Ordningen återställd – bilden vecka 10

Hej!

Det blev ingen bild förra veckan. Det kanske berodde på bristande inspiration, trötthet eller ett missförstånd?

Nu är emellertid ordningen återställd. Och inte bara här på min lilla blogg utan på flera andra områden. Förra veckan skickade kommunen ut besked till olika berörda att Stortorget i Hässleholm till 100 % skulle användas för valstugor med tillhörande valpropaganda från 18 augusti – 21 september. Ingen annan verksamhet skulle få plats. Det fick blom- och grönsakshandlaren Lars att gå i taket och meddela, via tidningen att han minsann inte tänkte stå på torget alls detta nådens år 2014.
Det väckte i sin tur en mindre folkstorm vilket alla utom kommunens folk kunde räknat ut i förväg. Efter en helg med överhettade Facebook-konton meddelade kommunen att det hela var ett missförstånd och att det visst skulle finnas plats för torghandel under augusti och september. Ingen tror att det var ett missförstånd – men vad gör det nu när ordningen är återställd och Lars fanns på plats med blommor och grönsaker redan denna lördag.

Vårkänslor på Stortorget

Vårkänslor på Stortorget

Ordningen återställd på Stortorget

Ordningen återställd på Stortorget

Personligen är jag inte så road av vinter och ser därmed alltid fram emot våren. Även på detta område är nu ordningen återställd och man kan känna vår i luften. Det har så sakteliga börjat spira i rabatterna och det går att välja lite lättare kläder när man vistas utomhus. Detta kan ju i och för sig vara ett missförstånd eftersom våren är ovanligt tidig i år. Men kanske har vädergudarna bestämt sig för att gå mig till mötes och erkänna att det bara var ett missförstånd att kasta snö på mig?

Så man kan säga att tre missförstånd har fixats denna vecka – en bra vecka mao.

Tänk först, tala se´n och var ödmjuk!

Bosse

Hur ska vi ha råd med omsorg?

Debattens vågor har gått höga i Hässleholm på sistone. Omsorgen vill ha mer pengar och kritiken mot t ex stadsutveckling hörs från flera håll. 33 miljoner på att bygga om centrum kan tyckas vara mycket pengar. Bättre då att lägga dessa resurser på omsorgen, skola och annat som kräver resurser för att fungera på ett godtagbart sätt tycker många.
Man måste ha ett hjärta av sten för att inte tycka att de mjuka värdena är viktiga och att sjuka och gamla ska ha god omvårdnad. Socialt utsatta ska också ges chans till ett drägligt liv, våra barn ha god barnomsorg och skola, osv. Men var kommer pengarna ifrån som ska betala detta? Ja, skattemedel är det enkla svaret men då kan man enkelt ställa följdfrågan: Var kommer skattepengarna ifrån? Jo  från det privata näringslivet. Därifrån och ingen annanstans ifrån.

Det är därför oerhört viktigt att Hässleholm får en positiv utveckling och skapar goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Det är förutsättningen för god tillväxt och det, i sin tur ger sköna skattekronor som kan spenderas på bl a omsorg. Men om vi inte vill investera i goda förutsättningar för näringslivet kommer det heller inte att bli några resurser till omsorgen på sikt.

Hässleholms kommun har haft en befolkningstillväxt på på ca 2.000 personer under de senaste fyrtio åren. Det är, för att uttrycka det milt, en katastrofalt dålig tillväxt. I våra grannkommuner har det gått bättre och t ex Kristianstad passerade alldeles nyligen 80.000 invånare. Malmö växer så det knakar och det går betydligt bättre också i Ängelholm (+3.000 personer på 15 år). Som en jämförelse (måhända haltar den men ändå…) kan nämnas att Nacka kommun utanför Stockholm växer med 2.000 personer – varje år.
Trenden med låg tillväxt i vår kommun måste brytas om inte omvärlden ska köra om och över oss och vi ska förpassas till gruppen av krympande kommuner. Skulle det hända kommer också resurserna till bl a omsorg att krympa. Det är därför inte bara rätt utan helt avgörande för vår framtid att vi satsar framåt. Som en del i en sådan satsning ingår stadsutvecklingen och förbättrade förutsättningar för handel och restaurangliv i de centrala delarna av Hässleholm. De gör hela kommunen mer attraktiv för såväl inflyttning som för besökare. Fler invånare och fler besökare skapar en bredare skattebas och ger ökade möjligheter för god omsorg.
Så omsorg och stadsutveckling står inte i något motsatsförhållande till varandra utan det ena förutsätter det andra.

Bosse

Stadsutveckling i Hässleholm

Hässleholm står inför en omvandling av centrum. I ett första steg är det Frykholmsgatan, Stortorget och Första Avenyen som ska omgestaltas. Syftet är att skapa ett attraktivt centrum för både hässleholmare och besökare. ”I Hässleholms stadskärna är det enkelt att mötas och härligt att vara” har slagits fast som en programförklaring. Till detta ska läggas ytterligare ett antal punkter som beskriver den vision man har för stadskärnan. Läs mer på kommunens hemsida.

När man betraktar Hässleholm och omvärlden framhålls gärna stadens utomordentliga läge i kanten av en storstadsregion. Till Hässleholm är det lätt att ta sig. Vi har fantastiska kommunikationer – åtminstone med tåg. Fast tågen går ju förstås åt bägge hållen, dvs det är lätt att ta sig ifrån Hässleholm också. Och då ligger Malmö mindre än en timme bort och Köpenhamn når man bara några minuter senare. Den berömda Öresundsregionen finns inom räckhåll. Här finns köpcentra, teatrar, restauranger och ett folkliv som överträffar de vildaste drömmar vi har i Göingebygden.

Man måste följaktligen fråga sig till vad Hässleholms centrum skall utvecklas till? Ska vi skapa ett nytt Lilla Torg (Malmö), ett nytt Emporia (Hyllie) eller ett nytt Ströget (Köpenhamn)? Svaret på frågan är naturligtvis att vi ska skapa ett nytt Hässleholm. Men frågan kvarstår – var finns vi i Öresundsregionen, var finns vi i norra Europa. I en studie som gjorts av Kairos Future fastslår man att sk. kluster uppstår kring människors aktiviteter och inte utifrån geografiska förutsättningar. Med andra ord är det inte självklart att Hässleholm sveps med av Öresundsregionen. ESS-projektet med MaxLab IV nämns ofta som en framgångsfaktor för hela regionen men Region Skåne är som bekant inte en homogen region. Den kantrar kraftigt åt sydväst och väst. Här uppe i det nordöstra hörnet råder, i princip, nolltillväxt. Hässleholms kommun har växt med ca 2.000 människor sedan 1974 (!).
En annan viktig faktor att tänka på för Hässleholm är kommunens struktur. Med det menar jag hur ser kommunen ut demografiskt. Av 50.000 invånare bor ca 30.000 utanför tätorten Hässleholm. I de byar som omger tätorten vill man också ha kommunal service – fullt förståeligt. Det innebär emellertid att de flesta satsningar blir kompromisser. När man ska göra något i Hässleholm har redan en hel del resurser förbrukats på andra, också lite mindre, projekt runt omkring tätorten. Det ska finnas simhallar, fotbollsplaner och annan rekreation i alla byarna. Det blir svårt att kraftsamla och få till något publikdragande.

Med merparten av invånarna utanför tätorten kan man förstå att det är där majoriteten av väljarna finns. Svårt läge för våra politiker. Det kräver stort politiskt mod för att våga stärka Hässleholm ”på bekostnad av”  kransorterna. Å andra sidan kommer nuvarande strategi sannolikt att utarma Hässleholms tätort och då blir följden att byarna runt omkring också går ett dystert öde till mötes, även om vissa byhövdingar skulle vädra morgonluft till en början.

Hässleholm måste hitta sin identitet som gör att det är attraktivt att bo, leva och arbeta här. För det krävs att förutsättningar finns för handel, utbildning, omsorg, arbete, boende, osv. Då duger det inte att kommunala tjänstemän, inte sällan bosatta utanför tätorten, vill starta kommunala inrättningar som inte kan drivas kommersiellt för att hålla en hög service i byn. Det är att göra hela kommunen en björntjänst. För att tala klarspråk; om det inte går att driva ett gym i Bjärnum på kommersiell basis ska det inte finnas något gym i Bjärnum. Gymsugna får helt enkelt åka till Hässleholm. Det är därför vi satsar på Pågatåg Nordost, bl a.
Ökad servicenivå i Hässleholm innebär att det blir mer attraktivt att bo och leva där. Med en ökad befolkning ökar också kundunderlaget vilket ger möjligheter till nya etableringar och expanderande företag vilket ytterligare ökar attraktiviteten. Snart spiller detta på orterna runt omkring Hässleholm och plötsligt finns det underlag för ett gym i Bjärnum – som drivs i privat regi.

En arkitekttävling har pågått under några månader och nu finns fyra förslag på omgestaltning av området kring Stortorget i den första etappen. Förslagen har döpts till Live & Direct, Hässleholm nästa, Tillbaka till staden och Självklart i Hässleholm. Läs mer om vad varje förslag innebär på denna länk. Så frågan är då vad stadsutvecklingen i Hässleholm syftar till och vilket av de fyra alternativ som i skrivande stund finns utställda i Kulturhusets foajé vi ska förorda. Oavsett vad svaret blir krävs det att staden fylls med människor och aktiviteter för att de 33 miljoner som ska satsas ska ge en god utväxling för Hässleholm och dess invånare.

Bosse