Nya utmaningar

Det har varit en hyfsat intensiv vecka, vecka 17. Varje år sedan ett antal år tillbaka är just vecka 17 en nationell ”Starta Eget-vecka” i NyföretagarCentrums regi. Runtom i landet anordnas olika aktiviteter för att skapa uppmärksamhet kring NyföretagarCentrum och villkoren för eget företag. Hos oss på NyföretagarCentrum kan man få kostnadsfri, konfidentiell och objektiv rådgivning kring företagsstarten. Sedan ett par år tillbaka har vecka 17 marknadsförts under temat Café Starta Eget. Det innebär, i korthet, att man bjuder in intresserade att komma och lyssna på experter ur NyföretagarCentrums nätverk under stund samtidigt som man dricker kaffe. Under café-träffen finns det också möjlighet att mingla och knyta kontakter för det fortsatta förberedelsearbetet inför företagsstarten. Nästa steg kan bli att boka in sig hos oss för en personlig rådgivningstimme.

Café Starta Eget på Norra Skåne

Här i Hässleholm har veckan innehållit flera programpunkter. Veckan startade i tisdags när vi höll ett mini-seminarium om ”Sociala medier och hur du kan använda dem i din marknadsföring”. Ett tjugotal personer dök upp när Maria Bloom från företaget Little Bloom berättade om sina erfarenheter från sökmotoroptimering, Google, Facebook, Twitter, bloggar och e-handel.
Redan på onsdagskvällen följde nästa aktivitet med Starta Eget-information som numera genomförs av NyföretagarCentrum själva. Tidigare har det varit ALMI som arrangerat dessa träffar och NyföretagarCentrum som deltagit. Men sedan något år tillbaka har ALMI diskret backat ut från Hässleholm och jag kände att vi på NyföretagarCentrum måste ta över och ansvara för att kommunens invånare får adekvat information och inspiration och eget företagande.
Onsdagskvällen lockade ett ytterligare tjugotal intresserade som fick informationen, denna gång av NyföretagarCentrum och revisionsfirman Pwc.
Tidig torsdagsmorgon och Café Starta Eget på tidningshuset Norra Skåne i Hässleholm. Jag hade bett Louise Ekeblad från tidningskoncernen att berätta lite om marknadsföring, Birgitta Waldt från LRF Konsult att berätta om ekonomi och redovisning, Andreas Lindh och Anna Bengtsson från SEB att informera om bank och finansiering samt Ulf Nilsson från Skatteverket att prata om skatter och hur man registrerar sitt företag. Norra Skåne bjöd på frukost och givetvis delade vi alla ut informationsmaterial till deltagarna.
Veckan avslutades igår, lördag med att NyföretagarCentrum tillsammans med vår partner Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad fanns på Stortorget och delade ut ”Starta Eget-kit” till allmänheten. I sanningens namn ska sägas att aktiviteten på torget var ganska begränsad för vår del. Ett envist regn bidrog till glesnande skaror och det var nog inte riktigt den målgrupp vi söker som hittat till Stortorget i Hässleholm denna lördag.

Café Starta Eget på Stortorget i Hässleholm

NyföretagarCentrums verksamhet finansieras av det privata näringslivet till  minst 50 % enligt det regelverk som gäller för att man ska få vara en med i det landsomfattande nätverket som består av ett 90-tal centra. Övrig finansiering kan vara offentlig. I genomsnitt är det drygt 30 % som det offentliga står för. I fallet NyföretagarCentrum Hässleholm är den offentliga finansieringen 50 % eller mer. Vi är alltså snubblande nära att inte uppfylla kraven på privat finansiering. Det finns ett, för att uttrycka det försiktigt, ganska ljumt intresse från företagen i Hässleholm att engagera sig i NyföretagarCentrums verksamhet. Det är en liten grupp företag, främst banker, revisionsbolag och bygdens dominerande försäkringsbolag som utgör grunden i den privata finansieringen. Ytterligare några mindre, lokala företag finns med. De större, namnkunniga företagen har med åren lämnat NyföretagarCentrums nätverk en efter en. Efterhand som företagen arbetar på en mer nationell eller internationell marknad besätts också de beslutande posterna med personer utan anknytning till bygden. Inte sällan pendlar dess chefer in från någon annan kommun.
Det har med krympande resurser också blivit allt svårare att ge våra samarbetspartners ”valuta för pengarna”. Denna lilla skärv som NyföretagarCentrum har varje år räcker till fasta kostnader i form av hyra, telefon och en del annat. Det som blir över efter detta används till rådgivningstimmar. Dessa blir färre och färre medan efterfrågan är lika stor och vissa år ökar – beroende på det rådande företagsklimatet.
Att hitta medel till ”kundvård” av våra partners finns det inte ekonomiska medel till.

Nu riskerar NyföretagarCentrum att tvingas till nedläggning eftersom nivån nu är så låg att det inte går att driva verksamheten överhuvudtaget. Trots att en stor del av arbetet görs utan ersättning räcker pengarna inte till drift året ut som det nu ser ut. Ännu ett minustecken för Hässleholm som tycks ha det mycket svårt när det gäller samverkan, samarbete och gemensamma mål. Förhoppningen ställs till den styrelse som ska tillträda den 15 maj. Stora delar av den gamla styrelsen avgår då och ersätts med nya krafter. Att vända skutan NyföretagarCentrum blir dock ingen lätt uppgift för dessa tappra ledamöter. Det är en rejäl utmaning att på ett pedagogiskt sätt förklara för näringslivet i Hässleholm och för kommunledningen att fler livskraftiga företag är en del av Hässleholms framtid och att NyföretagarCentrum har en viktig roll att fylla i detta sammanhang.
Medan man förstått detta på många andra håll i Sverige, inte minst i Kristianstad, tycks hässleholmarna ha svårt att se kopplingen mellan framgångsrikt företagande hos andra och egen välfärd. Här råder devisen: ”Jag vill tjäna mer och behålla allt själv” hos alltför många. Det innebär att man frånsäger sig framtida kunder och därmed framtida vinster med sitt kortsiktiga tänkande. Tom de mest meriterade företagarna i kommunen tycks ha svårt att förstå detta.
Hässleholmarna sätter sin tilltro till kringliggande kommuners ansträngningar, närheten till ESS och Maxlab IV, att vi ligger i utkanten av en storstadsregion och våra goda kommunikationer (läs järnväg, vägnätet är uruselt om ni frågar mig) för en framtida positiv utveckling av kommunen. Det kan straffa sig. Inget tyder på att folk och företag söker sig till en plats pga av dess geografiska läge om det inte också finns andra värden som efterfrågas. Det bildas kluster där det finns förutsättningar för det, dvs god infrastruktur, god service, attraktivt boende, osv. Inget av detta gör sig självt. Här har Hässleholm varit förhållandevis passiva. Och i vilket fall har man inte lyckats hitta de riktigt attraktiva satsningarna. Av kommunens 50.000 invånare tycks 30.000 kämpa för att använda resurserna på små diskreta projekt runtom på landsbygden. Inget av dessa syns utanför den egna kommunen, knappt inom den heller, för övrigt. Vad är det som ska locka människor och företag till Hässleholm?

Är det den nya fotbollsplanen i Vittsjö? Är det Trädhuset på Hovdala? Är det friluftsbadet i Vinslöv eller kanske järnvägsstationen i Sösdala? Ska stockholmarna välja Luhrsjöns strand framför Torekov? Knappast är mitt svar. Det krävs något annat. Det krävs vardagsfunktion och det krävs något som hässleholmaren själv är stolt över. Fråga människor som bor i en annan kommun vad de är stolta över? Vad blir svaret? Inte sällan får man samstämmiga svar från majoriteten på en ort. Man är stolt över fotbollslaget, över det vackra torget, över den vackra sjön eller något annat som profilerar.
Fråga en hässleholmare vad hon eller han är stolt över – de blir alltför ofta er svaret skyldig.

Personligen tror jag att vi behöver något att samlas kring, vi behöver gemensamt satsa och satsa stenhårt på att lyfta fram Hässleholm som en stark, attraktiv och framtidsinriktad plats. Bostäder, vägar, skolor, stad, service, handel, mm är det som kan vara nyckeln till framgång. För det krävs genomtänkta satsningar, generositet och oegennyttigt arbete (det blir egennyttigt av sig självt med tiden). Hässleholm måste bli hela kommunens angelägenhet och stolthet.
NyföretagarCentrum är en faktor i detta, inte det som framtiden står och faller med men en aktör som hjälper till att göra Hässleholms kommun attraktiv.

Bosse

Stadsutveckling i Hässleholm

Hässleholm står inför en omvandling av centrum. I ett första steg är det Frykholmsgatan, Stortorget och Första Avenyen som ska omgestaltas. Syftet är att skapa ett attraktivt centrum för både hässleholmare och besökare. ”I Hässleholms stadskärna är det enkelt att mötas och härligt att vara” har slagits fast som en programförklaring. Till detta ska läggas ytterligare ett antal punkter som beskriver den vision man har för stadskärnan. Läs mer på kommunens hemsida.

När man betraktar Hässleholm och omvärlden framhålls gärna stadens utomordentliga läge i kanten av en storstadsregion. Till Hässleholm är det lätt att ta sig. Vi har fantastiska kommunikationer – åtminstone med tåg. Fast tågen går ju förstås åt bägge hållen, dvs det är lätt att ta sig ifrån Hässleholm också. Och då ligger Malmö mindre än en timme bort och Köpenhamn når man bara några minuter senare. Den berömda Öresundsregionen finns inom räckhåll. Här finns köpcentra, teatrar, restauranger och ett folkliv som överträffar de vildaste drömmar vi har i Göingebygden.

Man måste följaktligen fråga sig till vad Hässleholms centrum skall utvecklas till? Ska vi skapa ett nytt Lilla Torg (Malmö), ett nytt Emporia (Hyllie) eller ett nytt Ströget (Köpenhamn)? Svaret på frågan är naturligtvis att vi ska skapa ett nytt Hässleholm. Men frågan kvarstår – var finns vi i Öresundsregionen, var finns vi i norra Europa. I en studie som gjorts av Kairos Future fastslår man att sk. kluster uppstår kring människors aktiviteter och inte utifrån geografiska förutsättningar. Med andra ord är det inte självklart att Hässleholm sveps med av Öresundsregionen. ESS-projektet med MaxLab IV nämns ofta som en framgångsfaktor för hela regionen men Region Skåne är som bekant inte en homogen region. Den kantrar kraftigt åt sydväst och väst. Här uppe i det nordöstra hörnet råder, i princip, nolltillväxt. Hässleholms kommun har växt med ca 2.000 människor sedan 1974 (!).
En annan viktig faktor att tänka på för Hässleholm är kommunens struktur. Med det menar jag hur ser kommunen ut demografiskt. Av 50.000 invånare bor ca 30.000 utanför tätorten Hässleholm. I de byar som omger tätorten vill man också ha kommunal service – fullt förståeligt. Det innebär emellertid att de flesta satsningar blir kompromisser. När man ska göra något i Hässleholm har redan en hel del resurser förbrukats på andra, också lite mindre, projekt runt omkring tätorten. Det ska finnas simhallar, fotbollsplaner och annan rekreation i alla byarna. Det blir svårt att kraftsamla och få till något publikdragande.

Med merparten av invånarna utanför tätorten kan man förstå att det är där majoriteten av väljarna finns. Svårt läge för våra politiker. Det kräver stort politiskt mod för att våga stärka Hässleholm ”på bekostnad av”  kransorterna. Å andra sidan kommer nuvarande strategi sannolikt att utarma Hässleholms tätort och då blir följden att byarna runt omkring också går ett dystert öde till mötes, även om vissa byhövdingar skulle vädra morgonluft till en början.

Hässleholm måste hitta sin identitet som gör att det är attraktivt att bo, leva och arbeta här. För det krävs att förutsättningar finns för handel, utbildning, omsorg, arbete, boende, osv. Då duger det inte att kommunala tjänstemän, inte sällan bosatta utanför tätorten, vill starta kommunala inrättningar som inte kan drivas kommersiellt för att hålla en hög service i byn. Det är att göra hela kommunen en björntjänst. För att tala klarspråk; om det inte går att driva ett gym i Bjärnum på kommersiell basis ska det inte finnas något gym i Bjärnum. Gymsugna får helt enkelt åka till Hässleholm. Det är därför vi satsar på Pågatåg Nordost, bl a.
Ökad servicenivå i Hässleholm innebär att det blir mer attraktivt att bo och leva där. Med en ökad befolkning ökar också kundunderlaget vilket ger möjligheter till nya etableringar och expanderande företag vilket ytterligare ökar attraktiviteten. Snart spiller detta på orterna runt omkring Hässleholm och plötsligt finns det underlag för ett gym i Bjärnum – som drivs i privat regi.

En arkitekttävling har pågått under några månader och nu finns fyra förslag på omgestaltning av området kring Stortorget i den första etappen. Förslagen har döpts till Live & Direct, Hässleholm nästa, Tillbaka till staden och Självklart i Hässleholm. Läs mer om vad varje förslag innebär på denna länk. Så frågan är då vad stadsutvecklingen i Hässleholm syftar till och vilket av de fyra alternativ som i skrivande stund finns utställda i Kulturhusets foajé vi ska förorda. Oavsett vad svaret blir krävs det att staden fylls med människor och aktiviteter för att de 33 miljoner som ska satsas ska ge en god utväxling för Hässleholm och dess invånare.

Bosse