Hur ska vi ha råd med omsorg?

Debattens vågor har gått höga i Hässleholm på sistone. Omsorgen vill ha mer pengar och kritiken mot t ex stadsutveckling hörs från flera håll. 33 miljoner på att bygga om centrum kan tyckas vara mycket pengar. Bättre då att lägga dessa resurser på omsorgen, skola och annat som kräver resurser för att fungera på ett godtagbart sätt tycker många.
Man måste ha ett hjärta av sten för att inte tycka att de mjuka värdena är viktiga och att sjuka och gamla ska ha god omvårdnad. Socialt utsatta ska också ges chans till ett drägligt liv, våra barn ha god barnomsorg och skola, osv. Men var kommer pengarna ifrån som ska betala detta? Ja, skattemedel är det enkla svaret men då kan man enkelt ställa följdfrågan: Var kommer skattepengarna ifrån? Jo  från det privata näringslivet. Därifrån och ingen annanstans ifrån.

Det är därför oerhört viktigt att Hässleholm får en positiv utveckling och skapar goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Det är förutsättningen för god tillväxt och det, i sin tur ger sköna skattekronor som kan spenderas på bl a omsorg. Men om vi inte vill investera i goda förutsättningar för näringslivet kommer det heller inte att bli några resurser till omsorgen på sikt.

Hässleholms kommun har haft en befolkningstillväxt på på ca 2.000 personer under de senaste fyrtio åren. Det är, för att uttrycka det milt, en katastrofalt dålig tillväxt. I våra grannkommuner har det gått bättre och t ex Kristianstad passerade alldeles nyligen 80.000 invånare. Malmö växer så det knakar och det går betydligt bättre också i Ängelholm (+3.000 personer på 15 år). Som en jämförelse (måhända haltar den men ändå…) kan nämnas att Nacka kommun utanför Stockholm växer med 2.000 personer – varje år.
Trenden med låg tillväxt i vår kommun måste brytas om inte omvärlden ska köra om och över oss och vi ska förpassas till gruppen av krympande kommuner. Skulle det hända kommer också resurserna till bl a omsorg att krympa. Det är därför inte bara rätt utan helt avgörande för vår framtid att vi satsar framåt. Som en del i en sådan satsning ingår stadsutvecklingen och förbättrade förutsättningar för handel och restaurangliv i de centrala delarna av Hässleholm. De gör hela kommunen mer attraktiv för såväl inflyttning som för besökare. Fler invånare och fler besökare skapar en bredare skattebas och ger ökade möjligheter för god omsorg.
Så omsorg och stadsutveckling står inte i något motsatsförhållande till varandra utan det ena förutsätter det andra.

Bosse

Arkitekttävlingen avgjord

I fredags presenterades det vinnande förslaget i den arkitekttävling som utlysts för att omgestalta Hässleholms centrum. Ja, den här tävlingen omfattar bara delar av centrum, nämligen Stortorget, Första Avenyen och Frykholmsgatan, den del som löper mellan Första Avenyen och Tingshusgatan.
Det vinnande förslaget heter ”Hässleholm nästa” och har tagits fram av en arkitektbyrå från Stockholm, Nivå Landskapsarkitektur och bygger på ett koncept som ”lånar in omgivande naturlandskap i staden” och ”förstärker det lokala”.

Arkitekterna bakom det vinnande förslaget (ja, jag vet att det är en urusel bild – sorry!)

Projektet blev omdiskuterat redan innan tävlingen avgjordes. Vilka reaktioner som kommer nu återstår att se. Det finns belackare som menar att de 33 miljoner kronor som projektet med omgestaltning av centrum beräknas kosta kan användas till bättre saker, företrädesvis inom omsorgen. Det har, överhuvudtaget stormat en hel del kring Hässleholms Kommun och dess politiker på sistone. Kommunchefen avgick hastigt och lustigt förra månaden och i veckan lämnade ordföranden och vice ordföranden i omsorgsnämnden sina uppdrag i protest mot kommunledningen. Samma kommunledning har också fått kritik från flera håll angående trygghetsboendet som just nu färdigställs på gamla Ringcentral-tomten. Också kommunens engagemang i höstens kommande musikal, ”Allt eller inget!” har mött massiv kritik.

Det tycks vara så att hässleholmaren i allmänhet tycker att allt ska bestå. Förändringar undanbedes. Åtminstone om det inte gäller idrott. Kanske bör man hålla i  minnet att medel till det allmänna kommer från det privata. Följaktligen är det avgörande för Hässleholms framtid att staden och kommunen är attraktiv för boende, arbete, handel, besöksnäring och givetvis också för service. Men det blir ingen kommunal service om det inte finns några skatteintäkter. Och skatteintäkter kommer som bekant från det privata näringslivet. Att förlita sig i allt för hög omfattning på offentlig verksamhet kommer oundvikligen att sluta i att kronor förvandlas till polletter.
Därför är det inte så enkelt att man kan säga att centrum i Hässleholm fungerar som det är och att det är viktigare att använda pengarna på omsorgen. Om Hässleholm inte står sig i konkurrensen mot kringliggande orter så kommer det förr eller senare att drabba omsorgen i kommunen och inte bara det privata näringslivet. Kritiken blir i själva verket kontraproduktiv.

Sedan mitten på 70-talet har befolkningen i vår kommun vuxit med ungefär 2.000 personer, Kristianstad har vuxit med ca 12.000 personer och Nacka kommun (jämförelsen kanske haltar men ändå…) växer med 2.000 personer – varje år.
Vi kan hoppas på ESS och Maxlab IV, en växande Öresundsregion, mm och att detta ska ”spilla” på Hässleholm men faktum är att om vi inte själva tar ansvar för vår utveckling och är beredda att satsa på vår egen framtid är risken uppenbar att Hässleholm blir en vit fläck på kartan medan vår omgivning blomstrar.
Centrumhandeln i Hässleholm har det redan besvärligt och det kommer inte att bli lättare framöver. Utveckling sker i Kristianstad, i Malmö och Hyllie och i Helsingborg/Väla. Detta måste vi ta hänsyn till för att vår stad inte ska bli en ”död” stad. Vi kommer inte att kunna locka människor att flytta till Hässleholm, att besöka vår stad och att göra vår stad levande med enbart god omsorg. Vi måste kunna erbjuda trevliga restauranger, spännande butiker och trevlig miljö tillsammans med levande kultur också. Annars är vi chanslösa!

Bosse