Ospecificerat

After Dark – inte så ljusskyggt.

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Hej!

Besökte Stockholm häromveckan. Ett av syftena var att gå på anrika Hamburger Börs och se After Dark. Det är inte första gången man ser dom, transorna från 70-talet. Ja, det är väl bara Christer Lindarw som övervintrat från 70-talet. Resten av ensemblen har föryngrats genom åren. Men shownumren känns som favoriter i repris i stora stycken.
Hamburger Börs på Jacobs gata alldeles intill Operan i Stockholm har varit på dekis en längre tid enligt Lindarw men nu är det minsann ordning på torpet igen när After Dark återtagit scenen, tycker rikstransan.

Vi var slarviga när vi bokade detta, 595:- kostade biljetterna, per person. Inget ingick insåg vi sedan och krognotan belöper sig på ungefär 3.000:- för två personer. Då får vi lite sill till förrätt, en snaps och en öl. Berit valde torskrygg till varmrätt men jag kände mig manlig och valde helstekt ryggbiff. In på tallriken kommer en två centimeter tjock skiva av något material. Bästa användningssätt: gör tre hål på lämplig plats och ta en salladslök eller liknande så har du en utmärkt flip-flopsandal. Ganska exklusiv – 1.500 spänn! Desserten har jag redan glömt, inget att skriva om med andra ord. Nej, man besöker inte Hamburger Börs för matens skull. Men showen då?

Ja, den har sina ljusglimtar men däremellan är känns det mest som gammal skåpmat för beundrare av Christer Lindarw. Numret ”This is my life”, ett statement från en transvestit är väl inget som undgått någon under de dryga fyrtio år som dragshow har varit mer eller mindre rumsrent i Sverige. Ett slag för de homosexuellas rättigheter är inte heller det så showmässigt, hur angeläget det än må vara.
Ett burlesknummer lyser upp i ”the darkness” annars är det relativt tunt. Årets nytillskott, bimbon Babsan, går runt bland borden och gör sig lustig på publikens bekostnad. Publiken består av busslaster från landsbygden som i sina rutiga skjortor står i bjärt kontrast till artisternas paljetter. Babsan passar på att likna en av herrarna i storrutig skjorta vid en Hästensäng. Förvisso fanns det en point i det men den utsatte såg måttligt förtjust ut över uppmärksamheten.

Efter showen vandrar vi hemåt mot vårt hotell fyratusen kronor fattigare men knappast rikare på upplevelser. Sammantaget betyg blir en begagnad nätstrumpa, något bedagad och med en maska.

Bättre då att se Allt eller inget på Hässleholm Kulturhus.

Bosse

Tyvärr inga bilder till denna blogg!

En dag med regn och storm.

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

En hiskelig orkan från Amerika har dragit in över vårt lilla land. Jag pratar inte om ekonomiskt blåsväder – det är vi förvisso också i – nej, nu blåser det så hattarna rullar efter gatorna och regnet kommer på tvären. Igår blåste tuppen ner från taknocken. Han kan väl flyga upp igen, tycker du kanske? Men det kan han inte för tuppen är gjord av trä och ska fungera som vindflöjel. Han har suttit där i mer än tio år då vi fick honom av ett par vänner. Nu, när han ändå är nere får vi väl se över fjäderskruden och så får han väl ha lite hjälp att ”flyga” upp igen.

Vår tupp gal aldrig - det är grannarna glada för.

Blåser gör det som sagt. I vissa fall är det medvind och det känns ju alltid skönt. I andra fall är det motvind och det är ju som bekant inte lika roligt. Ägnade förmiddagen åt näringslivsrådet. En grupp personer från företagsföreningar, intressegrupper och Hässleholms Kommun som diskuterar frågor kring näringslivsutveckling, utbyter information och försöker se möjligheter för Hässleholm med omnejd. Det finns mycket man kan önska sig när det gäller näringsliv och samhällsutveckling. Fler invånare, mer jobb, fler restauranger, roligare butiker, osv. Men det finns annat som måste komma först. Hässleholmare i allmänhet måste vara stolta över sin stad. Tyringebor måste vara stolta över sin kommun och sin stad, dvs Hässleholm och det måste Vittsjöborna, Hästvedaborna och Vinslövsborna också precis som alla andra som bor här i vår kommun. Vi måste vara lojala mot vår egen hembygd och mot varandra. Vi behöver ”vi-anda”. Det känns som det saknas lite av den varan i Hässleholm. En deltagare på dagens möte med näringslivsrådet sa ungefär så här. Hässleholm måste sluta att betrakta allt ur ett småstadsperspektiv och lyfta blicken. Jag delar den uppfattningen.

Håll i hatten!

Bosse

Vi flyr fältet

/ Bo J Carlsson / Lämna en kommentar

Vintern håller i sig. Lite nysnö inatt ovanpå den skitiga isen och stenblandade snön som ligger i varje hörna. I går (söndag) gick vi en promenad på Hovdala-fältet. Det var hyfsat framkomligt.
Nu ser vi fram emot en veckas semester med sol och lite mer mänskliga temperaturer. Miami Beach hägrar på fredag. Vi reser tidigt på morgonen och kommer fram på eftermiddagen, lokal tid. Det kan kanske bli en ”paraplydrink” på beachen innan tidsomställningen tar ut sin rätt.
Mer om detta när vi är där.