En Stockholmsresa

Hej!

Stockholm är en trevlig stad! Vi åker gärna dit och flera gånger varje år har vi anledning att ta oss dit. Det kan vara i jobbet men också för nöjes skull. Att resa till Stockholm från Hässleholm är enkelt. Fem minuters promenad från vårt hus ligger Resecentrum. Sedan är det tre timmar och fyrtio minuters tågresa till huvudstaden. Att ta flyg från Sturup tycker vi inte är något alternativ. Man kan anföra SJ:s dåliga tidhållning, slitna tågset och annat men faktum kvarstår. Det är bekvämare än flyget i alla fall. Tidsåtgången blir mindre och man slipper allt stök med säkerhetskontroller och annat på flygplatsen.
Just vid denna resa gick färden från Skåne till Stockholm smärtfritt och enligt tidtabell. Vid hemresan däremot var det värre. Ett X2000-tåg passade på att fatta eld på Stockholms Centralstation varvid alla perronger utrymdes medan tåget brann upp. En timme försenade anträdde vi resan mot Hässleholm. Det var ju inte så farligt.
Vad som är svårare att förstå är SJ:s prispolitik. Biljetten från Stockholm till Hässleholm kostade 363 kronor inkl en utomordentligt god räkmacka. Tänkte dock fortsätta till Malmö för att hämta hem hunden – och min lilla sportbil som jag lånat ut till dottern. Tilläggsbiljett från Hässleholm till Malmö kostar 425 kronor – häpp!!
Innan denna hemresa hade dock helgen spenderats i huvudstaden med syfte att bl a besöka Hamburger Börs och se en show med After Dark. Mer om denna föreställning i kommande blogg.
Vi startade vår Stockholmsvistelse med det obligatoriska besöket på Karen Millen, hustruns favorit av namnkunniga kläddesigners. Det finns en butik på Biblioteksgatan och en i NK-varuhuset på Hamngatan. Det betyder att det hinner bli tre besök hos Karen Millen denna dag, ett på NK och två på Biblioteksgatan. Att beskriva vilka kreationer som testades blir en alltför svår uppgift. Om du är kvinna – kolla hemsidan så ser du vad det handlar om. Om du är man – bestäm själv om du gillar att gå på shopping i dambutiker och är du något mitt emellan så ska du kanske kolla för säkerhets skull 😉

Det lider mot kväll på fredagen och vi bestämmer, efter överläggning med äldste sonen, att ses på restaurang på Söder. Nicklas stannar helst i denna stadsdel om han får bestämma själv. Vi hamnar på Bara Bistro Bar. Dottern kommenterar på Facebook med: ”Finns det bara en restaurang i Stockholm?” Man kan skylla på trötthet men det kändes som ett säkert kort denna kväll. Bara Bistro Bar är en en liten, intim, restaurang i hörnet av Folkkungagatan och Östgötagatan på Söder. Avstigning vid Medborgarplatsenom du åker T-bana (uppgång Folkkungagatan).

Bloody Mary på Anglais – det hade inte gått lika bra med bara selleri!

Servitrisen är andra dagen på på sitt nya jobb och är smart nog att berätta det. Restaurangen är fullsatt, det är trångt och varmt. Vi tycker dock att hon sköter sig bra och maten är god. Ok, vinet kom efter maten men bara någon minut. Lycka till med nya jobbet!

Nicklas käkar fisk, en röding som faller honom på läppen skulle man kunna säga. Berit har valt en lägg av lamm med vitlök och det märks, inte minst morgonen efter. Själv har jag beställt en skomakarelåda, en mör och fin bit oxfilé med gratinerad potatismos och en mustig sås till. Desserten blir lite hopblandad. Man kan välja ett urval av godsaker som presenteras på en långsmal tallrik, tre olika desserter av sex möjliga. Berits tre val blandas med mina tre val så det blir inte riktigt som vi tänkt oss. Men man kan ju alltid äta på varandras tallrikar. Nicklas kör slanka linjen och tar en Fireball* till.
Notan är inte någon chockartad upplevelse, tre varmrätter, två desserter, en öl, en flaska vin för en och en halv tusenlapp. Dessutom petade vi oss ett par Fireball :-), som sagt.
Bara Bistro Bar är trevligt och prisvärt, vi återvänder gärna.

Varsågod, ett utdrag ur menyn:

GRILLAD RÖDINGFILE 205:-
Serveras med hummer & krabb hollandaise, smörslungad potatis samt souterade sockerärtor och röd lök
BRÄSSERAT LAMMLÄGG 189:-
Rödvins marinerat lamm ovanlår som sedan långkokas i ugn. Till detta serveras lingon, portvinssås samt rotfruktsgratäng
BARAS SKOMAKARLÅDA 195:-
En saftig grillad hängmörad oxfilémedaljong som på klassiskt vis serveras i låda med en bädd av gratinerad hemlagad duchessepotatis. Till detta serveras knaperstekt bacon, saltgurka och en smakrik rödvinssås
 

Vi tar en kvällspromenad från krogen via Mosebacke till Hotel Anglais där vi ska sova under våra två nätter i Stockholm. Innan vi gav oss iväg tidigare på kvällen lyckades vi slå oss fram till bardisken på alltid lika välbesökta Anglais. After Work-folket flockas här. Berits Mojito består till största delen av is, undrar om den kvinnliga bartendern glömde en del av ingredienserna – spriten t ex? En Bloody Mary måste väl ändå vara hälsosam, tomater ska ju vara nyttigt? Wow! Den var det drag i – här snålas det inte med pepparn. Fast det gillar jag, så jag är nöjd.
Vi bor i rum 205, ett standardrum med utsikt mot Humlegården och Kungliga Biblioteket. Rummet fyller sin funktion men det är ju värst vad det är mörkt. Ett fåtal ljuskällor utrustade med energisparlampor som tycks stamma från den första generationen orkar inte lysa upp den mörka inredningen mer än till svag mysbelysning. Ljudet av luftkonditioneringen förmår nästan att överrösta TV-ljudet från den ålderstigna apparaten. Men annars är det OK. Tre urtvättade frottéhanddukar av fem möjliga för Scandic Hotel Anglais.

Mer om showen på Hamburger Börs inom kort.

Fireball eller glögg – det är frågan?

Bosse

* Fireball, enligt uppgift senaste innedrycken i Stockholm. Smakar av ingefära och kanel och ”biter till” efter en stund. Ca 30 % alkoholhalt.

Den har inte allt – men det mesta.

Hej!

Hässleholm får ofta kritik för att ”det händer inget” eller ”här finns inget att göra”. Det är en sanning med modifikation. Förra veckan hände en hel del positivt men så klart också någon minuspost. Det senare får jag återkomma till.

Fish & Chips och en öl på Bishops Arms

I fredags var det dags för snabbyggda Bishops Arms att slå upp portarna för hässleholmarna. Särskilt inbjudna fick se den nybyggda puben på Första Avenyen. Här finns det hundratals ölsorter att välja på och ännu fler whiskysorter. Dock ett mindre utbud av vin men det är väl öl man förväntas dricka på en pub. På Bishops Arms ska man inte ha högljudd musik utan mötet mellan människor ska komma i första hand. Man ska kunna prata med varandra, även om man passerat femtioårsstrecket.

En liten pubmeny finns också så att den hungrige ska kunna stilla sitt sug. På fredagens invigning serverades alla en och samma rätt. Alls inget fel på den. I söndags valde hustrun och jag själv att återvända och inta söndagsmiddag på puben efter ett prövande besök på nya IKEA i Älmhult.
Vi valde varsin Fish & Chips, en engelsk klassiker. Fisk och pommes frites smakade utmärkt. Rätten görs på kolja och serveras i ”tidningspapper”, precis som det ska vara. Själv valde jag en Brooklyn Lager att dricka till medan hustrun fick en Bombardier som måltidsdryck. Tack vare Facebook anslöt ganska snart goda vänner och gjorde oss sällskap.
Intresset från andra gäster var också gott på söndagen. Det kom folk hela tiden och man kan bara hoppas att intresset håller i sig.

Söndagens eskapader hade föregåtts av premiären på Allt eller inget, ”the Full Monty”, en musikal av Terrence McNally och David Yasbeck. Musikalen har visats på scener över hela världen och också gjorts som film.
Storyn handlar om några arbetslösa industriarbetare som kommer på idén att göra en stripshow á la Chippendales och de förvecklingar som de drabbas av på vägen till premiärdagen.
Uppsättningen i Hässleholm, regisserad av Bengt Larsson och Billy Nilsson, är en utmärkt underhållning med överlag goda prestationer av aktörerna. Föreställningen är drygt tre timmar med paus och ska man ha någon kritik så skulle det vara att en begravningsscen skulle kunna tas bort. Personligen tycker jag att den egentligen inte för handlingen framåt utan snarare drar ner tempot något. Men som sagt, en mycket sevärd uppsättning som lockade till många skratt. Tidningen Norra Skåne kallar premiären för en fullträff och ger fem lejon (eller vad det är för figur?) i dagens tidning. Allt är ju relativt och Allt eller inget på Hässleholm Kulturhus är verkligen sevärd men når inte Broadway-klass vilket är lätt att förstå. Så det får bli fyra och halv starka herrkalsonger i omdöme från min sida.

Allt eller inget visas till den 16 december

Uppsättningen har föregåtts av en hätsk debatt bland kultureliten i Hässleholm men bl a uppmaningar att bojkotta musikalen. På lördagens premiär fanns också en och annan tom stol i Röda salongen. Ryktet säger att ca 2.500 biljetter av knappt 10.000 är sålda. Jag hoppas att publiken besinnar sig och tar tillfället i akt att se en utmärkt musikal i Hässleholm. Kultursnobbarna och de som vill göra politik av allt kan ju avstå och kolla något av reklamkanalernas tävlingsprogram istället, gäsp!

Köp en biljett och njut av underbar spelglädje på kulturhuset i Hässleholm!

Bosse