan ha men det var den jag hade valt idag och dahliorna fick plats i vänstra sadelväskan. Jag krängde på mig hjälmen satte mig på motorcykeln samtidigt som jag hela tiden försökte se cool ut och sedan körde jag hem. Väl ute på vägen kunde ingen misstänka min ocoola last! Man är cool igen!

Bosse