Arkitekttävling i Hässleholm

Som bekant pågår en arkitekttävling i Hässleholm. Fyra förslag presenteras just nu på biblioteket i vårt vackra kulturhus. Förslagen har fått namnen; Självklart i Hässleholm; Hässleholm nästa; Tillbaka till staden; Live & Direct. Området som berörs är Stortorget, Första Avenyen och Frykholmsgatan mellan Första Avenyen och Tingshusgatan.

Vid ett möte som kommunen kallat till i torsdags den 3:e maj samlades ett 35-tal personer för att lämna synpunkter på förslagen och ställa frågor. Bl a framkom att det i flera förslag förekom trädplanteringar i en omfattning som ifrågasätts. Träd ser vackert ut på bild i samtliga förslag men vilka konsekvenser får det. I något av arkitekternas idéskiss föreslås t ex lindar. Dessa lär droppa större delen av säsongen och lämpar sig därmed inte i anslutning till platser där människor ska befinna sig, uteserveringar, bänkar etc.
Vår stad har en stor population av duvor, kajor och andra fåglar. Dessa kan naturligtvis finna boplatser och skydd i träden men fåglar innebär också nedskräpning och fågelspillning som ju inte är så trevligt på sig själv, på bänkar och bord.
Träd ger också skugga och det kan vara behagligt – några dagar när det är som varmast men allt som oftast är det ändå sol vi nordbor så gärna vill ha. Flera röster hördes som förespråkade lägre planteringar i kombination med högre träd. Utrymme för större uteserveringar efterfrågas också.

I förslaget Live & Direct löper en konstruktion från Resecentrum vidare runt Stortorget, ömsom i marken, ömsom i luften, ömsom som någon form av vattenkonstruktion. Den ska inbjuda till lek, fungera som tak och vara blickfång. Stor del av marken ska täckas av smågatsten vilket förefaller som omodernt och opraktiskt tänkande. Smågatsten är svåra att snöröja effektivt. De är svåra att gå på för äldre, handikappade och även för unga människor, inte minst kvinnor med höga klackar. En del i utgångspunkten har också varit det stundande 100-årsjubiléet 2014. Jag ser hellre till en långsiktig lösning för stadskärnan och tycker att den ska fungera såväl vid 100 som 130.

Blommande träd på Frykholmsgatan

Självklart i Hässleholm utgår från fyra grundvärden. Enhetlighet, från vild till tam, härlighetsvärden och centrum en magnet. Även i detta förslag vill man plantera mycket träd och annan växtlighet längs med Första Avenyen. Här säger arkitekterna att Hässleholm befinner sig i gränslandet mellan det svenska skogsbältet och Skånes öppna landskap vilket man vill återspegla i växtligheten längs med gatan. Ingen ökenvandring alltså utan snarare ”skogsmulles våta dröm”. Jag har svårt att få en bra bild av Stortorgets utformning men någon form av fast scen i det nordvästra hörnet finns inritat och infästningspunkter för paviljonger kan man också se. Möjligen är dessa tänkta för torghandel och annan verksamhet. I det sydöstra hörnet (utanför Statt) är ett sk. klimatlandskap planerat med växter och vatten.

Hässleholm nästa är det förslag som upplevs som allra mest trädrikt, åtminstone på Första Avenyen. Här har man tänkt sig dubbla rader med träd från Resecentrum och hela vägen upp till kyrkan, ja faktiskt ända in på kyrkplatsen. Man säger sig vilja ”låna in omgivande naturlandskap i stadskärnan och förstärka det lokala”.
Stortorget ska göras helt plant med hjälp av en trappa i det nordöstra hörnet som leder ner till en vattenspegel. I den nordvästra delen vill man placera ett glashus, ett orangerie eller ”limoneria” som valt att kalla det. I detta finns citrusträd som man lyfter ut på torget. Så mycket för den lokala förankringen. På torget placeras ett flertal skulpturer i runda former tillverkade av brons. Ur munstycken på flera platser på torget kommer vattenstrålar
Man har tänkt sig en marknadsplats i nuvarande gatukorsning Vattugatan/Första Avenyen.

Tillbaka till staden vill bl a återskapa Berns trädgärd på Stortorget med möjlighet till uteservering och med uppstammade lindar. I det nordöstra hörnet finns en rund vattenspegel. En oregelbunden belysningslinje går från Resecentrum till Östergatan där arkitekternas entusiasm tycks ha avtagit något i detta förslag. Vid den lilla öppna platsen utanför Resecentrum tänker man sig en informationsportal. Det låter som en god idé. Besökare som kommer till Hässleholm möts idag av en total brist på information. Vid kommungränsen sitter föga inbjudande gröna skyltar och vid infarten till staden sitter lika tråkiga skyltar med ett sammelsurium av reklamskyltar.
Även detta förslag har en idé om en aktivitetszon i hörnet Vattugatan/Första Avenyen (jfr Hässleholm nästa). Kanske är det tänkt som en marknadsplats?

I förslagen finns också beskrivet olika typer av belysningar som ska hjälpa till att gestalta stadsrummet. Ljussättning har blivit ett effektivt sätt att skapa rätt känsla i stadsrummet. Vi har ju fått en ljussatt viadukt vid Tredje Avenyen/Kristianstadsvägen. Enligt ryktet till en kostnad av 600.000 kronor. Smakar det så kostar det. Och ibland måste det få kosta. Genomgående finns tankar om vatten och växtlighet. Hässleholm har inget naturligt vatten stadsnära. Det har ju funnits en å längs med Vattugatans sträckning och någon hade en tanke på en ”liten kanal” där men det är kanske att göra det lite svårt för sig.
Alla förslagen innehåller såväl konkreta lösningar som visionära tankar kring stadens utveckling, kultur och handel. Det som är allra viktigast för Hässleholm är kanske inte vilken gatubeläggning vi väljer eller ens trädens placering utan mer hur vi får staden att fungera och attrahera. Hur ska vi få torghandeln att vara attraktiv? Idag fyller vi Stortorget med skrotbilar och fladdrande presenningar. Här saluförs diverse varor, allt från kläder och väskor till CD-skivor och allehanda ”konsthantverk”. En och annan matförsäljare förekommer också utöver de lokala grönsaks- och blomsterhandlarna. Lika viktigt som torgets fysiska utformning är vilka förutsättningar som ges för både den ”bofasta” handeln som för den ambulerande. Det vi söker med stadsutveckling är ju inte bara fysiska förändringar av gator och torg utan också utveckling av handel, restauranger och kultur. Sammantaget är det utveckling av hela kommunen som eftersträvas med förbättrad befolkningstillväxt som ett övergripande mål. Utan tillväxt blir det heller inte resurser till utveckling av något överhuvudtaget.

Jag skulle vilja se en praktisk, funktionell lösning av hur torghandeln ska se ut i framtiden. Var ska nuvarande Pastavagn och Pölsemannen finnas eller deras motsvarigheter? Hur ska nuvarande torghandlare driva sin verksamhet? Vilka aktörer ska finnas på torget?
Ett enkelt förslag är att ha fasta paviljonger som hyrs ut till de aktörer som ska bedriva handel på torget. Hyran ska sättas i relation till övrig hyresnivå för butikerna i staden  på ett sådant sätt att villkoren blir likvärdiga. Paviljongerna kan användas året runt. Vissa aktörer kanske har en fast plats varje dag andra finns i olika paviljonger olika dagar. Till jul kan paviljongerna användas till julmarknad, till påsk, midsommar eller vid andra evenemang kan de anpassas till detta. Torget kan hållas estetiskt tilltalande. Det krävs också att medel avsätts för att hålla paviljongerna fräscha, årligt underhåll krävs och det måste finnas resurser att sanera skadegörelse omedelbart när det inträffar, för det gör det.
Bygg gärna ett glashus med uteservering på Stortorget men välj ett soligt läge, skippa citronerna och ordna något som fungerar året runt. Koppla information och marknadsföring till Hässleholms nya gestaltning. Och varför vänta till 2014? Det går bra att införa många av de mjuka värdena redan idag. Se till att rensa upp i torghandeln, se till att få fram välkomnande och informativa skyltar vid infarterna och gör en marknadsplan för Hässleholm. Hur ska vi marknadsföra oss? Vilka värden ska vi föra fram? Vad ska vi vara stolta över – har vi något att vara stolta över? Om svaret uteblir ska vi kanske se till att skaffa oss det – PDQ!

Bosse

Urusel bloggare

Herregud vad jag är dålig på att blogga! Jag som alltid gillat att skriva och har ett elände med att vara kortfattad. På min egen blogg kan jag ju skriva så mycket jag vill. För övrigt är det väl ändå ingen som läser?

Nu är våren i alla fall här och då blir man ju lite piggare. Kanske kan det ge energi för mer bloggande? Den som läser får se. Annars tas min tid i anspråk för allt mellan himmel och jord. Det är drygt ett år sedan jag tog på mig uppgiften att vara ordförande för HessleCity, handelsföreningen i Hässleholm. Mot bättre vetande kan man tycka och trots min hustrus bestämda avrådan. Nu är jag inne på min andra period – man kan inte hoppa av efter ett år. Då har man ju inte blivit varm i kläderna. Kanske är jag en ”slow starter”? Efter ett litet intimt årsmöte är det nu många bollar i luften, inte minst med Festivaldax som i år är den 8 – 11 augusti. Förra årets festival drabbades av regn, regn och regn och fick ingen positiv kritik från husorganet Norra Skåne. För övrigt är det sällan vi får något positivt överhuvudtaget från det hållet. Förre ordföranden i föreningen ligger bättre till och tidningen tycker nog att han borde varit kvar vid rodret, mediamänniska som han är. HessleCity har i alla fall ett gott samarbete med Håcan som är en av de aktörer som bidrar till en levande stad. Det tackar vi för!

Inför årets festival har vi tagit till nya grepp, ingen revolution men ändå en del förändringar. Redan i november kallade vi till workshop för att få en bild av vad som är festival för besökarna. Engagerade människor från nöjesbranschen, kommunen, krögarna, mfl kom och vi fick många åsikter och idéer. Efter årsskiftet följde vi upp med ytterligare en workshop och ett krögarmöte. Av 47 inbjudna krögare dök det upp ca 10. Bedrövligt! Gnälla går ju men göra något själv… Nu har vi fått en liten grupp med människor som känner engagemang för festivalen och som tillför kompetens och entusiasm. Därtill kan vi lägga sponsorer varav en redan är igång med arbete. Jag tror det är framtidens melodi för festivalen (och för utvecklingen i Hässleholm överhuvudtaget) att det lokala näringslivet engagerar sig och tar ansvar för det som händer i Hässleholm.

På Festivaldax 2012 kommer besökaren att hitta:

  • Matvagnar men detta år som en sk ”food court”, dvs vi samlar vagnarna i en formation runt sittplatser och eventuellt en mindre scen.
  • Försäljare, dock inte en enda på Frykholmsgatan mellan Stortorget och Tingshusgatan
  • Partyfabriken på Nytorget
  • Underhållning på Stortorget, dock inget jättetält som fyller hela torget.
  • En scen och aktiviteter i anslutning till kulturhuset
  • Jazzkvällar på Norra Station med restaurangservering
  • Fler aktiviteter för barn
  • Bättre service med information
  • Fler restauranger som har uteservering och erbjudanden till festivalbesökarna
  • Axels Tivoli
  • Ett ”Festivaldax-band” med massor av rabatter och erbjudanden från handlare, krögare och andra
  • och mycket, mycket mer.

Jaha, det är en del att ”rodda”. Främst är det cityledaren, Janne, som ska hålla samman detta men i år ska han förhoppningsvis få hjälp av en del duktiga medarbetare. Vissa aktiviteter kommer vi dessutom att driva som autonoma projekt. Håll tummarna för att vädret står oss bi!

När jag inte ägnar mig åt dessa fritidssysselsättningar ska sorgebarnet NyföretagarCentrum tas omhand. Här saknas både pengar och engagemang från, inte minst näringslivet. NyföretagarCentrum ger kostnadsfri, opartisk rådgivning till nyföretagare – människor som vill starta företag. För att de ska få den hjälp de så väl behöver måste verksamheten finansieras. Det görs med hjälp av bidrag från partners i det privata näringslivet och med offentliga medel från främst kommunen. Men rådgivning till nyföretagare är inte tillnärmelsevis så sexigt som idrottsevenemang och TV-idoler. Därför är det svårt att få tillräckliga medel för att ge Hässleholms nyföretagare en god start på sitt företagande, det som ska hjälpa Hässleholm till tillväxt och välfärd. De nya företagen ska ju också bli de befintliga företagens nya kunder. Tacksam är man dock för de företag som är engagerade och bidrar med både pengar och kompetens. Våra resurser inskränker sig till knappt 400.000 kronor under ett år, knappt hälften av vad som krävs för en effektiv verksamhet om man jämför med andra NyföretagarCentrum i landet. Enligt en beräkning gjord i Strängnäs, omräknad till Hässleholmsförhållanden genererar företagen som NyföretagarCentrum under en 3-årsperiod varit delaktig i att starta 208.000.000 kronor i skatteintäkter. Good investment!

Inga bilder denna gång – snart dags att rulla ut Harleyn!

/Bosse