Måndagen den 24 februari 2025 markerade treårsdagen av Rysslands angrepp på Ukraina. Kriget rasar för fullt medan USA:s nya president är i full färd med att omstöpa världen under förevändning att han och han allena kan och ska stoppa kriget och skapa fred. Det vill han göra i samarbete med främst Rysslands diktator Putin, mannen som startat angreppet mot en suverän stat.

Runtom i Sverige manifesterades treårsdagen, så också i Hässleholm. Här hade ett hundratal, kanske tvåhundra människor samlats på Stortorget. Lokala politiker höll tal och sa det som under dessa tre år upprepats så många gånger. Ukraina måste få fred på sina villkor och såväl landet självt som övriga Europa måste sitta med vid förhandlingsbordet. Detta i motsats till Trumps intentioner att göra upp i samförstånd med Putin och helt enkelt dela upp den här delen av världen sinsemellan.

USA är inte längre en part att räkna med. Det ligger inte i den nya amerikanska administrationens intresse att se till övriga länders väl och ve. Man går helt och hållet in för ”America First” och ”Make America Great Again”. Den amerikanska administrationen som vi känner den är på god väg att upplösas och dess framtid ligger inte i kongressens, senatens eller det amerikanska folkets händer utan snarare i Elon Musks och ett gäng tonåriga hackare som han omger sig med. Konstitutionen och amerikansk lag röner ingen respekt från dessa eller presidentens sida vilket leder till slutsatsen att det USA som vi känner det är i upplösning.

Så USA går bort helt enkelt men är samtidigt en spelare som Europa måste ta med i beräkningen. Man må tycka vad man vill om Trump (i min bok är han en skurk) men han har i vilket fall som fått Europas politiker att vakna ur sin slummer. Frågan återstår om det är i elfte timmen och femtionionde minuten eller är det redan försent? Enligt bl a dansk underrättelsetjänst har vi inte lång tid på oss att rusta för att möta en aggression från Ryssland, några enstaka år endast att ersätta USA:s närvaro i Europa. Den danska statsministern Mette Fredriksens ”Köp, köp, köp!” är ett vittnesbörd om att det hastar.

Krig är alltid grymt. Inget skiljer Rysslands angreppskrig på Ukraina i det avseendet. Men en fråga man måste ställa sig är om det är fred till vilket pris som helst som gagnar landet i det långa loppet? Hur mycket av Ukrainas territorium måste man ge upp till Ryssland som ju redan 2014 annekterade Krim? Hur mycket av sina naturtillgångar måste Ukraina ge till USA i något som inte kan liknas vid något annat än ren utpressning i sann Trump-anda? Och hur länge låter Putin landet leva i fred och frihet innan nästa anfall kommer?

Min tro är att Ukraina med obevekligt stöd från övriga Europa måste stå emot såväl Putin som Trump. Ger vi vika för två av världens värsta skurkar så kommer vi få betala ett högt pris på alla tänkbara sätt framöver. Det är inte Ukraina som ska betala priset för detta krig, det är Ryssland och dess ledare.

Tyvärr är västvärlden svag. Vi har svårt att hantera sådana som Trump, Putin och alla andra mer eller mindre ohederliga ledare som struntar i internationell lag och humanitära självklarheter. Det senaste exemplet är den FN-resolution, skriven av Ukraina och som kräver omedelbart tillbakadragande av rysk trupp från ukrainskt territorium och fördömer Rysslands aggression. Endast 93 länder av 193 röstade för. USA och Ryssland röstade emot. Ännu en resolution, denna skriven av USA nämner inte med ett ord att det är Ryssland som angripit Ukraina men förespråkar ett snabbt avslut på kriget. Historieförfalskning i sin mest djävulska form. Som bekant är det alltid vinnaren som skriver historia och här skriver Trump den redan innan det hänt.

Allt detta och mycket därtill får mig att fundera över de knappa tvåhundra hässleholmare som slöt upp på Stortorget den 24 februari i det ödesmättade året 2025. Eller snarare så funderar jag över de som inte kom till torget denna för årstiden ljumma kväll. Hade de inte tid? Var de upptagna med annat som var viktigare? Eller något roligare? För det finns mycket som är roligare än hur vår värld ser ut just nu. Min farhåga är att de allra flesta av oss ännu inte insett allvaret. Förvisso uttrycker många att de är oroliga men därifrån till att inse vad som skulle kunna hända tycks det fortfarande vara långt. Att vara mentalt förberedd på att det värsta kan hända är en grundläggande förutsättning för att kunna stå emot om det verkligen händer. Här tror jag att vi i Sverige, förskonade från krig under lång tid är dåligt rustade. Det är i sig något att vara tacksam för men på samma gång en nackdel om det kommer till ett krig i vår del av Europa.

Vill man ändå ingjuta lite hopp kan jag konstatera att såväl våra egna politiker som övriga europeiska politiker verkar ta situationen på stort allvar. De ger hopp om att Europa ändå kommer att ta ansvar för sin egen säkerhet på ett betydligt mer klokt sätt framöver.
En oro kvarstår dock och det är att man ändå ska förlita sig på att USA lever upp till ingångna avtal och åtaganden i NATO. För att ta till ett uttryck min salig mamma ofta använde sig av – ”själv är bäste dräng”. Europa mår bäst av att se om sitt eget hus och göra sig oavhängiga av USA. Nu och för överskådlig framtid.

Var inte rädd – var beredd!

Bosse