Nästa regering

Vem som vinner valet 2026 kan man ju inte med säkerhet veta men oppositionen leder över sittande regering med hela 10 procentenheter i den senaste opinionsmätningen. Hur kan det komma sig? Själv tycker jag att vår regering kommer med den ena reformen efter den andra, nya lagar och en hel del har hänt. Nu så här ett år innan nästa riksdagsval drar man på lite extra och det kan man såklart kalla valfläsk om man vill.
Skulle nu det vi brukar kalla det borgerliga blocket vinna i september nästa år blir det emellertid inte lätt att bilda regering. Många osäkerhetsfaktorer finns. Det första man frågar sig är om Liberalerna och Kristdemokraterna klarar 4 %-spärren? För Liberalerna är det ytterst tveksamt tror jag. KD kanske ändå lyckas hanka sig över gissar jag.
Nästa fråga är SD. De kommer sannolikt att ha ett stenhårt krav på att få ministerposter, dvs sitta med i regeringen och eftersom det inte är helt osannolikt att de kan bli större än Moderaterna så hägrar såklart statsministerposten. Då blir det problem inte minst med L om de mot förmodan klarar riksdagsspärren.

Å andra sidan blir det inte heller enkelt för Magdalena Andersson (S) att bilda regering med Vänsterpartiet på ena kanten och Centern på andra sidan. Sagda oppositionsledare ges en hel del utrymme i skattefinansierad media och även hos TV4. Såväl SR, SVT och TV4 har en tydlig slagsida åt vänster vilket gör dem till megafoner för framförallt Socialdemokraterna men också övriga vänsterpartier, V, Mp och numera också C.
Och det här blocket leder alltså med hela 10 % i opinionsmätningarna. Hur kan det komma sig trots att de egentligen inte presenterat något konkret överhuvudtaget.

Min förklaring till detta är att det beror på den svenska avundsjukan. För de som röstar rött är den viktigaste frågan inte vården, skolan eller omsorgen. För de som röstar rött är det viktigaste att de som har de bättre än de själva får det sämre. Det tycks vara en överordnad önskan. Jag är alls inte säker på att det är en medveten önskan men det finns där i den socialistiska själen på något märkligt sätt. Det spelar ingen roll hur bra en borgerlig regering leder landet, vilka reformer den genomför för allas bästa, hur mycket mer den enskilde får i plånboken (fast Andersson (S) påstår motsatsen), hur framgångsrikt gängkriminaliteten bekämpas eller att bensinpriset sjunker. De som har det bättre än den som röstar rött har ju inte fått det sämre.

Med en röd regering kan vi vara ganska säkra på att skatterna stiger på ett eller annat sätt, att nödvändiga reformer begravs i oändligt långa utredningar och näringslivsfientlig politik genomdrivs. Företagen ska klämmas åt och skrapas in på benen.
Det är inte bara de som har det bättre än de som röstar rött som får det sämre, alla får det sämre men det är det uppenbarligen värt för de som ger vänsterblocket 10 % övertag.

Min profetia är att det blir en rödgrön röra i Rosenbad efter nästa val – hoppas jag har fel.

Bosse

Den totala oförmågan

Hej!

Det framgår nu med all önskvärd tydlighet att Sveriges regering, svenska myndigheter men också riksmedia inte har förmågan att förstå de konsekvenser som väntar i spåren efter Coronapandemin.

Sveriges hundratusentals småföretag kommer falla som furor i stormen Gudrun med massarbetslöshet och oräkneliga personliga tragedier som resultat. Regering och riksdag förstår inte under vilka betingelser småföretagen existerar. Det gör inte media heller utan beklagar hellre att Eurovision Song Contest och diverse sportevenemang ställs in än ägnar sig åt undersökande journalistik och beskriver vilka konsekvenser som väntar Sveriges småföretagare.
Regeringen slår sig för bröstet och berömmer sig för att ha ett kraftfullt stödprogram till Sveriges företag. Man tror (kan man verkligen göra det?) alltså att ett företag med någon eller några anställda kan låna sig ur krisen och om det gäller regeringens förslag om uppskjuten skatt dessutom till en väl tilltagen ränta.

På någon vecka har det blivit tomt i butiker, restauranger, caféer och frisersalonger. Det landar inga pengar i kassalådan helt enkelt. Däremot finns de fasta kostnaderna kvar, hyror, löner, mm och inte minst skatter.
Då tycker regeringen med stöd av Centerpartiet (som kallar sig företagsvänliga) och Liberalerna att entreprenören ska ansöka om anstånd med skatten hos Skatteverket. Om – om det beviljas efter handläggning kan man få uppskov med tre månaders inbetalningar. Därefter ska återbetalning ske inom tolv månader parallellt med den vanliga skatteuppbörden, dvs femton månaders skatter ska betalas in på tolv jämte ränta vilken kan uppgå till 6,6 %. Vilken planet kommer dessa ministrar, riksdagsledamöter och generaldirektörer ifrån?

Om ett par dagar, någon vecka börjar de första företagen falla för att aldrig mer se dagens ljus.
Ett annat förslag från samma verklighetsfrånvända regering är korttidspermittering. Ansökan ska ske hos Tillväxtverket tillsammans med dokumentation och motivering. Normal handläggningstid ca två veckor. Man kan räkna med lite längre handläggningstid i dessa tider gissningsvis. Innan man skickar in ansökan ska man förhandlat med det lokala facket såklart. Efter någon månad kan det nog vara klart om man inte är bankrutt innan. Herregud hur tänker man? Tänker man överhuvudtaget eller blicken är fast förankrad i mahognyskrivbordets skinnklädda underlägg?

Som företagare i mer än 35 år har vårt företag punktligt varje månad skickat en ansenlig summa pengar till Skatteverket. Det har varit moms, arbetsgivaravgifter, preliminär inkomstskatt och bolagsskatt. Genom åren har det blivit många miljoner, hur många har jag sedan länge tappat räkningen på. Inte en enda gång har inbetalningarna fallerat och vi är i gott sällskap med många andra småföretagare. Nu är det dags för staten att ställa upp och hjälpa till när vi drabbats en helt oförutsedd kris som riskerar att slå ut stora delar av svenskt småföretagare. Det kommer inte bara att drabba företagarna och deras anställda utan också landets skatteintäkter med stora återverkningar på vår gemensamma välfärd.

Sveriges regering – gör om, gör rätt!

/Bosse

Adel, borgare och bönder

Hej!

Ja, då var Kristersson (M) nerröstad som statsministerkandidat. Två allianspartier, Centern och Liberalerna röstade emot sina två andra allianskollegor.
Motiveringen är att man vill förhindra att Sverigedemokraterna får något inflytande i svensk politik eller i alla fall så litet inflytande som möjligt.
Var den politiska soppan som kokats sedan valet i september ska smaka till slut är det väl ingen som kan vara helt säker på i dagsläget men det lutar väl åt att vi får en regering med klar vänsterinriktning. Det ska bli intressant att se hur angelägna C och L är att minimera Vänsterpartiets inflytande.

Kristersson och Lööf står inte varandra så nära just nu.

Man kan tycka vad man vill om de val respektive riksdagsparti gjort och kommer att göra i de olika turer som varit hittills och de som följer på dagens omröstning. En fråga som jag ställer mig är vad väljarna tycker? Hur kommer mandatfördelningen att ändras om detta till slut leder till extraval? Både Miljöpartiet och Liberalerna ligger farligt nära riksdagsspärren. Hur många väljare uppfattar C och L som svikare i Allianskonstellationen? Min tro är att bägge dessa partier tappar i opinion och också i röster vid ett extraval. Liberalerna kan ramla ur riksdagen tillsammans med Mp. Det är också min tro att Sverigedemokraterna skulle få ökat väljarstöd vid ett sådant val – precis motsatsen till vad C och L önskar.

Jag grundar denna gissning på att det är skillnad på vad folk i allmänhet tycker om politikers agerande och politikernas egen uppfattning om sitt taktiserande när det gäller att få makt. Känner sig väljarna lurade, förda bakom ljuset eller tycker att politikerna visar inkompetens (oförmåga att fullfölja sitt uppdrag som folkvalda) uppstår ökat missnöje. Och det är som bekant mycket lättare att spela matchen från läktarplats än på planen.
Eftersom både det socialistiska och det borgerliga blocket hållit upp Sverigedemokraterna som ett rött eller kanske rättare sagt brunt skynke och centrerat nära nog alla ställningstaganden kring SD är risken uppenbar att det är just SD som vinner på detta i det långa loppet medan övriga riksdagspartier förlorar på taktiken. Väljare som är insatta i detaljpolitiken och de olika partiernas ideologi kan säkert göra sina val baserat på rationella ställningstaganden medan den stora allmänheten bara har fragment, enskilda frågor som beslutsunderlag. De närmaste veckorna blir spännande att följa.

Bosse