Det går bra nu…

Hej!

Det går bra nu – eller gör det det? Vi överskuggas av Coronapandemin och Sverige har blivit paria i stora delar av världen. Vi har mångfalt fler döda än våra nordiska grannar t ex. Man frågar sig hur vi kunde misslyckas så?
I statstelevisionen sitter en minister, Morgan Johansson och vägrar debattera med en representant från oppositionen och SVT låter ministern diktera villkoren. Ett knivhugg i ryggen på demokratin. Oppositionens representant, Maria Malmer Stenergard (M) låter det ske. Också det är upprörande. Hon borde rest sig i direktsändning och protesterat högljutt mot ministern och därefter lämnat studion. Inslaget handlade om de havererade migrationssamtalen. Hela inslaget är surrealistiskt. Händer detta verkligen i Sverige och i en public servicekanal? Om man är så oförsiktig med demokratin och så omedveten om värdet av en fri och oberoende press så är man inte kompetent att driva granskande journalistik. Det är en oroande och farlig utveckling.

Morgan Johansson (S), justitieminister.

Dryga 60 % av befolkningen vill se en stramare invandringspolitik efter de senare årens ohämmade inflöde och svenskt misslyckande när det gäller att integrera nyanlända.
Socialdemokraterna har sagt att de vill se en mer återhållsam invandring men Miljöpartiet vill ha fortsatt öppna gränser och hotar att lämna regeringen om Socialdemokraterna gör upp med M och KD. Vad blir följden av detta? S vågar inte göra upp med M och KD. För Socialdemokraterna är det uppenbarligen viktigare att sitta kvar i regeringsställning än att värna landets och den inhemska befolkningens bästa. Därför låter man ett 4 % parti, Miljöpartiet styra i denna såväl som andra frågor. Man struntar i 96 % av valmanskåren.

Det kan man väl ändå inte komma undan med? Jo, tänk det tror jag. Vid valet 2022 kan det mycket väl vara så att Socialdemokraterna tappar mandat. Men de kommer att stödjas av Centerpartiet som numera kan räknas till det socialistiska blocket. Miljöpartiet har genom att manövrera ut M och KD tagit värdefulla poäng hos sina anhängare och kommer därmed att klara 4 % spärren till riksdagen även vid nästa val.
Värre då för Liberalerna som numera är ett fullständigt konturlöst parti som i dagsläget ligger klart under riksdagsspärren i opinionsundersökningarna och sannolikt tvingas lämna riksdagen efter 2022.

Maria Malmer Stenergard (M), här tillsammans med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Det här innebär att M och KD är helt beroende av SD:s stöd och kanske inte ens det räcker för att driva någon som helst borgerlig politik framgent. Vi kan alltså räkna med en socialistisk regering efter nästa val. Centerpartiet vill gärna sitta med i en sådan regering och är nu mogna att dansa efter Socialdemokraternas pipa som i sin tur styrs av Miljöpartiet. Så nästa regering kan följaktligen bestå av S+C+Mp. Det torde räcka och man kan också hålla V på behörigt avstånd. Något borgerligt styre syns inte möjligt inom överskådlig framtid.

Med den fortsatta politiken kommer inflödet av invandrare att fortsätta vara stort. Därtill beviljas många utlandsfödda medborgarskap och andelen utlandsfödda är nu fler än två miljoner. Snart tillräckligt många för att bilda ett eget parti som kan få avgörande betydelse för Sveriges framtid. Då kommer den politiska kartan att ritas om helt och det Sverige som vi känner det att helt ändra skepnad.

Ovan beskriver jag några exempel på för Sverige oroande händelser, i vissa fall också ovärdiga. Om vi fortsätter på den inslagna vägen kommer alla som bor i vårt land att få det sämre på många olika plan. Jag skulle kunna räkna upp många fler stolligheter som man varje dag konfronteras med men det får anstå till ett senare tillfälle. Sammanfattningsvis känner jag inte igen det land jag levt och verkat i mer än sextio år. Och jag befarar att vi befinner oss på ett sluttande plan. Det fortsätter utför helt enkelt.

Det går bra nu – eller kanske inte så bra när man tänker närmare på saken.

Bosse

Ett nytt land på väg mot dåtid

Hej!

Den senaste veckan har debattens toner gått höga angående den sk Solna-domen där en man frikändes från misshandel av sin fru med motiveringen att han kom från en ”fin” familj medan kvinnan däremot kom från en ”sämre” familj. Dessutom hade kvinnan tagit sig för att anmäla till polisen i stället för att vända sig till mannens släktingar. Detta angavs som domskäl – unikt i svensk rättshistoria.

Två nämndemän dömde till frikännande medan rättens ordförande och en nämndeman ville fälla. I svenskt rättsväsende gäller principen att hellre fria än fälla varför den friande domen blev resultatet.
I domens utformning är det uppenbart att den bygger på sharialagar.

Jag frågar mig hur ett sådant synsätt tagit sig hela vägen in i svenskt rättsväsende och om det verkligen är folkviljan att svenska domstolar ska besättas av människor med denna syn på rättsskipning?
Vi lever ju i en demokrati och dessa individer är uppenbarligen valda till politiska poster och utsedda av demokratiskt valda personer att inneha uppdrag av detta slag. Samtidigt vet vi att dessa individer och många fler med dem har en klart odemokratisk agenda. Ändå tycks vi ”vanliga” svenskar stillatigande låta det ske mitt framför ögonen på oss. Demokratin på väg att förgöra sig själv!

Hur motverkar vi detta? Vill vi motverka detta?
Ja, än så länge vill nog inte den stora majoriteten av de människor som bor i Sverige leva under sharialagar eller i annat odemokratiskt styre. Men finns det tillräckligt många aktiva muslimer i landet som bekänner sig till denna falang av islam kan de faktiskt få så stort inflytande att vi på sikt ser ett omformat Sverige där de framsteg vi anser oss ha gjort när det gäller demokrati, jämställdhet och frihet snarare försämras än fortsätter att utvecklas.

Det är en utveckling jag absolut inte vill se varför det måste ske en snabb förändring i hur vi hanterar odemokratiska krafter som går stick i stäv med grundläggande västerländska värderingar.
Det kravlösa svenska samhället måste upphöra. Ska man bo och leva här (och inte sällan uppbära diverse bidrag finansierade av skattemedel) får man också inom rimliga gränser ställa upp på vårt samhällsskick. Samtidigt måste samhällets stöd till odemokratiska rörelser, oavsett politisk eller religiös inriktning upphöra och där det är möjligt ska dessa rörelser lagföras, splittras och utplånas.

Med risk för att få stämpeln rasist.

Bosse